Omvärldsbevakning mars 2022
Dokument att ladda ned
Omvärldsbevakning i Word-format från Nyheter Sveriges skolchefer mars 22.
samt som presentation Nyheter mars 2022
Regeringen: En lång rad propositioner till riksdagen
Under våren har regeringen remitterat en lång rad förslag till lagrådet som nu är behandlade och blivit till propositioner som riksdagen ska ta ställning till senare i vår.
Propositionerna gäller bland annat:
- Resursfördelningen till fristående skolor.
- Nya regler för antagning av elever.
- Tydligare regler för etablering av fristående skolor.
- Elevhälsan.
- Tydligare regler för studiero.
- Skärpta krav för konfessionella skolor.
- Tydligare regler för resursskolor.
- Dimensionering av gymnasieutbildningar
Förslagen har presenterats i tidigare nyhetsbrev. Nedan finns en kort sammanfattning av de viktigaste förslagen
I det rådande parlamentariska läget i riksdagen är det osäkert om alla förslag i dessa propositioner får stöd av en majoritet.
Mer likvärdig resursfördelningen
I en proposition föreslår regeringen bland annat att hemkommunen ska göra ett avdrag för merkostnader som kommunen har till följd av skolplaceringsansvaret när bidraget till en enskild huvudman beräknas.
”Det så kallade skolplaceringsansvaret innebär merkostnader för de kommunala huvudmännen som huvudmännen för fristående skolor inte har. När kommunen beräknar bidraget till enskilda huvudmän i förskoleklass, grundskola och grundsärskola ska därför ett avdrag göras för merkostnader som kommunen har till följd av skolplaceringsansvaret. Förslaget syftar till att de enskilda huvudmännen inte ska få ersättning för ett ansvar som de inte har.”
Även bestämmelserna om hur grundbeloppet beräknas ska förändras och reglerna för kommunernas resursfördelning förtydligas.
Regeringen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2022 och tillämpas första gången för bidrag för kalenderåret 2024.
Regeringen: Reglerna för skolvalet förändras
I en proposition föreslås regeringen bland annat nya regler för urvalsgrunder för förskoleklass, grundskola och grundsärskola samt tydligare villkor för nyetablering av fristående skolor.
Regeringen föreslår även att huvudmän för förskoleklass och grundskola så långt det är möjligt aktivt ska verka för en allsidig social sammansättning av elever på skolan. Till exempel genom att rikta informationsinsatser såväl till socioekonomiskt starka som svaga områden eller välja urvalsgrunder som kan antas bidra till att elevsammansättningen på skolan blir mer heterogen.
Dessutom föreslår regeringen att Skolinspektionen särskilt ska beakta alla elevers rätt till en likvärdig utbildning vid prövning av ansökningar om nyetableringar av fristående skolor.
Lagändringarna om allsidig social sammansättning och urvalsgrunder för kommunala och enskilda huvudmän föreslås träda i kraft den 1 juli 2023.
Bestämmelserna om urval ska tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas höstterminen 2024.
Lagändringarna om tydligare villkor för nyetablering av fristående skolor föreslås träda i kraft den 3 januari 2023.
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2022/03/regeringen-vill-gora-skolvalet-mer-rattvist/
Regeringen: Nya regler för elevhälsan och elever med intellektuell funktionsnedsättning
Regeringen föreslår i en proposition att elevhälsan ska stärkas. Elevhälsans arbete ska genomföras på individ-, grupp-, och skolenhetsnivå och i samverkan med lärare och övrig personal. Vid behov ska elevhälsan även samverka med hälso- och sjukvården samt socialtjänsten. Regeringen föreslår också att det ska finnas tillgång till specialpedagog eller speciallärare för elevhälsans specialpedagogiska insatser.
Regeringen föreslår även insatser som ska stärka utbildningen för elever med intellektuell funktionsnedsättning. Bland annat ska garantin för tidiga stödinsatser utvidgas till att även omfatta elever som läser ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik enligt grundsärskolans kursplaner.
Regeringen föreslår också att benämningen intellektuell funktionsnedsättning ska ersätta utvecklingsstörning i skollagstiftningen.
Skolformerna grundsärskola, gymnasiesärskola samt kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning ska byta namn till anpassad grundskola, anpassad gymnasieskola samt kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning.
Det ska också bli möjligt att överklaga rektors beslut om att en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan ska gå om en årskurs.
