Omvärldsbevakning oktober 2021

Dokument att ladda ned

Omvärldsbevakning i Word-format från oktober 2021.
samt som Powerpoint-presentation

 

Regeringen: Ny utredning om offentlighetsprincipen och   informationen inom skolområdet

Regeringen har tillsatt en särskild utredare som ska utreda och belysa för- och nackdelar med två alternativa förslag för en långsiktig lösning för informationsförsörjningen på skolområdet. Det ena alternativet är ett införande av offentlighetsprincipen för fristående skolor. Det andra alternativet är ett införande av en ny insamling av uppgifter som hanteras av Skolverket

Till särskild utredare utses Ulrika Geijer, chefsrådman vid Förvaltningsrätten i Malmö. Uppdraget ska redovisas senast den 1 december 2022.

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2021/10/utredare-ska-foresla-en-langsiktig-losning-for-informationsforsorjningen-pa-skolomradet/

 

Regeringen: Förslag för att stärka kvaliteten i pedagogisk omsorg

I en lagrådsremiss föreslår regeringen att den som ska bedriva pedagogisk omsorg behöver godkännas av kommunen.

”För godkännande ska det krävas att den enskilde har insikt i och förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för verksamheten och även i övrigt bedöms som lämplig. I fråga om juridiska personer ska det också prövas att ledning och ägare uppfyller dessa krav. Om verksamheten ska bedrivas i en bostad ska straffmyndiga personer som är folkbokförda där visa upp ett utdrag ur belastningsregistret innan verksamheten kan godkännas.

Regeringen föreslår även tydligare och utökade krav på den pedagogiska omsorgen. Det ska bland annat förtydligas att verksamheten ska förbereda barnen för utbildning inom skolväsendet. En huvudman för pedagogisk omsorg ska också vara skyldig att ge särskilt stöd till ett barn som har behov av det i sin utveckling. Därutöver ska personalen ges möjlighet till kompetensutveckling och varje huvudman ska bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete.”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2021/10/sa-vill-regeringen-starka-kvaliteten-i-pedagogisk-omsorg/

 

Regeringen: Förslag om ämnesbetyg på gymnasiet och ny princip om samlad betygssättning i hela skolväsendet

Regeringen föreslår i en proposition att ämnesbetyg ska ersätta kursbetyg i gymnasieskolan och lämnar även förslag till andra ändringar i betygssystemet. Syftet med förändringarna är att betygen i framtiden bättre ska spegla elevers kunskaper och främja deras kunskapsutveckling.

”Dagens betygssystem upplevs av många som orättvist. Enstaka sämre prestationer i skolan riskerar att få en för stor påverkan på elevens betyg. Delvis är detta inbyggt i det nuvarande betygssystemet genom principerna för betygssättning.

Därför föreslår regeringen att det i hela skolväsendet ska införas en ny princip vid betygssättning som innebär att betygen A–D ska sättas efter att läraren har gjort en helhetsbedömning av elevens kunskaper med utgångspunkt i betygskriterierna. För alla godkända betyg ska dock samtliga kriterier för betyget E vara uppfyllda.”

Ändringarna som gäller den nya principen om sammantagen bedömning föreslås börja gälla från juli 2022.

Ämnesbetyg föreslås införas från och med hösten 2025 för de elever som då påbörjar sina studier

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2021/10/amnesbetyg-infors-pa-gymnasiet-for-att-battre-spegla-elevers-kunskaper/

 

Regeringen: Skolverket ska ta fram regler för gruppstorlekar vid fjärrundervisning

”Den 1 juli 2021 infördes permanenta bestämmelser som ger skolor större möjligheter att använda fjärrundervisning än tidigare. För att säkerställa att undervisningen ska kunna hålla en hög kvalitet ger regeringen nu Skolverket i uppdrag att meddela föreskrifter om begränsningar av elevgruppernas storlek vid fjärrundervisning i grund- och gymnasieskolan samt motsvarande skolformer.”

Föreskrifterna ska meddelas senast den 1 augusti 2022.

