Omvärldsbevakning maj 2022
Dokument att ladda ned
Omvärldsbevakning i Word-format från maj 2022.
samt som powerpoint-presentation
Riksdagen: Statsbidraget för lärarlönelyftet förändras
Riksdagen har beslutat att minska lärarlönelyftets anslag nästa år från nuvarande 3 miljarder kronor till 2 miljarder kronor. Statsbidraget ska gå till höjda löner för särskilt kvalificerade lärare och förskollärare.
Anslaget löper per kalenderår och minskningen kommer att få en effekt på ramarna för läsåret 2023/24.
Pengarna från lärarlönelyftet förs över till statsbidraget för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling. Det statsbidraget kan inte användas för lärarlöner på samma sätt som i lärarlönelyftet.
De skolformer som omfattas av lärarlönelyftet är inte desamma som i likvärdighetsbidraget. Det finns idag inga signaler om att vissa skolformer kommer att kompenseras eller att regelverket för bidraget ska ändras i och med anslagsförändringen.
Huvudmän som har 30 elever eller färre får som tidigare en bidragsram om 50 000 kronor.
Regeringen: Förlängning av tillfälliga regler för lovskola
Regeringen har beslutat att förlänga de tillfälliga ändringarna i villkoren för statsbidraget för undervisning under skollov som infördes under covid-19-pandemin. Det handlar bland annat om förenklingar av hur bidraget betalas ut till huvudmännen och att elever som avslutat gymnasieskolan till sommaren utan examen kan delta i undervisning inom ramen för lovskola.
De tillfälliga ändringarna förlängs till och med den 31 december 2022.
Skolverket: Förslag om nationella målsättningar för skolan
Regeringen har givit skolmyndigheterna i uppdrag att genomföra en rad olika insatser som ska bidra till ökad kvalitet och likvärdighet i utbildningen.
Uppdraget innehåller fem delområden:
- Utveckla ett nationellt kvalitetssystem med nationella målsättningar, delmål och indikatorer samt framgångsfaktorer för effektiv skolutveckling.
- Ta fram analysunderlag inför kvalitetsdialoger med huvudmän.
- Genomföra återkommande kvalitetsdialoger med huvudmännen ihop med Specialpedagogiska skolmyndigheten.
- Skapa en regional närvaro för Skolverket med regionala kontor.
- Samverkan mellan berörda myndigheter.
Nu har förslaget om de nationella målsättningarna för de olika skolformerna presenterats.
Skolverket: Rapport om skolsituationen för barn och unga från Ukraina
Skolverket har genomfört en undersökning bland 21 av de kommuner i landet som tagit emot flest barn och unga från Ukraina. Undersökningen visar att ungefär 40 procent av de i skolålder som kommit har skrivit in sig i svensk skola.
Det är generellt en högre andel inskrivna barn i grundskolan än i gymnasieskolan. Undersökningen visar också att det finns barn och unga som läser på distans enligt ukrainsk läroplan.
Samtliga tillfrågade kommuner uppger att de i någon mån har tillgång till personal med relevant språkkompetens. De största utmaningarna är osäkerhet om hur många som kommer att söka sig till skolan i kombination med brist på personal.
Skolverket: Hög frånvaro under pandemin har påverkat förskolan negativt
En rapport från Skolverket visar att pandemin har resulterat i en omfattande frånvaro hos både barn och personal i förskolan och att det har påverkat utbildningens kvalitet på ett negativt sätt. Samtidigt har pandemin bidragit till en ökad utevistelse samt digitalisering i många förskolor.
https://www.skolverket.se/getFile?file=9771
Skolverket. Rapport om barn och personal i förskolan
En rapport från Skolverket med statistik från förskolan visar bland annat:
- Under 2021 fanns det 9 450 förskolenheter. 70 procent av dem drevs av en kommunal huvudman.
- Drygt 513 000 barn var inskrivna 2021. En minskning med nästan 4 370 barn, eller knappt 1 procent, jämfört med 2020.
- Av alla barn i åldern ett till fem år är knappt 86 procent inskrivna i förskola.
- Under 2021 gick det i genomsnitt 14,6 barn i varje barngrupp. Det en minskning med 0,2 barn per barngrupp jämfört med 2020.
- Under 2021 hade drygt 40 procent en förskollärarexamen, vilket är i nivå med 2020.
- Andelen med förskollärarexamen är högst i kommungruppen mindre stad/tätort med 47 procent, medan gruppen storstäder har lägst andel, 32 procent.
https://www.skolverket.se/getFile?file=9716
Skolverket: Bättre förutsättningar för nyanlända elever
För att fler elever ska lära sig svenska och nå målen föreslår Skolverket att svenska som andraspråk ska kompletteras med en ny grundläggande del för nybörjare. Dessutom behövs tydligare regler, kompetensutveckling och mer stöd till både lärare och rektorer.
https://www.skolverket.se/publikationsserier/regeringsuppdrag/2022/bred-oversyn-av-svenskamnena
Skolinspektionen: Åtgärder viktiga vid långvariga skillnader mellan betyg och resultat på nationella prov
Skolinspektionen har granskat trettio huvudmän, både kommunala och enskilda där det under en femårsperiod varit stora skillnader mellan resultaten i de nationella proven och slutbetygen i årskurs 9.
