Skolchefsboken

Välkommen till Skolchefsboken. Här finner du texter och korta intervjuer som beskriver, problematiserar och synliggör skolchefens yrkesroll. Inom de olika områden som behandlas ges också uppslag på hur skolchefen kan agera. Bidragen har skapats av personer som gjort erfarenheter vilka kan vara användbara för skolchefen. Bidragen är grupperade under fem breda huvudrubriker.

Skolchefens uppdrag att arbeta tillsammans med politiken
Skolchefen som administratör
Skolchefen som organisatör
Skolchefen som ledare av pedagogisk verksamhet
Vittnesmål om skolchefsjobbet

Under den första rubriken Skolchefens uppdrag att arbeta tillsammans med politiken resonerar Lennart Jansson, som är en erfaren kommunal skolpolitiker, om hur samverkan mellan politiken och skolchefen kan gestaltas. Där klargör Per Uppman, som verkat som en skolchef och biträdande skolchef under drygt tjugo år, vilken hållning som det är angeläget för skolchefen att ha till riks- och kommunalpolitiken och till politikerna. Elisabet Nihlfors, som forskat om kommunal skolutveckling och om ledarskap i skolan, redogör kortfattat om hur skolchefsbefattningens historia ser ut. Stephan Rapp, som behandlat skolchefen i sin doktorsavhandling, pekar på den dubbla styrning, statlig och kommunal, som finns inom skolans område och på skolchefens insatser för att leda den pedagogiska verksamheten. Mats Björnsson går igenom diskussionerna kring internationella mätningar inom skolans område. Han har länge verkat inom den statliga skoladministrationen. Där har också AnnSofi Persson Stenborg verkat som i två bidrag breddar perspektivet för skolchefen så att samhällsutveckling och långsiktighet beaktas.

Under den andra huvudrubriken Skolchefen som administratör redovisar Stephan Rapp hur skolchefen kan agera vid överklagande av beslut och hur skolchefen kan förhålla sig till fristående skolor i kommunen. Stephan Rapp behandlar i ett bidrag under den tredje huvudrubriken Skolchefen som organisatör vilka krav som lagarna ställer på den inre organiseringen av skolorna och som skolchefen behöver behärska. Pedagogikforskaren Mats Ekholm, som bland annat varit ledare för skolledarutbildningen och för Skolverket, diskuterar i två andra bidrag hur skolchefen kan leda verksamheten så att den vet om sin egen verkanskraft och hur den kan anknyta till andra aktörer för att stämma av den egna kvaliteten. Skolutvecklingsforskaren och rektorsutbildaren Björn Sandström har under denna huvudrubrik bidragit med tankegångar om hur skolchefen kan få till ett systematiserat arbete i kommunen för att få till nödvändiga förbättringar.

Mats Ekholm kommer under den fjärde huvudrubriken Skolchefen som ledare av pedagogisk verksamhet igen med ytterligare tre bidrag. Ett behandlar uppläggningen av lärarnas kompetensutveckling så att denna kan tjäna förbättringen av skolorna, ett annat om hur man inom kommunen kan ta fram bra underlag för diskussioner om vardagens didaktik utan stora kostnader och i ett tredje bidrag pekar han på hur skolchefen kan agera för att aktivt bidra till ett öppet arbetsklimat i kommunens skolor. Leif Åhlander, som verkat inom skolutvecklingsområdet på förvaltningsnivå i flera kommuner, diskuterar om hur skolchefen kan agera för att bidra till ett lärande ledarskap. Stephan Rapp för under denna rubrik ett resonemang om vad skolchefen behöver beakta för att leva upp till kraven som ställs i skollagen på att verksamheten ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Skolchefens arbete är sammansatt och utsatt. Under rubriken Vittnesmål om skolchefsjobbet resonerar nu aktiva skolchefer om hur de ser på sitt arbete när de intervjuats av docent Lars Svedberg, psykolog med lång erfarenhet av att utveckla ledare inom skolans område. Lars Svedberg svarar för den introduktionstext (Hur vet du att du gör ett bra jobb som skolchef?) vilken ramar in intervjuerna med skolcheferna Agneta Gatel, Kinda kommun, Jan Holmquist, Stockholms stad, Joachim Håkansson, Kalmarsunds gymnasieförbund, Daniel Broman, Sollentuna kommun, Birgitta Pettersson, Uppsala kommun, JuneAnn Wincent, Sala kommun och Tony Mufic, Stockholms stad.

Fler bidrag till Skolchefsboken håller på att produceras. Boken kommer att fyllas på och förändras. Det kommer att finnas god anledning att följa dess utveckling framöver.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *