Omvärldsbevakning december 2021 – januari 2022
Dokument att ladda ned
Omvärldsbevakning i Word-format från december 2021-januari 2022.
samt som Powerpoint-presentation
Regeringen: Arbetsmarknadens behov ska vägas in vid planering av gymnasieutbildningar
Regeringen föreslår i en lagrådsremiss att arbetsmarknadens behov ska vägas in när offentliga och enskilda huvudmän ska fastställa vilka utbildningar som ska erbjudas och antalet platser på dessa. Förslaget gäller utbudet av utbildningar inom gymnasieskolan samt yrkesinriktade utbildningar på gymnasial nivå inom komvux.
Regeringen föreslår också att det ska införas krav på att kommunerna ska samverka genom avtal med minst två andra kommuner om planering, dimensionering och erbjudande av utbildning i gymnasieskolan och komvux.
Dessutom ska regeringen ge Skolverket i uppdrag att ta fram regionala planeringsunderlag som stöd till huvudmännen. Underlagen ska innehålla tydliga bedömningar av behovet av ändringar i utbildningsutbudet.
Vid nya godkännanden av enskilda huvudmän för gymnasieskolor kommer kompetensförsörjningen att få betydelse. Ett nytt godkännande föreslås förutsätta att utbildningen i fråga bidrar både till att möta ungdomars efterfrågan och fylla ett arbetsmarknadsbehov.
Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 2023 men ska tillämpas i fråga om utbildning som påbörjas 2025.
Regeringen: Alla gymnasieprogram ska ge grundläggande högskolebehörighet
Regeringen föreslår att de nationella yrkesprogrammen i gymnasieskolan ska ge alla elever möjlighet att uppnå grundläggande behörighet till högskolan. Det innebär att alla yrkesprogram ska innehålla ämnena svenska eller svenska som andraspråk och engelska i den omfattning som krävs för behörigheten. Det ska ske genom att yrkesprogrammens omfattning utökas både när det gäller gymnasiepoäng och garanterad undervisningstid. Det ska vara möjligt att välja bort den grundläggande behörigheten om eleven så önskar.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023 och tillämpas första gången på utbildning som påbörjas höstterminen 2023.
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2022/01/gymnasiets-yrkesprogram-ska-bli-mer-attraktiva/
Regeringen: Extra studietid och utökad lovskola i grundskolan
I en lagrådsremiss föreslår regeringen att alla elever i grundskolans årskurs 4–9 ska erbjudas minst två timmar extra studietid per vecka.
Regeringen föreslår också att den skollagsreglerade lovskolan utökas med ytterligare 25 timmar för elever i årskurs 9. Lovskolan är avsedd för elever som riskerar att inte bli behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2022.
Regeringen: Fler barn ska börja i förskolan
Regeringen föreslår att varje kommun ska vara skyldig att ta kontakt med vårdnadshavare till de barn som inte har en plats i förskolan. Kommunen ska informera om förskolans syfte och barnets rätt till förskola. Den första kontakten ska tas inför hösten det år barnet fyller tre år.
Syftet är att minska och motverka segregationen i samhället.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2022 och tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2023.
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2022/01/fler-barn-ska-borja-i-forskolan/
Regeringen: Högre kvalitet i lärarutbildningarna och ökade möjligheter för akademiker att läsa in en lärarexamen
”För att skärpa kraven på lärar- och förskollärarutbildningarna och få en tydlig och samlad styrning har regeringen beslutat att kraven på de olika lärarutbildningarna ska samlas i en ny förordning. Kopplingen mellan teori och praktik stärks och fokus på metodiken ökas genom att kognitionsvetenskap ska ingå i alla lärarutbildningar. Alla lärosäten ska också ha övningsskolor eller övningsförskolor och verksamheten vid dessa ska vidareutvecklas så att studenterna får ta del av praktiknära forskning.”