Lagändringarna om att det ska bli möjligt att överklaga en rektors beslut att en elev ska gå om en årskurs föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.
Lagändringarna om en garanti för tidiga stödinsatser föreslås träda i kraft den 1 juli 2024.
Övriga lagändringar föreslås träda i kraft den 2 juli 2023.
Regeringen: Lagändringar ska ge mer studiero i skolan
I en proposition föreslår regeringen tydligare befogenheter för skolans personal att ingripa när situationen kräver det. Det ska bli ökade möjligheter för rektorer att omplacera eller stänga av elever. En huvudregel införs om förbud mot mobiltelefoner på lektionstid och det blir en möjlighet för rektorn att införa mobilfria skoldagar.
Regeringen föreslår att det ska framgå av skollagen att huvudmannen har ett ansvar för att det bedrivs ett förebyggande arbete för trygghet och studiero och att begreppet studiero definieras i skollagen.
Regeringen förslår även skärpta krav på huvudmannens klagomålshantering och att Skolinspektionen som huvudregel inte ska inleda tillsyn i så kallade individärenden, om inte huvudmannen först själv har fått möjlighet att utreda klagomålet.
Även bestämmelserna om skolans ordningsregler ändras så att det bland annat framgår att hur dessa följs regelbundet ska följas upp under medverkan av eleverna.
Förändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2022.
Med utgångspunkt i denna proposition har regeringen även beslutat att ge Skolverket i uppdrag att ta fram stöd för skolans personal när det gäller deras befogenhet och ansvar att agera i bland annat svåra situationer.
Regeringen: Skärpta regler för konfessionella inslag i skolan
Regeringen föreslår att lämplighetsprövningen för dem som ansöker om att bli huvudmän inom skolväsendet ska utökas med demokrativillkor. Demokrativillkoren ska tillämpas vid ansökan och tillsyn av alla fristående huvudmän.
Demokrativillkoren innebär att en enskild inte ska anses lämplig att driva skola om det finns en risk för att barn eller elever i huvudmannens verksamhet kommer att utsättas för våld, tvång eller hot, diskriminering eller kränkande behandling.
En enskild ska inte heller anses vara lämplig om det finns risk för en påverkan som syftar till att grundläggande fri- och rättigheter eller det demokratiska styrelseskicket motarbetas.
Olämpliga huvudmän som redan har ett tillstånd kan inom ramen för tillsynen få tillståndet indraget.
Regeringen föreslår också att det utrymme som finns för konfessionella inslag i fristående förskolor, skolor och fritidshem förtydligas, så att det blir tydligt för barn, elever, vårdnadshavare och skolhuvudmän när och hur konfessionella inslag får förekomma.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 2 januari 2023.
Regeringen: Tydligare förutsättningar för resursskolor
Regeringen föreslår att reglerna för resursskolor utvecklas och tydliggörs. Syftet är att elever som behöver en mer anpassad lärmiljö ska ges bättre möjligheter att klara skolan och lära sig det de behöver.
Regeringen föreslår att benämningen resursskola införs i skollagen. Benämningen gäller för kommunala resursskolor och för fristående skolor som begränsar sin utbildning till elever i behov av särskilt stöd inom förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan och gymnasieskolan.
Regeringen lämnar även ett förslag i fråga om de så kallade tilläggsbeloppen som kommuner ska lämna till enskild verksamhet för barn och elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd. Syftet är att systemet genom klargörande myndighetsföreskrifter ska bli mer likvärdigt och rättvist så att barn och elever får det stöd de behöver.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 2 juli 2022.
De nya bestämmelserna om resursskolor föreslås tillämpas för utbildning som bedrivs efter den 1 juli 2023.
Regeringen: Dimensionering av gymnasiala utbildningar ska förbättra kompetensförsörjningen
Regeringen föreslår i en proposition att arbetsmarknadens behov ska vägas in när offentliga och privata huvudmän bestämmer vilka utbildningar som ska erbjudas och antalet platser på dessa.
Vid nya godkännanden av enskilda huvudmän för gymnasieskolor kommer kompetensförsörjningen att få betydelse.
Ett nytt godkännande föreslås förutsätta att utbildningen i fråga bidrar både till att möta ungdomars efterfrågan och fylla ett arbetsmarknadsbehov.
Regeringen föreslår också att det ska införas krav på att kommunerna ska samverka genom avtal med minst två andra kommuner om planering, dimensionering och erbjudande av utbildning i gymnasieskolan och komvux.
