Nyheter Sveriges skolchefer december 2022 – januari 2023
Dokument att ladda ner
Omvärldsbevakning i Word-format från Nyheter Sveriges skolchefer december 2022-januari 2023.
samt som presentation Nyheter Sveriges skolchefer december 2022-januari 2023.
Regeringen: Förslag om nationellt professionsprogram
Regeringen planerar en proposition om ett professionsprogram i två delar. Propositionen ska dels innehålla ett förslag om en nationell struktur för kompetensutveckling för rektorer, lärare och förskollärare, dels ett nationellt meriteringssystem för legitimerade lärare och förskollärare.
Det är Skolverket som ska ansvara för professionsprogrammet och det ska träda i kraft den 1 januari 2025.
Förslaget är mycket likt det som den förra regeringen föreslog i en lagrådsremiss sommaren 2022.
Regeringen: Fler nationella prov ska rättas centralt
Skolverket har i uppdrag att digitalisera de nationella proven i grund- och gymnasieskolan samt att sträva efter att en så stor andel som möjligt av proven ska automaträttas. Nu utökas uppdraget och Skolverket ska även förbereda införandet av central rättning av uppsatsdelarna i digitala nationella prov i svenska, svenska som andraspråk och engelska.
Med central rättning avses att de nationella proven ska bedömas av legitimerade och behöriga lärare på uppdrag av Skolverket. Skolverket ska även analysera och redovisa om central rättning bör införas för ytterligare delar av de nationella proven, till exempel naturorienterande och samhällsorienterande ämnen i årskurs 9. Denna del av uppdraget ska redovisas till Utbildningsdepartementet senast den 15 mars 2024.
I en tidigare delredovisning har Skolverket föreslagit att central rättning av prov i gymnasieskolan införs våren 2027 och av prov i årskurs 9 våren 2029. Skolverket ska analysera hur införandet kan tidigareläggas. Denna del av uppdraget ska redovisas senast den 15 september 2023.
Regeringen: Utökad undervisningstid i lågstadiet förbereds
Regeringen har givit Skolverket i uppdrag att förbereda en utökning av undervisningstiden i lågstadiet i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Främst bör en utökning göras i svenskämnena och matematik. Syftet är att eleverna ska få tillräckligt med undervisningstid för att utvecklas så långt som möjligt mot utbildningens mål.
I uppdraget ingår att förbereda för att undervisningstiden ska utökas med totalt en timme per skoldag i lågstadiet, men tiden kan fördelas mellan årskurserna. Skolverket ska lämna förslag på hur en utökning av undervisningen kan införas och redogöra för vilka ekonomiska och andra konsekvenser detta skulle få.
Uppdraget ska redovisas till Utbildningsdepartementet senast den 1 december 2023.
Regeringen: Tillsynen av konfessionella skolor ska skärpas
Regeringen har givit Skolinspektionen i uppdrag att förstärka tillsynen av skolor med konfessionell inriktning. Uppdraget gäller också andra skolor där myndigheten bedömer att det finns en risk för extremism och islamism. Det gäller också skolor där elever riskerar att utsättas för påverkan som syftar till att motarbeta grundläggande fri- och rättigheter eller det demokratiska styrelseskicket. Skolinspektionen ska sträva efter att tillsynen i hög grad sker genom oanmälda besök.
Redovisningen ska även innehålla erfarenheter och slutsatser från myndighetens tillsyn över hur kommuner uppfyller sitt tillsynsansvar över enskilda förskolor och annan pedagogisk verksamhet
Skolverket: Förändringar i uppdraget om ökad kvalitet och likvärdighet
Under förra året öppnade Skolverket fyra regionala kontor runt om i Sverige och genomförde cirka 100 kvalitetsdialoger med olika skolhuvudmän. Arbetet var en del i ett uppdrag från förra regeringen med syftet att stärka kvaliteten och likvärdigheten i skolan. Detta uppdrag kommer att förändras under 2023. Inga nya regionala kontor kommer att öppnas men kvalitetsdialogerna kommer att fortsätta i något förändrad form efter de utvärderingar som skett. Förändringarna sker eftersom den nya regeringen har ändrat utformningen och de finansiella förutsättningarna för uppdraget.
Skolverket: Förslag om ämnesplaner på remiss
Skolverket har skickat ut drygt 500 ämnesplaner och 27 programstrukturer på remiss till skolväsendet, myndigheter, organisationer och andra berörda aktörer. Remissen är en del av uppdraget att förbereda införandet av ämnesbetyg i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och komvux. Ämnesbetyg kommer att ersätta kursbetyg i gymnasial utbildning från den 1 juli 2025.
