Omvärldsbevakning februari 2022
Dokument att ladda ned
Omvärldsbevakning i Word-format från Nyheter Sveriges skolchefer februari 22.
samt som Nyheter februari 2022
Regeringen: Ändrade regler kring skolval
I en lagrådsremiss föreslår regeringen reglerade urvalsgrunder för förskoleklass, grundskola och grundsärskola. Regeringen föreslår också tydligare villkor för nyetablering av fristående skolor.
Regeringen föreslår bland annat att huvudmännen så långt det är möjligt aktivt ska verka för och upprätthålla en allsidig social sammansättning av elever på skolan.
Om det inte finns plats för alla sökande till en viss skolenhet med förskoleklass, grundskola eller grundsärskola ska ett urval göras.
För placering vid kommunala skolenheter ska närhetsgarantin, vara överordnad bestämmelserna om urval.
Närhetsgarantin ska dock inte gälla för placering av elever vid kommunala skolenheter där utbildningen har begränsats till elever i behov av särskilt stöd.
Vid urvalet till en kommunal skolenhet ska en eller flera av följande grunder få användas för fördelning av de platser som återstår sedan elevers rätt att få en skolplacering nära hemmet har säkerställts:
- syskonförtur,
- geografiskt baserat urval,
- skolspår,
- förtur för elever i behov av särskilt stöd eller annars har särskilda skäl,
- lika möjligheter och
- tester och prov samt färdighetsprov i de fall sådana är tillåtna enligt skollagen.
Vid urvalet till en fristående skolenhet ska en eller flera av följande grunder få användas:
- syskonförtur,
- geografiskt baserat urval,
- verksamhetsmässigt samband mellan skolenheter,
- förtur för elever som är i behov av särskilt stöd eller annars har särskilda skäl,
- lika möjligheter,
- urval enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av skollagen och som avser fristående skolor med särskild pedagogisk inriktning eller särskilda utbildningar, och
- tester och prov samt färdighetsprov i de fall sådana är tillåtna enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av skollagen.
Förslaget innebär att dagens kösystem till fristående skolor avvecklas.
Regeringen föreslår att de urvalsgrunder som ska få användas vid urval till både kommunala och fristående skolor ska regleras i skollagen.
Förslaget innebär också att Skolinspektionen särskilt ska beakta alla elevers rätt till en likvärdig utbildning vid prövning av ansökningar om nyetableringar av fristående skolor.
Lagändringarna om allsidig social sammansättning och urvalsgrunder för kommunala och enskilda huvudmän föreslås träda i kraft den 1 juli 2023. Bestämmelserna om urval ska tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas höstterminen 2024. Lagändringarna i fråga om tydligare villkor för nyetablering av fristående skolor föreslås träda i kraft den 2 januari 2023.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/lagradsremiss/2022/02/ett-mer-likvardigt-skolval/
Regeringen: Ändrade regler för beräkning av skolpengen
I en lagrådsremiss föreslår regeringen att bestämmelserna om hur grundbeloppet beräknas ska förändras och att reglerna för kommunernas resursfördelning ska förtydligas. När hemkommunen beräknar bidraget till fristående skolor ska ett avdrag göras för merkostnader som kommunen har till följd av skolplaceringsansvaret.
Regeringen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2022 och tillämpas för kalenderåret 2024.
Regeringen: Tydligare regler för resursskolor
Regeringen föreslår att skollagen ska ändras så att det blir tydligt vad som gäller för kommunala resursskolor på grundskolenivå där utbildningen begränsas till elever i behov av särskilt stöd.
Regeringen föreslår också att benämningen resursskola införs i skollagen för fristående skolor.
Regeringen lämnar även ett förslag i fråga om de så kallade tilläggsbeloppen som kommuner ska lämna till enskild verksamhet för barn och elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 2 juli 2022. De nya bestämmelserna om resursskolor föreslås tillämpas för utbildning som bedrivs efter den 1 juli 2023.
