Nyheter Sveriges skolchefer april 2024

Dokument att ladda ner

Omvärldsbevakning i Word-format från Nyheter Sveriges skolchefer april 2024.
samt som presentation Nyheter Sveriges skolchefer april 2024.

Regeringen: 500 miljoner kronor till skolväsendet

I vårändringsbudgeten föreslår regeringen att skolväsendet ska förstärkas med 500 miljoner kronor för 2024. Bakgrunden är den höga inflationen som har medfört ett högt kostnadstryck på landets kommuner.

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2024/04/regeringen-tillfor-500-miljoner-kronor-till-skolvasendet/

 

Regeringen: Översyn av belastningsregisterkontroller  

Regeringen har tillsatt en utredare som biträda Utbildningsdepartementet med att se över möjligheten att utöka den registerkontroll som görs i samband med anställning inom skolväsendet. Dagens bestämmelser är över 20 år gamla och då både samhället och brottsligheten har förändrats behöver lagstiftningen ses över.

I uppdraget ingår också att komplettera tidigare förslag om att införa belastningsregisterkontroll inför antagning till vissa högskoleutbildningar.

Uppdraget ska redovisas senast den 31 januari 2025.

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2024/04/utredare-ska-se-over-utokade-belastningsregisterkontroller-inom-utbildningsvasendet/

 

Regeringen: Systemet med tilläggsbelopp görs om

Regeringen har beslutat att dagens system med tilläggsbelopp ska att göra om och förtydligas för att tillämpningen ska bli mer likvärdig över landet. Tilläggsbeloppet är avsett för elever med ett omfattande behov av särskilt stöd som får sin utbildning i en fristående skola.

Bestämmelserna träder i kraft den 1 juli 2024 och kan börja tillämpas från höstterminen 2024.

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2024/04/elever-med-mer-omfattande-behov-av-sarskilt-stod-ska-fa-mer-likvardigt-stod/

 

Regeringen: Nya sfi-kurser och yrkeskurser på grundläggande nivå

Regeringen har givit Skolverket i uppdrag att ta fram förslag för kurser i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi) samt yrkeskurser på grundläggande nivå. Syftet är att förbättra individanpassningen inom sfi och ge fler möjlighet att få sådana yrkeskunskaper som efterfrågas på arbetsmarknaden.

Uppdraget ska delredovisas senast den 11 november 2024 och slutredovisas senast den 15 december 2025.

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2024/04/skolverket-ska-ta-fram-nya-sfi-kurser-och-yrkeskurser-pa-grundlaggande-niva/

 

Regeringen: Förslag om sommarjobb och yrkesutbildningsplatser för att motverka arbetslöshet

För att motverka arbetslöshet och kompetensbrist föreslår regeringen i vårändringsbudgeten att 130 miljoner kronor tillförs och 20 miljoner kronor omfördelas för att möjliggöra upp till 15 000 sommarjobb för ungdomar och att 167 miljoner kronor tillförs för 2 000 fler utbildningsplatser på regionalt yrkesvux.

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2024/04/15-000-sommarjobb-och-2-000-fler-yrkesutbildningsplatser-for-att-motverka-stigande-arbetsloshetsida/

 

Regeringen: Elever ska lära sig om Nato och totalförsvaret

Regeringen vill att alla svenska elever ska lära sig om Sveriges totalförsvar och Natos roll. Dessutom moderniseras regleringar för skolans roll i händelse av kris, krigsfara eller krig.

”Från och med höstterminen 2025 kommer Sveriges gymnasieelever att få lära sig om totalförsvaret och Nato, då detta kommer att ingå i ämnet samhällskunskap. Eleverna ska bland annat få kunskap om Sveriges totalförsvar, folkrätten samt utrikes- och säkerhetspolitikens roll för mellanstatliga förbindelser, däribland Natos roll.

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2024/04/elever-ska-lara-sig-om-nato-och-totalforsvaret/

 

SOU: Offentlighetsprincipen kan införas i fristående skolor

Skolinformationsutredningen har presenterat sina förslag om hur allmänheten ska få insyn i enskilda aktörer inom skolväsendet. Utredningen har haft i uppdrag att dels utreda och föreslå hur offentlighetsprincipen kan införas, dels att utreda och föreslå hur en mer begränsad insynsprincip kan utformas.

