Omvärldsbevakning oktober-halva november 2022
Dokument att ladda ner
Omvärldsbevakning i oktober-halva november 2022
samt som powerpoint-presentation
Regeringen: Kommun- och skolsatsningar i statens budget
I budgetpropositionen för 2023 föreslår regeringen att statsbidraget till kommunerna ska öka med 6 miljarder kronor. Därutöver föreslår regeringen satsningar på cirka 1,6 miljarder kronor till skolan.
Förslagen till skolan:
- Ökad tillgång till läromedel av hög kvalitet. Regeringen föreslår att 685 miljoner kronor avsätts Från och med 2024 beräknas 555 miljoner kronor årligen.
- Skolinspektionens anslag ska öka med 8 miljoner kronor årligen från och med 2023.
- SPSMs förvaltningsanslag ska öka med 10 miljoner kronor 2023, 20 miljoner kronor 2024 och 30 miljoner kronor årligen från och med 2025.
- Fler speciallärare. Regeringen föreslår 600 miljoner kronor 2023, 900 miljoner kronor 2024 och 1 000 miljoner kronor 2025.
- Lovskola i lägre årskurser. Anslaget till statsbidraget för lovskola ska öka med 100 miljoner kronor 2023.
- Till barns och elevers språk-, läs- och skrivutveckling. Regeringen föreslår att 5 miljoner kronor avsätts för 2023, 30 miljoner kronor för 2024 och 18 miljoner kronor från och med 2025.
- Till särskilt begåvade och högpresterande elever, De pågående försöksverksamheterna ska utökas och permanentas med riksrekryterande spetsutbildningar inom grundskolan och gymnasieskolan. Regeringen föreslår 25 miljoner kronor avsätts för 2023 och 50 miljoner kronor 2024.
- Till förskollärares och lärares vidareutbildning föreslår regeringen att 50 miljoner kronor avsätts 2023 och 50 miljoner kronor årligen 2024–2025.
- Regeringen föreslår en satsning på sociala team med 75 miljoner kronor 2023, och beräknar 250 miljoner kronor årligen 2024 och 2025
- Till akut- och jourskolor. Regeringen föreslår att 50 miljoner kronor avsätts 2023 och från och med 2024 beräknas 100 miljoner kronor årligen.
SKR: Prognos över det ekonomiska läget
”SKR bedömer att kommuner och regioner totalt sett skulle få ett årligt underskott på cirka 20-30 miljarder kronor de kommande åren om kostnaderna ökar i takt med förväntade pris- och löneökningar. Skillnaderna mellan kommunernas resultat förväntas bli mycket stora, medan samtliga regioner beräknas gå med stora underskott.”
- ”Behåll nivån på statsbidragen
Kommuner och regioner behöver hållbara planeringsförutsättningar. Det behövs bland annat snabba och tydliga besked om statsbidragens omfattning för nästa år och SKR vill se en bibehållen real nivå på statsbidragen. - Kompensera för höga elkostnader
Kommuner och regioner bör, på samma sätt som hushåll och företag, kunna få ekonomiskt stöd för ökade elkostnader. - Ge generella statsbidrag och minska regelkrångel
De riktade statsbidragen behöver bli färre och där de ändå finns kvar klustras till bredare statsbidrag för att ge kommuner och regioner bättre förutsättningar att skapa kostnadseffektiv välfärd. Regeringen bör också se över hur den administrativa bördan kan minska och hur samverkan med kommuner och regioner kan utvecklas för att finna gemensamma effektiva lösningar. På samma sätt som regeringen aviserat förenklingar för företag, så bör motsvarande göras för kommuner och regioner. - Se över balanskravet
Staten behöver se över dagens regelverk för den ekonomiska förvaltningen, så att kommuner och regioner ges möjlighet att hantera sin ekonomi på ett friare, men ändå ansvarsfullt, sätt.”
SOU: Statens ansvar för skolan
Thomas Perssons utredning ”Statens ansvar för skolan – ett besluts- och kunskapsunderlag” föreslår två möjliga alternativ för att utveckla ett nytt skolsystem.
Alternativ 1 – ett fullgånget förstatligande med statligt huvudmannaskap för skolan
- ”I det första alternativet har staten både systemansvar och huvudmannaansvar. Systemansvaret inbegriper såväl offentliga skolor och komvux som fristående skolor. Det innebär bland annat att staten tar över kommunernas ansvar för fördelning av ekonomiska resurser till skolan.
- Staten har också huvudmannaansvar för de offentliga skolorna och för komvux. Det innebär bland annat att staten har lednings- och driftsansvar för de offentliga skolorna samt arbetsgivaransvar för all offentligt anställd skolpersonal.
- Inom komvux kan huvudmannaskapet vara skilt från lednings-, drifts- och arbetsgivaransvaret om utbildningen bedrivs på entreprenad. Då ligger detta ansvar i stället på de enskilda utbildningsanordnarna.
- Fristående skolor har fortfarande enskilda huvudmän och ingen förändring sker jämfört med i dag vad gäller lednings- och driftsansvaret samt arbetsgivaransvaret för dessa.
- Det finns två nya skolmyndigheter i stället för Skolverket, Skolinspektionen, Specialpedagogiska skolmyndigheten och Sameskolstyrelsen. En myndighet hanterar statens systemansvar för skolan och arbetar med styrning och stöd både till de offentliga skolorna och komvux samt till de fristående skolorna. En annan myndighet hanterar huvudmannaskapet för de offentliga skolorna och komvux.”
Alternativ 2 – ett system där staten förstärker sitt ansvar men utan att ta över huvudmannaskapet för skolan
- ”I det andra alternativet har kommunerna kvar huvudmannaansvaret för de kommunala skolorna och komvux.
- Fristående skolor har fortfarande enskilda huvudmän och ingen förändring sker jämfört med i dag vad gäller lednings- och driftsansvaret samt arbetsgivaransvaret för dessa.
- På samma sätt som i alternativet med ett fullgånget förstatligande har staten systemansvar såväl för kommunala skolor och komvux som för fristående skolor. Systemansvaret kan däremot se lite annorlunda ut i jämförelse med det fullgångna förstatligandet, eftersom det behöver anpassas till att det finns fler huvudmän i detta alternativ. Det kommer också att uppstå en skillnad i ansvaret för resursfördelningen där kommunerna i olika grad, utifrån de varianter som utredningen skisserar, behåller ett visst ansvar.
- Avseende skolmyndigheter finns den systemansvariga myndigheten även i detta alternativ, men det finns ingen ny myndighet med huvudmannaansvar.”
I en artikel på DN-debatt skriver Thomas Persson att det kommer att ta lång tid att genomföra alternativ 1. ”Vi bedömer, utifrån erfarenheter från andra länder, att en förändring i denna storlek skulle ta cirka 20 år att genomföra.” Thomas Persson skriver också att det krävs långsiktiga politiska överenskommelser som bör gälla under flera mandatperioder om något av dessa alternativ ska genomföras.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2022/11/sou-202253/
Regeringen: Utbildning och skola i Tidöavtalet
Syftet med projektet är att ta fram och genomföra konkreta politiska förslag som löser Sveriges viktigaste samhällsproblem på skolans område.
Målet är att:
- Lyfta kunskapsresultaten i den svenska skolan, såväl generellt som för de elever
som behöver extra stöd eller som kan gå fortare fram - Varaktigt stärka tryggheten och arbetsron i skolan
- Utveckla rätten att välja skola och tillvarata mångfalden av utförare, och samtidigt
kraftigt minska utrymmet för aktörer med kvalitetsbrister - Höja läraryrkets status och förbättra arbetsvillkoren
- Ge skolan i hela Sverige likvärdiga förutsättningar och stärka verksamhetens kvalitet
- Förslagen i projektet ska syfta till att minska administrativ börda och onödig byråkrati
”Ge skolans styrdokument tydligare kunskapsinriktning”
”Skolans styrdokument (läroplaner, kursplaner och ämnesplaner) reformeras i enlighet med barns kognitiva utveckling och får ökat fokus på inlärning, färdigheter samt fakta- och ämneskunskaper.”
”Utökad studietid”
”Skolans timplan utökas med fokus på svenska och matematik. Detta förutsätter att lärarnas administrativa börda har lättats och lärarnas undervisningsskyldighet getts en tydligare reglering.”
”Betygssystem med kunskapsfokus”
”Författningsändringar och myndighetsuppdrag mot betygsinflation, till exempel genom tydligare koppling mellan en skolas genomsnittliga resultat i nationella prov och genomsnittlig betygsnivå. Betygssystemet ska även fortsättningsvis ha en gräns mellan godkänt och icke godkänt resultat.”