”För att underlätta lärarutbildning i hela landet ska studenter som läser på distans kunna göra sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU) så nära sin bostadsort som möjligt. Lärosätena ska också utbilda handledare ute på skolorna och förskolorna och sträva efter att inkludera särskilt yrkesskickliga lärare och förskollärare i de högskoleförlagda delarna av utbildningen.”
För att motverka lärarbristen inför regeringen en försöksverksamhet med en ny kortare kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) som leder till en grundlärar- eller ämneslärarexamen. Den ettåriga utbildningen ska göra det enklare för personer med en akademisk examen att ställa om till läraryrket.
En annan förändring är att ämnena svenska som andraspråk eller modersmål ska kunna ingå i en grundlärarexamen i syfte att få fler behöriga lärare i dessa ämnen.
Regeringen: Förlängd möjlighet att genomgå prövning
För att öka möjligheten för elever som slutfört sin gymnasieutbildning under 2020 eller 2021 att genomgå prövning för högre betyg har regeringen tidigare tillfälligt sänkt avgiften.
Den lägre avgiften förlängs nu och ska gälla fram till och med den 31 december 2022.
Regeringen: Uppdrag att redovisa erfarenheter av arbete mot segregation i skolan
Regeringen har givit Skolinspektionen i uppdrag att redovisa sina nuvarande erfarenheter av fristående och kommunala skolhuvudmäns arbete med att minska och motverka segregationens negativa konsekvenser.
Uppdraget ska redovisas senast den 1 november 2022.
Regeringen: Betygssättningen ska granskas
Regeringen har givit Skolinspektionen i uppdrag att granska hur huvudmän och skolor arbetar för att betyg ska sättas i enlighet med gällande bestämmelser, och hur de arbetar med likvärdig bedömning och betygssättning. Myndigheten har också fått ökade resurser för att kunna genomföra fler inspektioner, bland annat i skolor med stor avvikelse mellan betyg och resultat på nationella prov.
Skolinspektionen ska redovisa uppdraget senast den 15 april 2024.
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2021/12/skolors-arbete-med-betygssattning-ska-granskas/
Regeringen: Hårdare krav för pedagogisk omsorg
Regeringen föreslår att kraven skärps för dem som ska bedriva pedagogisk omsorg. Bland annat föreslås att en enskild huvudman ska godkännas av kommunen.
Pedagogisk omsorg är ett alternativ till förskola och fritidshem. I Sverige är det cirka 10 000 barn som går i pedagogisk omsorg, till exempel i familjedaghem.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2022/01/hardare-krav-pa-aktorer-for-pedagogisk-omsorg/
Skolverket: Något mindre lärarbrist
Skolverkets nya prognos visar att det kommer att saknas 12 000 behöriga lärare och förskollärare fram till år 2035. Den största bristen blir på yrkeslärare inom gymnasieskolan och ämneslärare inom grundskolans årskurs 7–9. Det kommer även att fattas förskollärare och grundskollärare med inriktning mot årskurs 4–6.
Den beräknade bristen på 12 000 lärare och förskollärare är mindre jämfört med den senaste prognosen från 2019, då bristen beräknades till 45 000. Den främsta förklaringen är att barn- och elevkullarna förväntas bli mindre under prognosperioden.
Skolverket: Skolmiljarden på väg att utbetalas
Under februari betalas första delen av den så kallade skolmiljarden ut till samtliga kommuner. Statsbidraget syftar till att minska de negativa effekter på elevers kunskapsutveckling och hälsa som uppstått till följd av covid-19-pandemin. Medlen ska användas till insatser i kommunala och fristående skolor.
Pengarna fördelas proportionellt utifrån antalet barn och unga i åldern 6–19 år i respektive kommun. Hälften av pengarna betalas ut i februari och den andra hälften betalas ut i augusti.
https://www.skolverket.se/skolutveckling/statsbidrag/skolmiljarden
Skolinspektionen: Negativa effekter av fjärr- och distansundervisningen
Skolinspektionen har granskat vilka effekter fjärr- och distansundervisningen har haft på elevers lärande och mående under covid-19-pandemin.