Utredningen föreslår att offentlighetsprincipen ska införas hos privata aktörer på skolområdet. De skriver att privata aktörer ska jämställas med myndigheter när det gäller tillämpningen av offentlighets- och sekretesslagen. Man kan även införa en insynsprincip men utredningen menar att den inte ger samma fördelar som offentlighetsprincipen.

SOU 2024:28 Offentlighetsprincipen eller insynslag (pdf 5 MB)

https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2024/04/sou-202428/

 

SOU: Produktivitetskommissionen föreslår offentlighetsprincip i fristående skolor

I april 2023 tillsatte regeringen en kommission med uppdrag att analysera faktorer som påverkar produktivitetstillväxten samt lämna förslag för att höja produktiviteten i näringslivet och i den offentliga sektorn. I en delrapport har kommissionen presenterat en rad förslag varav en del berör skolan. Bland annat föreslås en översyn av skolvalssystemet, fler tidiga insatser för de elever som behöver extra stöd, ökad tillgång och rätt till fritidshem, att betygsättningen knyts till externt rättade nationella prov, att ersättningen till skolor i högre grad bör avspegla det skilda ansvar som olika huvudmän har och att offentlighetsprincipen om insyn ska gälla även i fristående skolor. Uppdraget ska slutredovisas i oktober 2025.

https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2024/04/sou-202428/

 

Skolverket: Särskilt stöd i grundskolan ökar

Skolverkets statistik visar att 6,2 procent av eleverna i grundskolan omfattas av ett åtgärdsprogram. Det motsvarar knappt 68 600 elever och är en liten ökning jämfört med föregående läsår.

Sedan 2016/17 har andelen elever i grundskolan med åtgärdsprogram ökat från 5,0 procent till 6,2 procent. Andelen med åtgärdsprogram läsåret 2023/24 ökar per årskurs under låg- och mellanstadiet och i årskurs 6 har 8,2 procent av eleverna åtgärdsprogram. I årskurs 7 minskar sedan antalet åtgärdsprogram till 5,0 procent för att sedan öka igen till 9,9 procent i årskurs 9. Mönstret har sett ungefär likadant ut de senaste åren.

I Skolverkets statistik finns uppgifter om fem typer av stödinsatser som kan användas som särskilt stöd; enskild undervisning, särskild undervisningsgrupp, anpassad studiegång samt distansundervisning och annan undervisning.

Fler pojkar än flickor har ett åtgärdsprogram. Under de senaste åren har könsskillnaden minskat något och fler flickor har börjat omfattas av åtgärdsprogram.

Särskilt stöd i grundskolan – läsåret 2023/24

Stöd för utredning av en elevs behov av särskilt stöd

https://www.skolverket.se/om-oss/aktuellt/nyheter/nyheter/2024-04-25-sarskilt-stod-i-grundskolan-okar-nagot

 

Skolverket: Andelen behöriga lärare ökar

Skolverkets statistik visar att andelen behöriga lärare ökar något i både grundskolan och gymnasieskolan jämfört med föregående läsår. Högst andel behöriga lärare finns i förskoleklassen medan de anpassade skolformerna har fortsatt låg andel behöriga lärare.

I grundskolan är andelen lärare med legitimation och behörighet nästan 72 procent, vilket är något högre jämfört med föregående läsår. Högst andel behöriga lärare i grundskolan finns det i ämnena svenska, matematik, idrott och hälsa samt franska. Lägst andel finns i ämnena teknik och svenska som andraspråk.

I gymnasieskolan är andelen lärare med legitimation och behörighet 84 procent, vilket är något högre än förra läsåret. Högst andel behöriga lärare i gymnasieskolan finns det i ämnena svenska, historia och engelska med över 90 procent behöriga lärare. Lägst andel är det i ämnena svenska som andraspråk och teknik, med drygt 50 procent behöriga lärare.

Högst andel behöriga lärare och förskollärare finns i förskoleklassen, nästan 87 procent, vilket är på ungefär samma nivå som förra läsåret.

PM – Pedagogisk personal i skola och vuxenutbildning läsåret 2023/24

Officiell statistik på riksnivå över personal i alla skolformer, i tabellerLänk till annan webbplats.