”Förbättrad kunskapsuppföljning”
”Införandet påskyndas av digitala nationella prov som rättas centralt och är jämförbara över tid. Tidiga kunskapskontroller och återkommande diagnostiska prov ska säkerställa att elever med behov av stödinsatser fångas upp i tid och att elevernas kunskapsutveckling systematiskt följs upp.”
”Fler speciallärare och fler elever i särskilda undervisningsgrupper”
”Satsningar görs för att möjliggöra ytterligare speciallärare samt att fler elever ska kunna få undervisning i särskilda undervisningsgrupper i stället för i helklass. Ge rektor större flexibilitet och förutsättningar att utforma särskilda undervisningsgrupper.”
”Utökad studietid och lovskola samt obligatorisk läxhjälp för elever som behöver det”
”Författningsändringar så att skolor kan fatta beslut om att i viss utsträckning utöka antalet undervisningstimmar eller antalet skoldagar för de elever som behöver det. Skolor ska ha behörighet att föreskriva extra studietid för de elever som behöver läxhjälp eller annat stöd med skolarbetet utanför ordinarie undervisningstid, inklusive lovskola. Lärarens behovsbedömning ska vägleda. Lovskola ska erbjudas i lägre årskurser än i dag, vilket förutsätter författningsändringar och statsbidrag.”
”Fler spetsklasser”
”Förordningsändringar för att permanenta och utöka dagens försöksverksamhet med riksrekryterande spetsutbildning i teoretiska ämnen i grundskolans högre årskurser samt på gymnasieskolan.”
”Läsning och läsförståelse av litterära texter ska få en större plats i skolan”
”Alla elever ska få läsa både svenska och internationella skönlitterära klassiker. Ett uppdrag ges att föreslå ändringar av kursplanerna med syftet att låta läsning och läsförståelse av litterära texter få större plats i skolan samt att utveckla elevens läsförståelse. Som ett stöd i detta bör det tas fram litteraturlistor med svenska och internationella skönlitterära verk anpassade för olika årskurser i grundskolan och gymnasiet. Läslistorna ska tas fram av en fristående expertgrupp med såväl litterär som utbildningspedagogisk kompetens.”
”Stärk rektors ansvar och befogenheter”
”Rektors huvudansvar att upprätthålla trygghet och studiero bör skrivas in i skollagen. Utred författningsändringar för att rektor i fler fall än i dag ska kunna besluta om åtgärden tillfällig placering och att rektor ska vara skyldiga att flytta elever när det är nödvändigt, t.ex. för att flytta en mobbare. Åtgärderna tillfällig omplacering, tillfällig placering och i särskilt allvarliga fall avstängning ska kunna beslutas för längre tid än i dag. Skolledningen ska ha mandat att besluta om ordningsregler (elever ska kunna ge synpunkter och förslag, men rätten att vara med i beslutandet tas bort).”
”Stärk lärarens befogenheter”
”Författningsändring för att tydliggöra att läraren beslutar om undervisningen och dess uppläggning. Kravet på skriftlig dokumentation av mindre långtgående disciplinära åtgärder, t.ex. att visa ut en elev tillfälligt ur klassrummet, tas bort.”
”Tydligare ordningsregler”
”Inför förväntansdokument om skolans ordningsregler som elever och föräldrar förväntas skriva på. Ordningsreglerna ska innehålla en konsekvenstrappa som förklarar vad som händer vid regelövertramp och ordningsstörningar. Nolltolerans ska alltid råda mot alla former av mobbning och kränkningar, men också mot t.ex. klotter och skadegörelse. Skolors metoder mot mobbning ska vara evidensbaserade.”
”Tryggare skolmiljöer och ökade insatser till särskilt våldsamma elever”
Författningsändring för att tydliggöra principen att skolor ska vara stängda för obehöriga. För särskilt våldsamma elevers skolgång görs insatser för att underlätta fler särskilda jourskolor/akutskolor med utbildad personal. Myndighetsuppdrag ges att kartlägga förekomsten av brottslighet i skolmiljön. Översyn av sekretessreglerna görs för att möjliggöra informationsutbyte mellan skola, socialtjänst och polis i ärenden som gäller unga.
”Anmälningsplikt ”
”En skyldighet ska införas för skolor att alltid anmäla brott som begår på eller i anslutning till skolområdet. Skolornas brottsförebyggande roll lagstadgas.”
