Nyheter Sveriges skolchefer april 2023
Dokument att ladda ner
Omvärldsbevakning i Word-format från Nyheter Sveriges skolchefer april 2023.
samt som presentation Nyheter Sveriges skolchefer april 2023.
Regeringen: 719 miljoner kronor till utbildning för vuxna
Regeringen föreslår att 400 miljoner kronor tillförs den regionala yrkesvuxutbildningen inom komvux, att 70 miljoner kronor tillförs yrkeshögskolan samt att 249 miljoner kronor avsätts för studiestöd
Satsningarna motsvarar cirka 7 400 årsplatser i yrkesinriktad utbildning på gymnasial nivå inom komvux (regionalt yrkesvux) under 2023 och 950 årsplatser i yrkeshögskolan under hösten 2023.
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2023/03/719-miljoner-kronor-till-utbildning-for-vuxna/
Regeringen: Satsning på skolsociala team
Regeringen föreslår att 75 miljoner kronor satsas på skolsociala team under 2023 för att förbättra tryggheten och studieron samt för att öka elevernas närvaro.
Regeringen: Ökat stöd till barn och elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Regeringen föreslår att 27, 5 miljoner satsas på förstärkt stöd och kompetensutveckling för specialpedagogiska insatser. Syftet är att förbättra utbildningen för barn och elever med NPF.
Regeringen: Stärkt rätt till undervisning i nationella minoritetsspråk
I en lagrådsremiss föreslår regeringen att det inte längre ska ställas krav på förkunskaper i ett nationellt minoritetsspråk för att en elev ska ha rätt till modersmålsundervisning. Det slopade kravet gäller för de elever i gymnasieskolan som tillhör en nationell minoritet.
De nationella minoritetsspråken är finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska.
Skolverket: Skolor behöver förbereda sig inför höjd beredskap
Skolverket har information om vad skolan ska göra i det skärpta säkerhetsläge som råder efter Rysslands invasion av Ukraina. Förskolor och skolor behöver förbereda för hur verksamheten ska fungera om regeringen beslutar om höjd beredskap, eller om Sverige skulle hamna i en krigssituation.
Skolverket: Särskilt stöd i grundskolan sätts in sent
Skolverkets statistik från läsåret 2022/23 visar att andelen elever som får särskilt stöd är högst i årskurs nio, vilket innebär att stödet ofta sätts in i slutet av grundskolan. Mönstret har sett likadant ut de senaste åren.
Läsåret 2022/23 omfattas 5,9 procent av eleverna i grundskolan av ett åtgärdsprogram, vilket motsvarar knappt 65 200 elever. Andelen elever med åtgärdsprogram ökar från årskurs 1 till 6. Därefter minskar andelen för att öka igen och högst andel elever med åtgärdsprogram är det i årskurs 9, där 9,3 procent av eleverna har ett åtgärdsprogram.
Skolverket: Regelverk för digitala nationella prov på remiss
De digitala nationella proven införs succesivt med start år 2024. För att skolhuvudmännen ska ha rätt teknik, organisation och kompetens på plats har Skolverket framställt ett förslag på föreskrifter som skickas ut på remiss till över 60 instanser inom skolan.
Skolverket: 70 procent behöriga lärare i grundskolan
Skolverkets statistik över pedagogisk personal i skolan läsåret 2022/23 visar att andelen behöriga lärare ligger på ungefär samma nivå som föregående läsår. Inom grundskolan är sju av tio lärare behöriga och inom gymnasieskolan är drygt åtta av tio lärare behöriga.
I kommunala grundskolor är 72 procent av lärarna behöriga och i de fristående är motsvarande siffra 64 procent. I kommunala gymnasieskolor är nära 87 procent av lärarna behöriga jämfört med nästan 76 procent i fristående gymnasieskolor.
Läsåret 2022/23 arbetar 5 980 speciallärare (räknat i heltidstjänster) vilket är en ökning med fem procent sedan i fjol. Mellan läsåren 2018/19 och 2022/23 ökade antalet speciallärare med 20 procent.
Antalet lärarassistenter uppgår till 3 750 heltidstjänster under läsåret 2022/23. Jämfört med läsåret innan ökade antalet heltidstjänster med 219, vilket motsvarar 6 procent. Mellan läsåren 2018/19 och 2022/23 ökade antalet lärarassistenter med 79 procent.
Skolinspektionen: Kraftig minskning av ansökningar om att starta fristående skolor
Skolinspektionen har tagit emot 99 ansökningar om att starta eller utöka fristående skola under 2023. Det är mer än en halvering jämfört med förra året och den lägsta siffran sedan 2010.
Skolkoncerner står för majoriteten av de inkomna ansökningarna medan ansökningarna från ideella föreningar och stiftelser ligger på ungefär samma nivå som tidigare år.
SKR: Samband mellan nationella prov och gymnasiebehörighet
En studie från Handelshögskolan vid Örebro universitet, som gjorts på uppdrag av SKR, visar att elever utan godkänt resultat på de nationella proven i matematik och svenska i årskurs 3 riskerar att inte uppnå gymnasiebehörighet.
”Vår studie visar att resultaten på de nationella proven i årskurs 3 är av stor vikt för att tidigt identifiera elever i behov av extra stöd. Sannolikheten att uppnå gymnasiebehörighet skiljer sig markant mellan elever som klarat alla delprov i årskurs 3 och de som inte gjort det, säger Elin Vimefall, lektor vid Handelshögskolan, Örebro universitet.”
Malmö tingsrätt: Tre lärare och en rektor döms för arbetsmiljöbrott
Under en lektion i augusti 2020 drunknade en 6-årig pojke i en bassäng i Vellinge kommun. Tre lärare och en rektor har därefter åtalats för arbetsmiljöbrott. I april 2023 meddelade Malmö tingsrätt sin dom.
”Tingsrätten anser det bevisat att de tre lärarna varit oaktsamma genom att ha underlåtit att ha tillräcklig uppsikt och tillsyn över den 6-årige pojken. Tingsrätten har fäst vikt vid att lärare generellt har ett långtgående arbetsmiljö- och tillsynsansvar för elever samt att lärarna i detta fall inte hade planerat sin placering och roll- och ansvarsfördelning vid bassängen. Vid sin bedömning har tingsrätten även beaktat att badlektionen genomfördes med 40 unga elever varav flertalet inte var simkunniga, vilket har ställt ett mycket högt krav på tillsyn och uppsikt.
När det gäller rektorn konstaterar tingsrätten att hon har haft det yttersta arbetsmiljöansvaret. Eftersom någon riskbedömning avseende användningen av bassängen överhuvudtaget inte gjorts anser tingsrätten att rektorn har brustit i sitt arbetsmiljöansvar.
Påföljden för lärarna och rektorn har bestämts till villkorlig dom och dagsböter. Vellinge kommun ska betala skadestånd till den 6-årige pojkens anhöriga med drygt 138 000 kr. Vellinge kommun ska även betala en företagsbot om 1 500 000 kr.”
Tidningen Skolledaren: Ny trend med storrektorer
Enligt tidningen Skolledaren har flera kommuner infört system med storrektorsområden. Systemet innebär att det finns en rektor som ansvarar för flera enheter och där biträdande rektorer har ansvar för respektive skola. Systemet ska ha införts i Umeå, Skellefteå, Göteborg. Nacka och Sjöbo.
Enligt den fackliga organisationen Sveriges skolledare aktualiserar trenden med storrektorsområden frågan om hur skollagens skrivningar om rektors ansvarsområde ska tolkas.
https://www.skolledaren.se/nyheter/arbetsbelastning/trenden-en-rektor-flera-skolor/