Långvariga skillnader mellan elevers resultat på de nationella proven och deras betyg kan indikera att det finns brister och det bör följas upp och analyseras. Skolinspektionen anser att de flesta av de granskade huvudmännen behöver utveckla sitt arbete.
I rapporten beskrivs på vilket sätt huvudmännens arbete behöver utvecklas. Här finns även beskrivningar av ett gott arbete med att ge förutsättningar för en rättvisande och likvärdig betygssättning.
Boverket: Skolgårdarna fortsätter att minska
En rapport från Boverket visar att skolgårdarnas ytor för barn att leka och röra sig fritt utomhus fortsätter att minska.
På länsnivå varierade friytan per elev från som minst 25,9 kvadratmeter i Stockholms län till som mest 76,4 i Norrbottens län.
Elever på skolor med enskild huvudman har i genomsnitt en friyta på 28 kvadratmeter per elev, medan de kommunala skolorna har 49 kvadratmeter per elev.
Friytan per elev på skolor med enskild huvudman har dessutom minskat stadigt sedan 2014, medan de kommunala skolorna endast haft vissa variationer över tid.
I rapporten finns tabeller som visar hur det ser ut per län och en länk till SCB:s karttjänst som visar hur det ser ut i kommunerna.
Karttjänst (på SCB:s webbplats)
SCB: De flesta lärare jobbar kvar fem år efter examen
En rapport från SCB visar att åtta av tio lärare som examinerades 2014/2015 arbetade kvar som lärare fem år senare. Rapporten visar också att de flesta av dem som valde att lämna läraryrket arbetade kvar inom utbildningssektorn.
Läsåret 2014/15 examinerades cirka 8 570 personer från Sveriges olika lärarutbildningar, varav 80 procent var kvinnor och 20 procent var män. Nästan 90 procent av de nyutexaminerade, cirka 7 600 personer, började arbeta som lärare och förskollärare inom två år efter examen.
De allra flesta, närmare 80 procent, arbetade fortfarande inom läraryrket fem år efter examen och nio procent var tjänstlediga. Bland ämneslärare var andelen högst, 81 procent, medan den bland förskollärare var lägst, 76 procent.
Cirka 12 procent arbetade varken som lärare i skolan eller var tillfälligt tjänstlediga fem år efter examen. Majoriteten av dessa, omkring sex av tio, arbetade ändå inom utbildningssektorn, exempelvis som chefer eller administratörer inom skolan, eller som universitets- och högskolelektorer. De lärare som arbetade utanför utbildningssektorn hade oftast tjänster inom offentlig förvaltning och försvar eller inom vård, omsorg och sociala tjänster.
https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2022/de-flesta-larare-jobbar-kvar-fem-ar-efter-examen/
SVT: En av fyra lärare byter jobb varje läsår
På uppdrag av SVT har SCB granskat hur ofta lärare byter arbete. Rapporten visar att en av fyra lärare byter jobb varje år. Hälften av lärarna arbetar max tre år på samma skola.
SVT har även kontaktat lärare över hela landet för att höra varför de har valt att säga upp sig. Den vanligaste orsaken är en dålig arbetsmiljö. Många uppger även att de byter arbete för att höja sin lön. Undersökningen omfattar alla som är anställda som lärare, behöriga som obehöriga.
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/lararflykt-pa-landets-skolor-en-av-fyra-slutar-varje-lasar
SKR: Risk för underskott hos kommuner och regioner
Årets ekonomirapport från SKR visar att de rekordhöga resultaten i kommuner och regioner under de senaste två åren kan vända till underskott nästa år.
Under pandemin har ekonomin tryggats genom en rad statliga åtgärder och SKR bedömer att resultaten fortsätter att vara relativt höga även i år.
Förra årets sammanlagda resultat landade på 69 miljarder kronor och förväntas i år bli cirka 39 miljarder kronor. Kommunerna beräknas få ett sammanlagt resultat på cirka 27 miljarder kronor och regionerna 12 miljarder kronor.
Nästa år bedömer SKR att regionerna får ett totalt underskott på cirka 7 miljarder kronor, medan kommunerna får ett litet plusresultat på 4 miljarder kronor.
https://skr.se/skr/ekonomijuridik/ekonomi/ekonomirapporten.46417.html
Principbeslut om en ny organisation för lärare och skolledare
De fackliga organisationerna Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund och Skolledarförbundet har beslutat att bilda två nya organisationer, Sveriges lärare och Sveriges Skolledare. De nya organisationerna kommer att växa fram succesivt med start den 1 januari 2023.
https://www.lararforbundet.se/artikelsidor/ja-till-sveriges-larare-och-sveriges-skolledare
https://www.skolledarna.se/Om-forbundet/Var-organisation/ny-organisering/