”Ny friskolelag”
”Tilläggsdirektiv till sittande utredning tas fram avseende:
- Skärpt ägarprövning vid start eller köp/övertagande av skola. Skolföretaget och dess ägare ska ha så stabil ekonomi, inklusive eget kapital, att risken är liten för att företaget hamnar på obestånd. Krav införs på långsiktigt ägande för åtminstone ägare med ett bestämmande inflytande över skolan. Utredningen ska beakta förutsättningar som möjliggör för icke-vinstdrivande aktörer att starta och långsiktigt driva friskolor.
- Ekonomiska garantier. Tydligare skydd mot att elevernas skolgång riskeras om skolans huvudman hamnar i ekonomiska trångmål, till exempel genom krav på bankgaranti.
- Återkrav av skolpeng vid bl.a. brott. Ny lagstiftning för återkrav av en utbetald skolpeng när en representant för en skolhuvudman blivit dömd för ekonomisk eller annan allvarlig brottslighet, eller när det framkommer att skolpengen används för att finansiera annan verksamhet utöver skolverksamhet.
- Vinstutdelning för nya friskolor. Vinstutdelning ska inte få förekomma under de första åren efter att en skola startats eller köpts av en ny ägare. För att nå detta syfte kan regelverket under den period som avses behöva ta hänsyn till olika aktörers förutsättningar, exempelvis vad gäller bolagsstruktur. Syftet är att garantera långsiktigt ägande och att det som startar eller förvärvar en friskola måste ha en ekonomisk styrka. För att uppnå detta ska utredning tillsättas.
- En sanktionstrappa med skärpta viten och sanktionsavgifter, utdelningsbegränsning vid kvalitetsbrister i förhållande till transparenta kvalitetsnormer samt byte av ledning alternativt tvångsförvaltning ska införas.
- ökad insyn. Det behövs bättre insyn i fristående skolor, både juridisk, ekonomisk och pedagogisk. Eftersom offentlighetsprincipen lämpar sig dåligt för mindre friskolor borde det klargöras i en insynsprincip som gäller fristående skolor och blir motsvarigheten till offentlighetsprincipen för kommunala huvudmän.”
”Obligatoriskt skolval med bättre information och kortad kötid”
”Systemet för skolval och antagning reformeras. Det behövs ett regelverk för ett skolval som baseras på gemensamt och obligatoriskt skolval, bättre information till föräldrar och elever samt rimliga och förutsägbara antagningskriterier. För friskolor ska kötid kunna finnas med som möjlig urvalsgrund. Längsta möjliga kötiden ska kortas betydligt jämfört med i dag.”
”Utveckla lärarutbildningen”
”För att höja läraryrkets status och attraktivitet höjs antagningskraven till lärarutbildningen samtidigt som utbildningsinnehållet reformeras med ökat fokus på Arbetet med att få fler akademiker att byta spår till lärare mitt i livet skalas upp. Ämneslärarutbildningen koncentreras till de högst rankade lärosätena inom respektive område.”
”Minska lärarnas administrativa börda”
”En bred regelöversyn görs för att lämna förslag på hur mer av lärarnas arbetstid kan frigöras till planering, kvalitetssäkring och undervisning. Bland annat ska skollagens långtgående krav på den elevnära dokumentationen begränsas, t.ex. vad avser kraven på individuella utvecklingsplaner. Skollagens regler om arbetet mot kränkande behandling ses över för att minska skolpersonalens administrativa börda utan att sänka ambitionerna i arbetet mot kränkningar.”
”Avlasta lärarna genom övrig personal”
”Det bör underlättas med ytterligare övrig personal i skolan för att avlasta lärarna i deras undervisande uppdrag, till exempel särskilt anställda mentorer liksom speciallärare och elevhälsa.”
”Utveckla lärarrollen”
Karriärtjänstreformen, som möjliggör att skickliga lärare ska kunna bli förstelärare och att fler lektorer ska kunna anställas i skolan, bör utvecklas och tillvaratas. Satsningar görs för vidareutbildning i ämneskunskap, men också i t.ex. ledarskap och konflikthantering för att stärka lärarnas ledarskap i klassrummet.