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2022/02/tydligare-regler-for-resursskolor/
Regeringen: Förslag om förändringar för elevhälsan och elever med intellektuell funktionsnedsättning
I en lagrådsremiss föreslår regeringen att elevhälsan ska stärkas. Dessutom föreslås insatser för en stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning.
I lagrådsremissen föreslås:
- ”Att elevhälsans arbete ska bedrivas på individ-, grupp- och skolenhetsnivå och i samverkan med lärare och övrig personal.
- Att elevhälsan ska vara en del av skolans systematiska kvalitetsarbete och att den ska samverka med hälso- och sjukvården och socialtjänsten när behov finns.
- Att krav ställs att det ska finnas tillgång till specialpedagog eller speciallärare för elevhälsans specialpedagogiska insatser.
- Att det införs en garanti för tidiga stödinsatser i svenska, svenska som andraspråk och matematik för elever som läser enligt grundsärskolans kursplaner.
- Att grundsärskolan, gymnasiesärskolan och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på grundläggande nivå respektive gymnasial nivå ska byta namn till anpassad grundskola, anpassad gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på grundläggande nivå respektive gymnasial nivå.
- Att elevens val i grundsärskolan och benämningen träningsskola tas bort.
- Att uttrycket utvecklingsstörning ersätts av intellektuell funktionsnedsättning.
- Att en rektor ska få besluta att en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan ska gå om en årskurs och att det beslutet ska kunna överklagas.”
Lagändringarna om att det ska bli möjligt att överklaga en rektors beslut att en elev ska gå om en årskurs föreslås träda i kraft den 1 januari 2023. Lagändringar om en garanti för tidiga stödinsatser föreslås träda i kraft den 1 juli 2024. Övriga lagändringar föreslås träda i kraft den 2 juli 2023.
Regeringen: Satsningar på trygghet och studiero
I en lagrådsremiss föreslår regeringen flera lagändringar för att stärka skolans arbete med trygghet och studiero.
Regeringen föreslår bland annat:
- ”Ansvaret för det förebyggande arbetet inom trygghet och studiero tydliggörs och begreppet studiero definieras.
- Regleringen av det systematiska kvalitetsarbetet tydliggörs genom bland annat krav på att de bakomliggande orsakerna till uppföljningens resultat ska analyseras och att insatser för att utveckla utbildningen ska ske utifrån denna analys.
- All personal ska få vidta de omedelbara och tillfälliga åtgärder som är befogade för att tillförsäkra eleverna trygghet och studiero. Det ska uttryckligen anges att dessa åtgärder innefattar en befogenhet att ingripa fysiskt för att avvärja våld, kränkningar eller andra ordningsstörningar.
- Det ska bli enklare för rektorn att besluta om avstängning samt tillfällig placering inom och utanför skolenheten.
- Mobiltelefoner ska vid undervisning i regel endast få användas efter lärarens instruktion och möjligheterna att omhänderta sådana samt ha mobilfria skoldagar ska öka.
- Vid tillsyn ska ett föreläggande ange de åtgärder som huvudmannen ska vidta och Statens skolinspektion ska vara part i domstol vid överklagande av myndighetens beslut i fler fall än i dag.
- Kraven på huvudmannens klagomålshantering ska skärpas och Skolinspektionen ska som huvudregel inte kunna inleda tillsyn som rör ett enskilt barn eller enskild elev om inte huvudmannen har fått möjlighet att hantera frågan först.
- Ordningsreglerna ska tydliggöras och hur dessa följs ska regelbundet följas upp under medverkan av eleverna.”
Ändringarna ska träda i kraft den 1 augusti 2022.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/lagradsremiss/2022/02/skolans-arbete-med-trygghet-och-studiero/
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2022/02/regeringen-vill-starka-arbetet-med-trygghet-och-studiero-i-skolan/
Regeringen: Skärpta regler för konfessionella inslag i skolan
Regeringen föreslår i en lagrådsremiss att den lämplighetsprövning av enskilda som ansöker om att bli huvudmän inom skolväsendet ska utökas med demokrativillkor. Demokrativillkoren ska tillämpas vid ansökan och vid tillsyn av en verksamhet med konfessionell inriktning. Det innebär att både tillståndsförfarandet och tillsynen skärps.
