Synpunkter på uppdrag om ökad kvalitet och likvärdighet

AvAnnette Wallenius Lästid: cirka 9 minuter

Föreningens hittillsvarande synpunkter på regeringens uppdrag till skolmyndigheterna om insatser för ökad kvalitet och likvärdighet

Regeringen har givit skolmyndigheterna i uppdrag att ta fram ett nationellt kvalitetssystem för hela skolväsendet där följande delar ska ingå:

  • Förslag till nationella målsättningar.
  • Utveckla delmål och indikatorer för uppföljning och analys av huvudmännens verksamhet och resultaten av denna verksamhet.
  • Identifiera, sammanställa och utveckla framgångsfaktorer för effektiv skolutveckling

Skolmyndigheterna ska också tillsammans arbeta med att:

  • Ta fram ett analysunderlag för respektive huvudmans resultat i förhållande till delmål och indikatorer.
  • Samordna och erbjuda huvudmännen inom skolväsendet återkommande kvalitetsdialoger.
  • Inrätta flera nya kontor och därigenom åstadkomma större spridning och närvaro i landet.

Allmänna synpunkter på uppdraget som helhet

Föreningen Sveriges skolchefer är i grunden positiv till regeringens uppdrag till skolmyndigheterna om insatser för ökad kvalitet och likvärdighet. Det är utmärkt att staten utökar sitt stöd till de lokala skolhuvudmännen. Samtidigt vill vi understryka att ansvaret för skolan är delat mellan staten och de lokala huvudmännen. När det gäller kvalitet och likvärdighet är det statliga regelverket avgörande för hur de lokala huvudmännen lyckas.

Även om huvudmännen försöker motverka skolsegregation genom att öka likvärdighet och kvalité kan den statliga styrningen ibland verka i motsatt riktning. Statens hårda styrning med skollag och inspektioner kombinerat med mjuk styrning i form av statsbidrag, allmänna råd, utformning och förutsättningar för utvecklingsinsatser, är komplicerad och inte alltid särskilt samverkande. Dessa förutsättningar har vi lokala huvudmän idag begränsade möjligheter att påverka.

Det finns också ett samband mellan likvärdighet och kvalitet. När skillnaderna blir för stora mellan skolor och mellan elever, sjunker den samlade kvaliteten i skolsystemet. Eftersom ansvaret för skolan är delat är det viktigt att de statliga myndigheterna har inställningen att arbetet ska ske tillsammans med de lokala huvudmännen och att det ska vara framåtsyftande, inte korrigerande.

Föreningen är positiva, om än försiktigt, till att fler lokala eller regionala kontor för skolmyndigheterna inrättas. Det är bra både för de lokala huvudmännen och för myndigheterna. Det ger möjligheter att bygga upp och stärka både den lokala och den centrala kompetensen. Det utökade statliga stödet behövs särskilt hos mindre huvudmän. Men föreningen vill samtidigt skicka med en reflektion kring hur ”närvarande och kunnig” en organisation kan bli avseende lokala skolor och huvudmännens olika förutsättningar från 10 positioner i vårt land.

Föreningen stöder också inriktningen på den samverkan mellan skolmyndigheterna som ska byggas upp. Det är viktigt att den lokala kontexten vad gäller samverkan mellan huvudmän på regional nivå beaktas vid utformning av regionala kontor. Det som föreningen saknar i beskrivningen av uppdraget, så här långt, är en koppling till universitet och högskola. Samarbetet mellan de lokala huvudmännen och universitet/högskola fungera mycket väl på flera håll och det arbetet måste behållas och helt utvecklas i nära samverkan med skolmyndigheterna i arbetet under kvalitetsdialogen. Särskilt små huvudmän kan ha stor nytta av att få regionala dialoger med kopplingar till universitet och närbelägen högskola.

Föreningen är positiv till modellen med kvalitetsdialoger. De lokala huvudmännen kan få hjälp med att synliggöra processer och bli jämförda nationellt. Men vi är tveksamma till om det behövs en dialog vartannat år. Vi föreslår en något glesare dialogtakt med den utformning som beskrivs nedan. Vi vill också understryka att upplägg och innehåll för stora respektive mindre kommuner behöver skilja sig åt.

En särskild svårighet med uppdraget är att det råder skilda förhållanden för kommunala och fristående huvudmän. De kommunala huvudmännen har ett annat och mer omfattande uppdrag än vad de fristående huvudmännen har. Att förtydliga skolans mål och att sätta nya mål kan vara en väg att sätta likvärdighet och kvalitet framför de kommersiella målen.