”Gör lärarrollen mer attraktiv på de mest krävande skolorna”
”Åtgärder för att möjliggöra mer attraktiva arbetsförhållanden för lärare på de skolor som har de svåraste förutsättningarna görs.”
Statligt ansvar”
”Ny likvärdig skolpeng. Steg tas för att införa en nationellt bindande skolpengsnorm i syfte att genom statlig styrning av finansieringen öka likvärdigheten i den svenska skolan i hela landet.”
”Tydligare reglering av kvaliteten i skolans verksamhet”
”Författningsändringar alternativt myndighetsuppdrag om föreskrifter för mer likvärdig kvalitet på skolans verksamhet avseende bland annat minsta garanterad undervisningstid samt tillgången till skolbibliotek, laborationsutrustning, skolgårdar, elevhälsa i skolans lokaler samt läroböcker och andra läromedel av god kvalitet.”
Satsning på läroböcker och andra läromedel”
”Satsning görs för att sträva mot principen om en lärobok per elev och ämne.”
”Ökade befogenheter för Skolinspektionen”
”Skolinspektionens tillsynsuppdrag breddas till ett ökat uppdrag att följa upp skolors resultat utifrån objektiva kvalitetskriterier (utifrån bl.a. elevsammansättning och externt rättade prov). Skolinspektionen ska göra fler inspektioner, i högre grad även oanmälda, i alla skolverksamheter och fler inspektioner i skolverksamheter som tidigare fått ett föreläggande. Vid beslut om inhibition av Skolinspektionens beslut att dra in tillståndet för en skola ska domstolen särskilt beakta risken av att fortsatt verksamhet leder till att barn och elever far illa, den ekonomiska förvaltningen missköts eller offentliga medel finansierar annan verksamhet än avsett.”
”Förbättra elevhälsan”
”En bred reform görs för att förbättra elevhälsan. Elevhälsans vårduppdrag bör återupprättas. En elevhälsogaranti införs med målet att öka tillgängligheten till elevhälsan. Alla skolhuvudmän ska ha samverkansavtal med sjukvården och samverkansrutiner med socialtjänsten för att stärka elevhälsoarbetet. En översyn görs av huvudmannaskapet för elevhälsan.”
”Skärpt granskning av skolor med konfessionell inriktning”
”Det är ett stort problem med extremism och islamism bland skolor med muslimsk profil. Skolinspektionen ska uppdras att öka sin granskning av skolor med konfessionell inriktning eller inriktning som kan antas bedrivas med problematik avseende extremism och islamism. Tillsynen ska som regel ske genom oanmälda besök och av resursmässiga skäl prioriteras mot de skolor där problemen kan antas vara störst. Skolor som inte respekterar styrdokumenten ska stängas.”
”Snabbare integration och mer likvärdiga förutsättningar för nyanlända elever”
”Myndighetsuppdrag om metodstöd för snabbare kunskapsscreening av elever som kommer till Sverige under pågående skolåren. Författningsändringar för att utöka undervisningstiden och koncentrera timplanen till centrala ämnen den första tiden.”
”Översyn av modersmålsundervisningen”
”En utredning ska tillsättas med uppgift att se över modersmålsundervisningen i syfte att den inte negativt ska påverka integration eller elevens kunskapsutveckling i svenska språket. De nationella minoritetsspråkens särställning i lagen ska beaktas.”
”Insatser mot hedersrelaterat förtryck och kränkningar på grund av kön, sexuell läggning eller könsidentitet”
”Ökade insatser för att motverka hedersrelaterat förtryck samt andra likvärdiga kränkningar mot elever på grund av kön, sexuell läggning eller könsidentitet. Myndighetsuppdrag till Skolverket att ge metodstöd till lärare. Eventuella författningsändringar ska genomföras.”
”Förstärk kopplingen mellan studier på gymnasienivå och yrkeslivet”
”En gymnasial yrkesskola med relevant och ändamålsenligt innehåll utformas i nära samverkan med näringslivet och som innehåller arbetsplatsförlagd utbildningstid.”