Sök statistik om personal i alla skolformer på läns-, kommun- och skolenhetsnivå

https://www.skolverket.se/om-oss/press/pressmeddelanden/pressmeddelanden/2024-04-04-andelen-behoriga-larare-okar

 

Skolinspektionen: Skolor behöver stärka undervisningen om ett källkritiskt förhållningssätt

Skolinspektionen har granskat hur undervisningen i gymnasieskolan främjar elevernas förmåga att söka och värdera information samt att använda såväl digitala som andra källor. Av de 30 granskade skolorna har 25 behov av utveckling inom det granskade området.

https://www.skolinspektionen.se/aktuellt/nyheter/kallkritik/

 

Skolinspektionen: Stora skillnader i undervisningstid i komvux mellan kommuner

Skolinspektionen har på uppdrag av regeringen gjort en kartläggning av undervisningstiden inom kommunal vuxenutbildning (komvux) i 33 kommuner. Kartläggningen, visar att avsaknaden av reglering av undervisningstid har lett till en stor variation mellan kommuner. Exempelvis finns ett spann på 30–120 schemalagda lektionstimmar för Matematik 2b när kursen ges som närutbildning på dagtid i kommunens egen regi. När samma kurs erbjuds med flexibla studieformer är det inte ovanligt med få eller inga lektionstimmar.

https://www.skolinspektionen.se/aktuellt/nyheter/stora-skillnader-i-undervisningstid-i-komvux-mellan-kommuner/

 

Skolinspektionen: Viktigt med tidiga insatser för att bryta könsbundna val

Skolinspektionen har granskat hur lärare i årskurs 4–6 arbetar med att i undervisningen motverka könsstereotypa föreställningar om ämnen, intressen och framtida studie- och yrkesval. Myndigheten har bland annat granskat om och hur lärarna utformar undervisningen utifrån en medvetenhet om de begränsande könsnormer som finns i samhället och på den aktuella skolan.

Granskningen visar att skolorna behöver göra mer för att motverka att elevernas handlingsutrymme och framtidsval begränsas av könsstereotypa föreställningar.

https://www.skolinspektionen.se/aktuellt/nyheter/viktigt-med-tidiga-insatser-for-att-bryta-konsbundna-val/

 

Skolinspektionen: Många huvudmän brister i arbetet med likvärdig betygssättning

Skolinspektionen har på uppdrag av regeringen lämnat en rapport om huvudmäns och skolors arbete med likvärdiga bedömningar och betyg. Rapporten beskriver myndighetens sammantagna arbete och iakttagelser från 2008 fram till i dag. Granskningarna har bland annat riktats mot skolor med stora avvikelser mellan resultat på nationella prov och betyg.

Skolor ska särskilt beakta resultat från de nationella proven vid betygssättning. Men de nationella proven har inte alltid fått den tyngd och styrande betydelse som var avsikten med bestämmelsen. I rapporten redovisas vanliga områden där brister funnits.

Likvärdig bedömning och betygssättning

https://www.skolinspektionen.se/aktuellt/nyheter/manga-huvudman-brister-i-arbetet-med-likvardig-betygssattning/

 

SCB: Lägre barnafödande ger färre skolbarn i framtiden

SCB:s nya befolkningsframskrivning för perioden 2024–2070 visar att det blir färre barn i skolåldrarna i framtiden. Antalet barn i åldern 6–15 år kommer att minska de kommande femton åren för att sedan öka. Antalet beräknas dock inte komma upp till samma antal som idag under framskrivningsperioden.

Befolkningen beräknas öka med 1,3 miljoner, från 10,5 miljoner år 2023 till 11,8 miljoner år 2070. Det är en ökning med 12 procent eller 0,26 procent per år. Det är en långsammare takt än tidigare och beror på att det föds färre barn, fler avlider, färre invandrar och fler utvandrar än tidigare år.

Sveriges framtida befolkning 2024-2070 (pdf)
Bilagor till Sveriges framtida befolkning 2024–2070 (pdf)

https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningsframskrivningar/befolkningsframskrivningar/pong/statistiknyhet/sveriges-framtida-befolkning-2024-2070/