Dessutom avser regeringen att ge Skolverket i uppdrag att ta fram regionala planeringsunderlag som stöd till huvudmännen. Underlagen ska innehålla tydliga bedömningar av behovet av ändringar i utbildningsutbudet.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2023 men ska tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas 2025.
Regeringen: Åtgärder för barn och elever som har flytt kriget i Ukraina
Regeringen har givit Skolverket i uppdrag att vidta åtgärder för att attrahera personer med relevanta språkkunskaper – såväl bofasta i Sverige som personer som har varit kort tid i Sverige – till att arbeta i skolan. Skolverket har även fått i uppdrag att stödja skolhuvudmännen att skapa kontakt med personer med relevanta språkkunskaper och som är intresserade av att arbeta inom skolväsendet. Myndigheten ska också förmedla aktuella lägesbilder av tillgången till ukrainsktalande och rysktalande personal i skolväsendet.
För att få en jämn spridning av eleverna har regeringen även beslutat en förordning som gör det möjligt för fristående skolor att avsätta ett begränsat antal platser per läsår för vissa elever, där bara de som varit bosatta i landet kortare tid än två år ingår.
De nya reglerna blir tillämpbara från och med den 11 april 2022.
Skolverket: Utbildning för barn och ungdomar från Ukraina
Skolverket har gjort en sammanställning över den rätt till utbildning som barn och ungdomar från Ukraina har.
https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/nyanlanda-barns-ratt-till-utbildning
Regeringen: Utredningen om ett statligt huvudmannaskap utvidgas och förlängs
Regeringen ger utredningen om det statliga huvudmannaskapet nya uppgifter. Utredarens ursprungliga uppdrag att ta fram ett beslutsunderlag som kan skapa förutsättningar för ett statligt huvudmannaskap för kommunala skolor kvarstår. Utöver det ska utredaren nu bland annat:
- Analysera hur statens ansvar för skolväsendet kan stärkas i andra former än genom ett förstatligande,
- Föreslå hur enskilda huvudmän ska omfattas när staten i högre grad tar ansvar för skolväsendet utom förskolan,
- Undersöka hur alternativen för att öka statens ansvar för skolväsendet kan ge ett större inflytande för staten över enskilda huvudmäns etablering,
- Analysera hur statens ansvar för komvux kan stärkas, och
- Analysera vad konsekvenserna blir för förskolan om huvudmannaskapet för skolformen är oförändrat medan övriga skolformer i skolväsendet får ett förändrat huvudmannaskap.
Utredningstiden förlängs till den 21 oktober 2022.
Regeringen: Offentlighetsprincip i fler skolformer ska utredas
För att säkerställa att bland annat myndigheter och allmänhet kan få tillgång till information de behöver om skolväsendet tillsatte regeringen Skolinformationsutredningen i oktober 2021.
Nu har regeringen beslutat att utvidga utredningens uppdrag när det gäller för- och nackdelar med att införa offentlighetsprincipen i fristående skolor. Nu ska utredaren även analysera de för- och nackdelar som finns med att införa offentlighetsprincipen inom privat bedrivna förskolor och vuxenutbildningar.
Utredningstiden förlängs till och med den 31 mars 2023.
Regeringen: Elevens val tas bort ur grundsärskolans timplan
I en lagrådsremiss föreslår regeringen att elevens val ska tas bort från grundsärskolan och att timmarna bör fördelas mellan de naturorienterande och de samhällsorienterande ämnena.
https://www.regeringen.se/artiklar/2022/03/elevens-val-tas-bort-ur-grundsarskolans-timplan/
Regeringen: Revidering av timplaner dröjer
Det pågår ett arbete inom regeringskansliet med att revidera timplanerna för grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och specialskolan. Arbetet utgår från Skolverkets förslag som bland annat innebär att elevens val ska tas bort och att denna tid ska fördelas till de ämnen och stadier som har ett behov av mer reglerad undervisningstid. Enligt den ursprungliga tidsplanen skulle nya timplaner börja gälla höstterminen 2022 men förändringarna skjuts nu framåt i tid.
https://www.regeringen.se/artiklar/2022/03/elevens-val-tas-bort-ur-grundsarskolans-timplan/
Regeringen: Möjligheten att bedriva fjärr- eller distansundervisning på grund av pandemin tas bort
Regeringen har påbörjat avvecklingen av flera tillfälliga bestämmelser som har gällt för skolor under covid-19-pandemin.