”Utökat arbete och förstärkta möjligheter till inre utlänningskontroller och effektivt verkställighetsarbete”
”Lämna förslag till en ordning med informationsutbyte och anmälningsplikt mellan Polisen och myndigheter som kan antas komma i kontakt med personer som befinner sig illegalt i landet. Kommuner och myndigheter ska vara skyldiga att informera Migrationsverket och Polismyndigheten när de kommer i kontakt med personer som vistas i Sverige utan tillstånd. Det innebär att myndigheter som en person kan komma i kontakt med får ett ansvar för att säkerställa personens lagliga rätt att vistas i Sverige. Genom informationsplikten ska möjligheterna att leva i landet utan tillstånd försvåras. Det kan finnas situationer där en anmälan skulle strida mot ömmande värden, till exempel i sjukvården. Undantag från informationsplikten behöver därför utredas närmare.”
”Ökade integrationsmöjligheter för de yngsta barnen”
”Insatser ska genomföras för att öka samhällets kontaktyta i förhållande till små barn och deras familjer i utsatta områden. Inom ramen för insatserna ska bl.a. utökade program hos BVC och obligatorisk språkscreening på BVC genomföras. Språkförskola för barn i utsatta områden och för nyanlända barn i övrigt ska också övervägas.”
”Samhällsintroduktion m.m. ”
”En utredning ska tillsättas med uppdrag att föreslå förändringar av reglerna om samhällsintroduktion för asylsökande, samhällsorientering för nyanlända och SFI-undervisningen.”
”Utredningsarbetet ska också få i uppdrag att föreslå förstärkningar av SFI-undervisningen. Bland annat bör SFI med yrkesutbildning erbjudas nyanlända i alla kommuner.”
https://www.liberalerna.se/wp-content/uploads/tidoavtalet-overenskommelse-for-sverige-slutlig.pdf
Regeringsförklaringen
I Regeringsförklaringen räknas de flesta förslagen från Tidöavtalet upp och dessutom finns det ett stycke om vuxenutbildningen och ett om Universitet och högskola.
”Behovet av kvalificerad arbetskraft är idag akut i många branscher. För att säkra kompetensförsörjningen ska utbildningsutbudet, i synnerhet inom vuxenutbildningen, i högre grad anpassas efter arbetsmarknadens och de yrkesverksammas behov. Yrkeshögskoleutbildningen förstärks med fokus på kvalitet.”
”Universitet och högskolor bidrar starkt till samhällets utveckling och näringslivets konkurrenskraft. Bildningsbegreppet är viktigt, och ska inte ställas i motsats till yrkesskicklighet och anställningsbarhet. Universitet och högskolor ska styras mer utifrån principer av utbildningskvalitet och vetenskaplig excellens, än av rena volymmål. Vetenskap och forskning ska stå fri från politisk styrning.”
Skolverket: De flesta ukrainska barnen är inskrivna i skolan
Skolverkets lägesbild visar att fyra av fem ukrainska barn i åldern 6–17 år som tagits emot av kommunerna går eller har sökt plats i svensk skola. Totalt går drygt 6 100 elever i skolan.
Lägesbilden visar också att de flesta kommunerna har kapacitet att ta emot fler barn och unga från Ukraina. När det gäller grundskolan uppger hälften av kommunerna att de i stor utsträckning har tillgång till lärare eller annan personal som kan ukrainska eller ryska, eller har annan relevant språkkompetens.
Skolinspektionen: Rapport om skolans arbete med läsning
Skolinspektionen har granskat det läsfrämjande arbetet i skolorna med fokus på undervisningen i svenska i årskurserna 4-6.
”Alla granskade skolor behöver utveckla sitt läsfrämjande arbete. Granskningen visar bland annat att det saknas en samlad bild av elevernas läsvanor och läsintresse på skolorna, att det läsfrämjande arbetet ofta sker på initiativ av enskilda lärare och skolbiblioteken inte alltid används som en resurs i det läsfrämjande arbetet.”
”Rapporten visar även att de läsfrämjande insatserna på skolorna avtar ju äldre eleverna blir. Detta trots att studier visar att elevers läsintresse avtar med stigande ålder.”
https://www.skolinspektionen.se/aktuellt/nyheter/ny-rapport-lasframjande-arbete-i-grundskolan/
Skolinspektionen: Risk för sämre elevförutsättningar på waldorfskolor
”Skolinspektionen har genomfört en tematisk tillsyn av 35 av landets 38 waldorfskolor i grundskolan. I 27 av dem konstaterades brister i minst ett av sex inspekterade områden.”