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2021/10/skolverket-ska-ta-fram-regler-for-gruppstorlekar-vid-fjarrundervisning/

 

Regeringen: Förslag om sammanhållen vuxenutbildning för nyanlända

”För att möta behovet av utbildning för de individer som har utbildningsplikt föreslår regeringen i propositionen att kommunerna ska vara skyldiga att tillhandahålla en sammanhållen kommunal vuxenutbildning för de vuxna nyanlända som tar del av insatser inom etableringsprogrammet och som bedömts omfattas av utbildningsplikt. Med en sammanhållen utbildning får de möjlighet att kombinera sfi med studier i andra ämnen och kurser i en utbildning som ska vara anpassad till deras behov och förutsättningar.”

Utbildningen ska omfatta minst 23 timmars undervisning i veckan i genomsnitt och följa en plan som ska innehålla uppgifter om utbildningens syfte, organisation och huvudsakliga innehåll. Det befintliga kravet på att hemkommunen upprättar en individuell studieplan för varje elev ska gälla även för de elever som följer den sammanhållna utbildningen.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2022.

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2021/10/en-sammanhallen-utbildning-ska-starka-nyanlandas-etablering/

 

Skolverket: Små förändringar av betygen i årskurs 6

En rapport från Skolverket om betygen i årskurs 6 visar på små förändringar. Det är fortsatt cirka 26 procent som inte klarar kraven för godkänd i samtliga ämnen.

Några av resultaten:

  • Andelen elever i årskurs 6 med godkända terminsbetyg i samtliga ämnen var totalt 73,7 procent våren 2021, vilket är en marginell ökning med 0,2 procentenheter Jämfört med våren 2020.
  • Flickorna uppnådde, liksom tidigare år, i högre utsträckning än pojkarna godkända betyg i samtliga ämnen. Det var 76,7 procent av flickorna och 70,9 procent av pojkarna som hade uppnått godkända betyg i alla ämnen. Skillnaden mellan könen minskade jämfört med våren 2020.

https://www.skolverket.se/getFile?file=8710

 

Skolverket: Små förändringar av sökande och antagna till gymnasieskolan

En rapport från Skolverket om antagningen till gymnasieskolan visar på små förändringar. Några av resultaten:

  • Det var 125 000 elever som sökte till ett nationellt program inför läsåret 2021/22. Av dessa elever sökte 64 procent ett högskoleförberedande program och 36 procent ett yrkesprogram. Fördelningen var ungefär samma som förra läsåret.
  • Samhällsvetenskapsprogrammet var det vanligaste förstahandsvalet följt av ekonomiprogrammet.
  • Bland yrkesprogram var fordons- och transportprogrammet följt av el- och energiprogrammet de vanligaste förstahandsvalen.

https://www.skolverket.se/getFile?file=8722

 

Skolinspektionen stänger Römosseskolan

Skolinspektionen har beslutat att återkalla godkännandet för Föreningen Framstegsskolan i Göteborg, som idag driver tre skolor i Göteborg.

Orsaken är att myndigheten bedömt att fyra av de fem styrelseledamöterna i Föreningen är olämpliga att fortsatt bedriva skolverksamhet.

https://www.skolinspektionen.se/om-oss/press/pm/skolinspektionen-stanger-romosseskolan/

 

SKR säger nej till förslaget om professionsprogram

”SKR:s huvudsakliga invändningar ligger på det arbetsgivarpolitiska området då det finns anledning att befara att förslagen kan leda i en riktning som får långtgående konsekvenser bland annat för arbetsgivarens möjlighet att leda och fördela arbetet, och för huvudmannens möjlighet att ta sitt ansvar för förskolans och skolans kvalitet och utveckling samt barnens och elevernas behov.”

https://skr.se/download/18.1709984117c021c1598dc696/1634304724444/WEBB-08-21-01013-5-Yttrande-Professionsprogram-remissvar.pdf

 

Tidningen Skolvärlden: Var fjärde kommun betalar ”straffavgift” till friskolor

Tidningen Skolvärldens granskning visar att under de senaste två åren har mer än var fjärde kommun betalat ut extra ersättning till friskoleföretag för att den egna skolverksamheten har gått med underskott. En del kommuner har tvingats föra över pengar till skolföretag som inte längre har någon verksamhet.

https://skolvarlden.se/artiklar/granskning-var-fjarde-kommun-betalar-straffavgift-till-friskolor

 

Tidningen Läraren: Varannan lärare har utsatts för våld

Enligt en undersökning från Lärarförbundet har nästan varannan lärare på låg- och mellanstadiet utsatts för fysiskt våld.