Regeringen föreslår också att utrymmet som finns för konfessionella inslag i förskola, skola och fritidshem förtydligas. Huvudregeln blir att konfessionella inslag ska vara skilda från övriga aktiviteter inom utbildningen.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.
Regeringen: Läxhjälp och utökad lovskola
Regeringen föreslår i en proposition att alla elever i grundskolans årskurs 4–9 ska erbjudas minst två timmar extra studietid per vecka från och med höstterminen 2022. Under den frivilliga studietiden kan elever få hjälp med läxor och annat skolarbete.
Förslaget innebär att den skollagsreglerade lovskolan utökas med ytterligare 25 timmar för elever i årskurs 9 som riskerar att inte bli behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan. Lovskolan ska bedrivas på läsårsloven.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2022.
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2022/02/hjalp-med-laxor-och-utokad-lovskola-ska-bidra-till-att-fler-elever-klarar-skolan/
Skolverket: Regionala Skolverkskontor på tio orter
Skolverket ska inrätta tio regionala kontor för att regelbundet ha dialog med alla skolhuvudmän. De nya kontoren samlokaliseras med Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Först ut är Härnösand, följt av Malmö och Luleå. Under 2023 fortsätter etableringen i Umeå, Gävle, Växjö och Örebro. Sist ut är Göteborg och Linköping under 2024. Det kommer även att inrättas ett regionalt kontor i Solna.
Skolverket: Elever med svaga betyg i grundskolan lyckas bättre på yrkesprogram
I en studie har Skolverket jämfört hur elevernas slutbetyg i grundskolan påverkar deras resultat i gymnasieskolan. För elever med lägre betyg från årskurs 9 är möjligheten att nå en gymnasieexamen betydligt större om de väljer ett yrkesprogram framför ett högskoleförberedande program.
När det gäller elevgruppen med de lägsta grundskolebetygen, i genomsnitt mellan F och E, tar 42 procent av eleverna på yrkesprogram examen inom tre år. För samma grupp elever som valt ett högskoleförberedande program tar 22 procent gymnasieexamen.
Elever som läser upp ett icke godkänt betyg på lovskola efter årskurs 9 har sämre förutsättningar att klara examen.
Vid samma meritvärde från grundskolan har elever med slutbetyg från en kommunal huvudman en något högre examensfrekvens i gymnasieskolan jämfört med elever från enskilda huvudmän.
Studien utgår från de 88 200 elever som våren 2017 gick ut årskurs 9 och som på hösten började ett nationellt program. Skolverket har jämfört elever som har lämnat årskurs 9 med likvärdiga betyg för att se vad som har störst betydelse för om eleven ska ta gymnasieexamen eller inte.
Skolinspektionen: Brister i fristående skolors mottagande och urval av nya elever
Skolinspektionen har påtalat brister hos 24 av 30 granskade skolor när det gäller mottagande och urval av nya elever. Huvuddelen av bristerna handlar om skolornas arbete med urval och att det finns otydligheter i den information som lämnas till sökande.
I tillsynen har Skolinspektionen också observerat att mer än hälften av skolorna har ansökningsformulär där mer information än vad som behövs efterfrågas om eleven.
Sju av skolorna i granskningen har även tillstånd från Skolinspektionen att använda färdighetsprov. Av dessa har sex skolor brister i arbetet med mottagande. Bristerna handlar exempelvis om att bedömningskriterierna saknar tydliga definitioner eller kopplingar till relevanta färdigheter i det ämne färdighetsprovet avser. Även när det gäller urvalet finns brister.
Tillsynen har omfattat 30 fristående skolor, varav hälften tar emot elever från och med förskoleklass. Sju av de 30 skolorna har tillstånd att använda färdighetsprov som grund för mottagande och urval från och med årskurs 4.
https://www.skolinspektionen.se/om-oss/press/pm/brister-i-fristaende-skolors-mottagande-och-urval-av-nya-elever/
https://www.skolinspektionen.se/beslut-rapporter-statistik/publikationer/ovriga-publikationer/2022/fristaende-skolors-mottagande-och-urval/
Riksrevisionen: Skolpengssystemet ska granskas
Med anledning av den debatt som varit om skolpengssystemets nivå och konstruktion har Riksrevisionen beslutat att granska hur systemet fungerar.