Den allmänna bilden av uppdraget är dess mycket starka fokus på målstyrning. Det ska bli nya mål och mer detaljerade mål för en lång rad verksamheter. Detta ska ses tillsammans med att det även finns lokala mål. Om målstyrning ska fungera väl krävs det att målen är tydliga. Samtidigt är skolans verksamhet mycket komplicerad och det är tveksamt om allt går att reducera och beskriva i ett antal mål. Att det är en mycket svår uppgift som skolmyndigheterna har fått syns i de förslag till mål och delmål som Skolverket har presenterat. Att i en eller ett par meningar peka ut det som är det mest viktiga för att förbättra kvalitet och likvärdighet är näst intill omöjligt. Det är först när man läser Skolverkets motiveringar och förklaringar till förslagen som målsättningarna blir möjliga att förstå.  Därför gäller det att se till helheten i denna satsning. Förslagen till målsättningar tillsammans med motiveringar ger en bra grund för kvalitetsdialogerna och de lokala huvudmännens arbete tillsammans med skolmyndigheterna.

Tanken är att dessa nya mål och det arbete som ska genomföras av skolmyndigheterna tillsammans med de lokala huvudmännen inte ska öka den administrativa bördan för huvudmännen, men föreningen menar att denna risk är överhängande. Här måste stor vaksamhet råda så att inte arbetsbördan ökas ytterligare.

Införandet av den nya arbetsmodellen med kvalitetsdialoger i stor skala där skolmyndigheterna ska samarbeta, väcker också frågan om inspektionernas roll i skolväsendet. I början av 2000-talet fördes en diskussion då flera hävdade att det inte gick att en myndighet samtidigt skulle både stödja och kontrollera en verksamhet. Därför lades den enhet ned inom Skolverket som hade tillsynsuppgiften och den självständiga myndigheten Skolinspektionen bildades. Med femton års erfarenhet och med anledning av detta regeringsuppdrag, är det kanske dags att diskutera dessa frågor igen. Vilka effekter har den nuvarande organisationen med uppdelade myndigheter haft på kvalitet och likvärdighet?

 

 Allmänna synpunkter på kvalitetsdialogerna

Avgörande för hur arbetssättet med kvalitetsdialoger kommer att lyckas är hur det planeras och genomförs. Föreningen Sveriges skolchefer anser att:

  • Syftet med kvalitetsdialogerna bör vara att de ska tillföra kunskaper och erfarenheter till den lokala huvudmannen. Det får inte bli en ny variant av det arbete som redan sker till exempel inom det systematiska kvalitetsarbetet. Naturligtvis kommer arbetet även att ge staten värdefulla kunskaper om läget i skolan, men huvudsyftet måste vara att stärka den lokala huvudmannens kompetens och förutsättningar att stödja och styra.
  • Varje kvalitetsdialog måste därför ske i nära samverkan med den lokala huvudmannen och besöket måste anpassas efter de lokala förutsättningarna. Vi ser särskilt behov av att fokus blir att koppla samman kvalitetsaspekter på Förutsättningar – Process – Resultat.
  • Inför varje kvalitetsdialog bör en kontakt ske för att säkerställa att det är angelägna frågor som den lokala huvudmannen arbetar med som ska behandlas.
  • Ett besök i en storstad måste läggas upp på ett helt annat sätt och behandla andra frågor än ett besök i en mellanstor kommun eller ett besök i en glesbygdskommun.
  • Uppdraget gäller hela skolväsendet och alla skolformer. Om det ska vara möjligt att greppa bör fokus ligga på några av de viktigaste frågorna inom en skolform i taget.
  • Det kan vara mer givande att fokusera på en viktig och aktuell fråga i en kommun än att göra ett allmänt svep över alla frågor i alla skolformer.
  • Det kan vara mer givande att fokusera på de aktuella frågor som den lokala huvudmannen arbetar med i en eller ett par utvalda skolor i kommunen än att behandla alla skolor på ett övergripande plan.
  • Det lokala arbete som sker tillsammans med högskolan måste belysas och helst utvecklas i samband med dialogerna. Särskilt små huvudmän kan ha stor nytta av att få regionala dialoger med kopplingar till universitet och högskola.
  • Kvalitetsdialogernas ”förhållande – roll och status” till Skolinspektionens tillsyn och granskning behöver tydliggöras.


Formerna för kvalitetsdialogen

Kvalitetsdialogerna ska bestå av tre delar, introduktion, genomförande och återkoppling.

  1. introduktionen

Introduktionen ska gå igenom hur dialogerna ska gå till och de syftar också till att motivera huvudmännen så att de anmäler sig. Skolchef och företrädare för huvudmannens styrelse eller nämnd ska bjudas in.