Den 1 april tas huvudmännens möjlighet att bedriva fjärr- eller distansundervisning med stöd av förordningen bort. Eventuell frånvaro bland elever och personal ska från och med 1 april behandlas på samma sätt som frånvaro vid andra sjukdomar.
Även Skolverkets möjlighet att ställa in nationella prov och rektorns möjlighet att enligt förordningen sätta betyg i stället för läraren tas bort.
Bestämmelser som möjliggör för skolor att hantera konsekvenser av pandemin kommer dock att finnas kvar. Huvudmännen kommer att behöva följa upp konsekvenser av hög frånvaro bland barn, elever, lärare och annan personal, och elever kan till exempel behöva ta igen missad undervisning. Möjligheten att exempelvis förlänga skoldagar, förlänga terminen och förlägga utbildning på helger eller lovdagar kommer därför att kvarstå till och med den 31 juli 2022.
Regeringen: Fler barn ska ges möjlighet att börja förskolan
Regeringen föreslår i en proposition att varje kommun ska vara skyldig att ta kontakt med vårdnadshavare till de barn som inte har en plats i förskolan. Kommunen ska informera om förskolans syfte och barnets rätt till förskola. Den första kontakten ska tas inför hösten det år barnet fyller tre år.
Barn som har bott i Sverige kort tid, eller som har vårdnadshavare som har bott i Sverige kort tid, ska erbjudas plats i en förskola även i de fall då vårdnadshavarna inte har sökt förskoleplats.
Kommunerna ska också sträva efter att aktivt erbjuda plats till andra barn som har behov av förskola för sin språkutveckling.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2022 och tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2023.
Skolverket: Något högre lärarbehörighet i gymnasieskolan
Skolverkets statistik över pedagogisk personal i skolan 2021/22 visar att andelen behöriga lärare i gymnasieskolan har ökat, från 82,4 procent föregående läsår till 83,5 procent i år.
Högst andel behöriga lärare finns i historia, svenska och biologi där 89 till 92 procent av lärarna är behöriga. Lägst andel behöriga lärare finns i ämnena svenska som andraspråk och teknik, där 47 respektive 55 procent är behöriga.
I grundskolan är andelen behöriga lärare på samma nivå som förra läsåret, 71 procent.
Högst andel behöriga lärare finns i ämnena svenska, matematik, franska samt idrott och hälsa. Lägst andel behöriga lärare finns i ämnena i teknik, svenska som andraspråk och slöjd.
Högst andel behöriga lärare finns i förskoleklassen, drygt 86 procent vilket är samma nivå som föregående år.
Lärarbehörigheten är högre i kommunala skolor än i fristående. I kommunala grundskolor är 72 procent av lärarna behöriga och i de fristående är motsvarande siffra 64 procent. I kommunala gymnasieskolor är nära 87 procent av lärarna behöriga jämfört med drygt 75 procent av lärarna i fristående gymnasieskolor.
Skolinspektionen: Lärarnas kompetensutveckling behöver stärkas
Skolinspektionen har granskat kvaliteten i skolors och huvudmäns arbete med lärares kompetensutveckling.
Granskningens viktigaste iakttagelser.
- Valet av kompetensutveckling baseras ofta på identifierade behov.
- Det är ofta otydligt vad i undervisningen som ska utvecklas och oklart om så skett.
- Vid de flesta skolorna främjar rektorn kunskapsspridning efter kompetensutveckling.
- Huvudmän och rektorer behöver mer aktivt stödja lärarnas kompetensutveckling.
- Rektorer vid kommunal vuxenutbildning saknar oftare stöd från huvudmannen.
Granskningen har omfattat 14 kommunala vuxenutbildningar som bedriver undervisning på gymnasial nivå i egen regi och 14 gymnasieskolor som har minst ett högskoleförberedande program. Av gymnasieskolorna har tio stycken offentlig huvudman och fyra har enskild huvudman.
Lärarnas riksförbund. Rapport om aktiebolag i skolan
Anne-Marie Pålsson och Per Samuelsson har utrett frågor kring aktiebolag i skolan åt Lärarnas Riksförbund. I rapporten ”Marknadsskolan” redovisar utredarna sina slutsatser. De pekar på en rad problem med att ha aktiebolag i skolan men landar i slutsatsen att de ska vara kvar med en mer detaljerad reglering än vad som gäller idag.