För majoriteten av de elever som har fått en större mängd undervisning på distans har situationen inneburit försämrade förutsättningar för lärande och kunskapsutveckling.
De viktigaste slutsatserna:
- Moment och kurser har oftast slutförts men elever upplever att de har lärt sig mindre.
- Lägre kvalitet i undervisning på distans ger sämre möjlighet till lärande.
- Elevernas hemförhållanden påverkar möjligheten att ta till sig undervisningen på distans.
- På flera skolor saknas en tydlig bild av elevernas stödbehov och undervisningens påverkan.
- Svårt att arbeta på distans med frågor som relaterar till värdegrund.
- Betygssättningen har varit utmanande för lärarna på distans.
Undervisningen på distans har även påverkat många elevers hälsa negativt både psykiskt och fysiskt.
Skolinspektionen har granskat den fjärr- och distansundervisning som har bedrivits i grundskolans högstadium, gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning under vårterminen 2021.
Skolinspektionen: Skillnader i pojkars och flickors möjligheter att nå högskolebehörighet
Skolinspektionens granskning visar att andelen elever som går ut yrkesprogram på gymnasiet med grundläggande behörighet är högre på kvinnodominerade yrkesprogram än på de mer mansdominerade programmen.
”Elever på de kvinnodominerade programmen vård- och omsorgsprogrammet och barn- och fritidsprogrammet har avsevärt bättre möjligheter att läsa in grundläggande behörighet än elever på exempelvis bygg- och anläggningsprogrammet och fordons- och transportprogrammet.”
Lärarnas Riksförbund: Hög arbetsbelastning inom komvux
Lärarnas Riksförbund har genomfört en enkätundersökning bland sina medlemmar inom vuxenutbildningen. Några av resultaten:
- Över hälften av alla komvux- och sfi-lärare upplever arbetsbördan för tung och många funderar på att sluta.
- Bland privata utförare är det fler lärare som upplever att arbetsbördan är för tung.
- Arbetsuppgifterna utanför den rena undervisningen har ökat.
https://skolvarlden.se/artiklar/krisen-i-komvux-7-av-10-larare-har-funderat-pa-att-sluta
https://www.lr.se/opinion–debatt/undersokningar/2022/2022-01-20-flexibilitetens-konsekvenser
Sveriges radio: Professionsprogram för lärare och rektorer dröjer
Regeringen hinner inte genomföra förslaget om ett professionsprogram för lärare, förskollärare och rektorer under den här mandatperioden.
När förslaget var ute på remiss kom krav på förtydliganden inom en rad områden och det kräver en längre handläggningstid.
https://sverigesradio.se/artikel/professionsprogram-for-larare-och-rektorer-drojer-valdigt-olyckligt
IFAU: Mattelyftet höjde elevresultaten
En utvärdering från IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, visar att matematiklyftet höjde elevers matematikresultat på låg- och mellanstadiet. Skolor som genomförde fortbildningen har bättre matematikresultat ännu 4–5 år senare. Men undersökningen visar också att svagare elever inte gynnades.
Ökningen är relativt liten och den förklarar inte svenska elevers resultatuppgång i de internationella kunskapsmätningarna PISA och TIMSS.
Skolledarförbundet: Skolledarnas löner höjdes med 3,6 procent
Medlemmarna i Sveriges Skolledarförbund har fått en löneökning på 3,6 procent under 2021. I genomsnitt tjänar skolledarna i Sverige 56 800 kronor i månaden. En ökning med 1 900 kronor jämfört med 2020. Allra mest tjänar rektorer i Stockholms län där medellönen är 62 600 i månaden. Uppgifterna bygger på en enkät till medlemmarna.
https://cdn.ungpd.com/df90dda0-70bc-40b3-931e-22b5ad87bc65/Documents/du-och-din-lon-2022.pdf