Störst risk att råka illa ut har lärarna i förskoleklass och fritidshem.

https://www.lararen.se/nyheter/skolvald/valdschocken-de-lararna-ar-varst-utsatta

 

LR och Skolledarna: Rapport om rektorers olika förutsättningar

Lärarnas riksförbund och Skolledarna har givit ut rapporten ”Rektorers olika förutsättningar – 700 högstadierektorer om en alltmer uppdelad skola”.

Några av rapportens resultat

  • ”Det finns något i styrsystemet för fristående skolor som, ur rektors synvinkel, verkar fungera bättre än motsvarande i kommunal sektor. Rektorerna i fristående sektor har större inflytande över hur tillgängliga resurser ska användas än sina kommunala kollegor. Betydligt fler upplever även att förutsättningarna att driva verksamheten är tillräckligt långsiktiga.”
  • ”Nästan en tredjedel av rektorerna för kommunala högstadieskolor delar inte huvudmannens uppfattning gällande hur verksamheten bäst bedrivs. ännu fler, 44 procent, svarar att de återkommande behöver anpassa verksamheten till snabba förändringar på ett sätt som menligt inverkar på deras möjligheter att leverera goda verksamhetsresultat.”

I underlaget ingår 520 kommunala skolor och 171 fristående skolor.

https://www.skolledarna.se/globalassets/dokument/rektorernas_olika_forutsattningar.pdf

 

Svenskt Näringsliv: Rapport om skillnader mellan stad och land

Svenskt Näringsliv har i rapporten ”Bra skolor i hela landet” analyserat resultatskillnader mellan stad och land bland åttonde­klassare. Rapporten har använt data från den internationella studien TIMSS 2019.

Rapporten visar att elever på landsbygden och i mindre orter underpresterar ganska kraftigt i TIMSS, jämfört med elever i storstäder och tillhörande förorter.

De sämre kunskapsresultaten bland elever på landsbygden och i mindre orter förklaras framförallt av att eleverna inte når medelgoda och högre kunskapsnivåer.

https://www.svensktnaringsliv.se/bilder_och_dokument/rapporter/2q0t7f_bra_skolor_i_hela_landet_skillnader_i_resultat_mellan_stad_och_la_1174476.html/Bra_skolor_i_hela_landet_skillnader_i_resultat_mellan_stad_och_land_i_TIMSS_2019.pdf

 

SVT: Rektor och politiker frias från misstankar om tjänstefel

Örebro tingsrätt har friat de sju politiker och en tidigare rektor i Askersund som stått åtalade för tjänstefel.
Ärendet gäller ett beslut om omplacering av två elever till skola i en annan kommun. Ett beslut som åklagaren menade var olagligt och som alltså ledde till åtal om tjänstefel.

Tingsrätten menar att beslutet inte står i sådan strid mot lagstiftningen att det kan medföra straffrättsligt ansvar för tjänstefelsbrott.

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/orebro/politiker-och-tidigare-rektor-frias-fran-misstankar-om-tjanstefel

 

Tidningen Chef & Ledarskap: Rektorer har för liten tid till kompetensutveckling

Enligt en enkät som Lärarförbundet skolledare genomfört har rektorerna för lite tid till kompetensutveckling.

”Fler än hälften av rektorerna i förskola och grundskola har de senaste 12 månaderna haft högst 1-3 dagar som de kunnat använda till kompetensutveckling, upp till var fjärde rektor har inte kunnat använda en enda dag enligt enkäten.”

Drygt 1 000 rektorer har svarat på frågan om kompetensutveckling i skolledarenkäten.

https://www.lararen.se/chefochledarskap/kompetensutveckling/sa-ska-rektorsflykten-hejdas