Kommentar

Det är en bra modell. I den kan de lokala huvudmännen ta upp de frågor de vill behandla och även de former för genomförandet som de föredrar.

  1. Genomförandet

”Dialogen utgår från och fokuserar på huvudmannens utmaningar och behov med utgångspunkt i analysunderlaget (och det förarbete/analys som genomförts) samt huvudmannens systematiska kvalitetsarbete.

Huvudmannen identifierar behov av utveckling i dialogen med myndigheterna. Framgångsfaktorerna kommer att vara ett viktigt underlag i dialogen.”

Kommentar

Det är huvudmannens frågor som står i fokus och det är utmärkt. Fokus på framgångsfaktorer och är viktigt men lika viktigt är att detta och kan sättas i relation huvudmannens kapacitet till förbättringsaktioner. Tidpunkt för kvalitetsdialogens genomförande måste matcha med skolhuvudmannens årshjul för det systematiska kvalitetsarbetet.

  1. Återkopplingen

”Huvudmannens och myndigheternas reflektioner från kvalitetsdialogen och en avstämning av hur man kan gå vidare. Eventuellt med stöd från myndigheterna.”

Återkopplingen ska ske med utgångspunkt i framgångsfaktorerna. Myndigheterna kan erbjuda stöd regionvis.

Kommentar

Föreningen tycker att den föreslagna modellen är bra men vill poängtera att det är viktigt att det stöd som kan bli aktuellt vid återkopplingen sker i samverkan med högskola och universitet. Där kan det finnas kompentens som kanske inte finns på skolmyndigheterna.  I återkopplingen kan den lokala huvudmannen få inspel om andra huvudmän med liknande utmaningar och därmed förutsättningar för erfarenhetsutbyte.

Om behov föreligger hos huvudmannen, att formulera sina utmaningar och behov, skulle man kunna överväga att utforma ett stöd i att formulera en ”aktionsplan” för huvudmannens arbete till nästa kvalitetsdialog. Ett plan som skulle kunna omfatta insatser på både huvudmanna- och skolnivå. En sådan ”aktionsplan” skulle kunna innehålla det man vill ska hända i verksamheten, vilka insatser som bör iscensättas och hur man ska kunna följa upp att det önskade inträffar.

En viktig och kanske avgörande utgångspunkt för en huvudman och dess verksamheter i såväl dagliga aktiviteter som förbättringsaktioner är dess förmåga och förutsättningar i form av kompetens och kapacitet. Föreningen ser en möjlighet att myndigheterna skulle kunna anta en mäklar- eller sammankopplarfunktion. En funktion/insats skulle kunna vara att initiera nätverk mellan huvudmän med likartade utmaningar. En ytterligare funktion/insats skulle kunna omfatta stöd till huvudmän (närliggande och med ”svag” förmåga och kapacitet) att samordna och organisera gemensamma kapacitetshöjande insatser över tid. Det skulle kunna vara juridisk kompetens, EHT-resurser eller skolutvecklingskompetens.
 

Analysunderlagen

”Inför varje kvalitetsdialog kommer ett analysunderlag tas fram som bygger på det nationella kvalitetssystemet. Dessutom kommer analysunderlaget att presentera avgörande förutsättningar som påverkar verksamheterna gällande kvalitet och likvärdighet.”

Underlaget kommer att bestå av huvudmannens resultat i förhållande till delmål och indikatorer Syftet är att underlaget ska ge en vägledning till vad huvudmannen ska fokusera på.

Skolverket ska även arbeta fram ett självskattningsverktyg som utgörs av ett antal påståenden med koppling till ett antal framgångsfaktorer för effektiv skolutveckling.

Kommentar

Det viktigt att det inte bara blir den centrala statistiken som styr utan att även lokala analyser kan användas. Det får heller inte bli överlappning av det som redan görs eller finns i huvudmannens kvalitetsarbete. Dialogen viktig med den lokala huvudmannen om de olika underlag som kan användas och att underlag kan sättas i relation både till de behov som föreligger och till den kapacitet som finns för genomförande.

Önskvärt vore också att analysunderlaget kan innehålla är tidserier och gärna en möjlighet till att hitta samband/korrelationer dvs ”mönsteranalys”. Gärna då i kombination med egna data (dock inte alltid helt okomplicerat, beroende på datakvalitet, definitioner mättidpunkter etc.)

När Skolverket arbetat fram färdiga förslag på de övriga delarna i uppdraget återkommer föreningen med synpunkter.


2022-05-31
Föreningen Sveriges skolchefer 

Göran Isberg,
Ordförande