”Skolinspektionens tillsyn visar att det finns en risk att elever på waldorfskolor inte får förutsättningar att utveckla kunskaper och värden i en trygg miljö. Tillsynen visar också att flertalet waldorfskolor brister i planering och genomförande av undervisningen och att elever på vissa waldorfskolor inte får den garanterade undervisningstid de har rätt till.”
https://www.skolinspektionen.se/aktuellt/nyheter/ny-rapport-tematisk-tillsyn-av-waldorfskolor/
Skolinspektionen: Kraftfulla åtgärder krävs för att motverka segregationens effekter
Skolinspektionen har sammanställt sina erfarenheter av hur huvudmännen arbetar med att minska och motverka segregationens negativa konsekvenser.
”Skolinspektionens bedömning är att på flera skolor där många brister och problem finns och hänger samman, är de kompensatoriska insatserna som görs otillräckliga för att bryta det negativa mönstret.”
”Skolinspektionens erfarenhet är att det går att göra skillnad för elever genom ett aktivt kompensatoriskt arbete, oavsett vilka utmaningar huvudmannen har att förhålla sig till.”
”Vi vill också lyfta att det är positivt att nästan hälften av huvudmännen som granskats inom ramen för vår regelbundna kvalitetsgranskning i flera delar har ett arbete som motsvarar det som myndigheten uppfattar är ett gott arbete.”
Riksrevisionen: Betygssättningen är inte likvärdig
Riksrevisionens granskning av betygssättningens likvärdighet visar att statens insatser inte har gett önskat resultat. Förändringar i skollagen har inte tydligt påverkat skillnaderna mellan betygen och resultaten på de nationella proven i gymnasieskolan. En förklaring som rapporten pekar på är att lärare och rektorer är osäkra på hur de ska tolka de nya formuleringarna i skollagen.
”Störst skillnad är det för elever som fick svaga resultat på proven i matematik och svenska. Närmare 64 procent av eleverna som fick underkänt i provet i matematik fick ett högre betyg av sin lärare. I svenska var motsvarande andel 55 procent.”
”Granskningen visar också det motsatta problemet, det vill säga att elever på vissa skolor får lägre betyg än vad de skrivit på proven. Det gäller framför allt i engelska, men även i viss mån i svenska.”
”Granskningen visar vidare att Skolinspektionens tillsyn endast har haft liten påverkan på betygens likvärdighet. Skolinspektionen kan visserligen rikta tillsynen mot skolor med stora skillnader mellan provresultat och betyg, men har inga juridiska möjligheter att ingripa mot skolor eller huvudmän som avviker i sin betygssättning.”
Riksrevisionen rekommenderar regeringen att utreda hur betygssättningen kan bli mer likvärdig. Skolinspektionen rekommenderas att förbättra sin uppföljning.
https://www.riksrevisionen.se/om-riksrevisionen/kommunikation-och-media/nyhetsarkiv/2022-10-27-ineffektiva-insatser-for-likvardig-betygssattning-i-skolan.html
Dagens Nyheter: Trollhättan fick rätt om ersättning till hästgymnasium
Förvaltningsrätten i Göteborg har givit Trollhättans kommun och Kunskapsförbundet väst rätt när de sänkte ersättningen till den fristående gymnasieskolan, Realgymnasiet, för deras naturbruksprogram med hästinriktning. Realgymnasiet har inga egna hästar utan de har avtal med externa ridskolor dit eleverna får åka för att lära sig hästskötsel. Tidigare fick Realgymnasiet ersättning enligt den riksprislista som gäller om kommunen inte har det program som den fristående skolan erbjuder. Då valde Trollhättan och Kunskapsförbundet väst att starta en egen gymnasieskola med samma upplägg som realgymnasiet och det medförde en sänkning av ersättningsnivån.
Realgymnasiet överklagade beslutet om den nya ersättningsnivån till Förvaltningsdomstolen som nu har givit Trollhättan och Kunskapsförbundet väst rätt.
https://www.dn.se/sverige/kommunen-fick-ratt-hastgymnasium-utan-hastar-far-sankt-ersattning/
Nationalencyklopedin, NE: Brist på läromedel i skolan
I företaget NE:s enkät om tillgången till läromedel svarade hälften av de tillfrågade skolorna att alla elever hade tillgång till kompletta och aktuella läromedel i samtliga ämnen.
Enkäten har ställts till 479 grund- sär- och gymnasieskolor varav 240 har svarat.
https://www.ne.se/info/wp-content/uploads/2022/10/ne-se-laromedelsundersokningen-22.pdf