”Granskningens ambition är att svara på om systemet med skolpeng är ändamålsenligt för skolornas huvudmän och elever. Skollagens portalparagraf om att varje elev ska ges stöd och stimulans att utvecklas så långt som möjligt är vägledande i bedömningen av ändamålsenligheten. Granskningens fokus kommer att ligga på grundskolan. Tilläggsbeloppen, som lämnas för elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd eller ska erbjudas modersmålsundervisning, ingår inte i granskningen.”
Granskningsrapporten ska preliminärt publiceras i juni 2022.
Svenska Dagbladet: Skolinspektionen överklagar beslut om Römosseskolan
När Skolinspektionen i höstas beslöt att stänga Römosseskolan i Göteborg överklagades det till förvaltningsrätten som upphävde beslutet. Nu har Skolinspektionen överklagat förvaltningsrättens dom och fört frågan vidare till kammarrätten.
Förvaltningsrätten pekade i sin dom att Skolinspektionens beslut var rätt när det togs, men pekade på att föreningen bakom skolans tre enheter sedan fått en ny ledning och att en ny prövning måste göras.
https://www.svd.se/skolinspektionen-overklagar-om-romosseskolan
Lärarförbundet: Rapport om skolsegregation
Rapporten ”Segregationen bakom siffrorna” från Lärarförbundet visar att fristående skolor har en högre andel elever med utländsk bakgrund än kommunala. När den gruppen analyseras visar det sig överrepresentationen huvudsakligen består av elever födda i Sverige med eftergymnasialt utbildade föräldrar.
DO: Att använda ett oönskat pronomen är diskriminering
Diskrimineringsombudsmannen, DO, anser att det var diskriminering när en lärare på en skola i Mellansverige vägrade att tilltala en elev med elevens önskade pronomen, hen. Diskrimineringsombudsmannens bedömning är att utbildningsanordnaren har brustit i sin utrednings- och åtgärdsskyldighet.
”I samband med att en elev, som identifierar sig som ickebinär, började på skolan informerade elevens vårdnadshavare en lärare och en lärarassistent om att elevens pronomen är hen. Läraren uppgav att hon inte kan använda ordet hen i tal. Vårdnadshavarna upplyste skolans rektor om elevens könsidentitet och lärarens inställning till att tilltala eleven med önskat pronomen. Trots att rektorn lovade att tala med läraren kom eleven att bli kallad för fel pronomen under mer än en termin.”
DO begär att utbildningsanordnaren ska betala 150 000 kronor i diskrimineringsersättning till eleven. Om utbildningsanordnaren motsätter sig avser DO att lämna in en stämningsansökan till tingsrätten.
SOU: Skärpt syn på brott mot utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner
I utredningen ”En skärpt syn på brott mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner. SOU 2022:2”, föreslår utredaren Anne Rapp att våld eller hot mot utövare av viss samhällsnyttig funktion ska bli ett nytt brott.
De grupper som ska omfattas av förslaget är hälso- och sjukvårdspersonal, personal inom socialtjänsten, räddningstjänstpersonal och utbildningspersonal inom skolväsendet.
”Gemensamt för de utpekade yrkesgrupperna, utöver att de har funktioner som innebär att de hjälper och skyddar andra, är att de har arbetsuppgifter som innefattar stora kontaktytor mot samhället och många möten med människor. Kontakterna kan inte väljas bort utan är i stället en central del i arbetet. Samhället har ett starkt intresse av att detta arbete kan utföras utan otillbörlig påverkan så att de samhällsnyttiga funktionerna kan upprätthållas. Det är därför ett problem för samhället när de föreslagna utövarna av samhällsnyttiga funktioner utsätts för angrepp i sin tjänsteutövning.”