Skolverket: Pandemin har förstärkt problem i skolväsendet
Skolverket har sammanställt de utvärderingar som skett under pandemin och finner att mycket har fungerat väl men att flera av de problem som fanns innan pandemin har förstärkts.
”Den höga lärar- och elevfrånvaron i förskolan och grundskolan och undervisning på distans i de högre skolformerna har haft en negativ påverkan på barns och elevers kunskapsutveckling. Påverkan har dock varit ojämn och det är framför allt inom vissa elevgrupper och ämnen som rektorer och lärare sett ett kunskapstapp under pandemin. Elever i behov av stöd, med redan hög frånvaro eller med annat modersmål än svenska har påverkats mest. Tydligast har påverkan varit i ämnena matematik och moderna språk där det ofta varit svårt att både lära ut och att lära sig på distans. Många lärare har upplevt att det varit svårare att se hur eleverna hängt med i matematikundervisningen på distans och många elever har dragit sig för att be om hjälp när hela klassen varit uppkopplad samtidigt på en skärm.”
https://www.skolverket.se/getFile?file=10589
Skolverket: Råd om att förebygga frånvaro i skolan
Som ett stöd för skolans arbete med att främja närvaro och förebygga och åtgärda frånvaro har Skolverket tagit fram rekommendationer som riktar sig skolhuvudmän, rektorer, lärare och personal inom elevhälsan.
Skolverket: Var tredje ungdom saknar sysselsättning efter gymnasiesärskolan
Skolverkets statistik om sysselsättning efter studier i gymnasiesärskolan visar att endast en av tio ungdomar hade ett arbete hösten efter avslutad utbildning. Var tredje ungdom varken arbetade, studerade eller hade daglig verksamhet.
Den vanligaste sysselsättningen hösten direkt efter avslutade studier var daglig verksamhet, vilket 51 procent av ungdomarna hade. 11 procent av ungdomarna studerade och 9 procent hade ett arbete. Andelen ungdomar som varken arbetade, studerade eller hade daglig verksamhet var 32 procent.
Uppföljningen omfattar 1 402 ungdomar som avslutade sin utbildning inom gymnasiesärskolan våren 2020.
https://www.skolverket.se/getFile?file=10908
Skolverket: Ny digitaliseringsstrategi
Skolverket har lämnat ett förslag till ny nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet till regeringen. Enligt förslaget handlar skolväsendets fortsatta digitala utveckling om två saker. Det första är att rusta elever med en digital kompetens. Det andra är att använda digitala verktyg och läromedel för att öka kvaliteten i undervisningen.
Skolverket: Elevernas simkunnighet minskar
Skolverkets uppföljning av simkunnigheten visar att sju procent av eleverna i årskurs 6 inte kan simma 200 meter. Jämfört med 2014 har andelen simkunniga minskat med två procentenheter.
Rapporten visar att de elever som har fått undervisning i simning redan i början av lågstadiet klarar kravet att kunna simma 200 meter i högre utsträckning än de som inte har fått det.
Uppföljningen visar också att elevsammansättningen på skolorna har betydelse för andelen simkunniga elever. På skolor med sämre socioekonomiska förutsättningar klarar 89 procent av eleverna betygskriteriet i simning, jämfört med 95 procent på skolor med bättre förutsättningar.
Mer än hälften av lärarna i uppföljningen tycker att det är en utmaning att få till simundervisningen.
Resultaten i rapporten bygger på en enkätundersökning riktad till lärare i idrott och hälsa som genomfördes under våren 2022.
https://www.skolverket.se/getFile?file=10534
Skolverket: Riktlinjer behövs för kombinationsutbildningar
Kombinationsutbildningar på komvux, där den studerande kombinerar yrkesutbildning och språkstudier, kan vara ett framgångsrikt sätt för nyanlända att snabbare komma ut på arbetsmarknaden. Men utbildningarnas utformning och kvalitet varierar mellan kommunerna. I en ny rapport lyfter Skolverket fram behovet av nationella riktlinjer och planerar att påbörja arbetet med dem under 2023.
Skolinspektionen: Uppföljning av läsa- skriva- räknagarantin
Skolinspektionen har följt upp den så kallade läsa- skriva- räknagarantin som infördes läsåret 2019/20. Garantin riktas mot skolans yngre elever och syftar till att alla elever som är i behov av stödinsatser för sin språkliga och matematiska utveckling ska få rätt stöd i rätt tid.
Uppföljningen visar att elevers svårigheter uppmärksammas i större omfattning än innan garantin, särskilt inom det matematiska området. Garantin fungerar inte lika bra i de delar som ska se till att eleverna faktiskt får det stöd som de är i behov av.
https://www.skolinspektionen.se/aktuellt/nyheter/garantin-for-tidiga-stodinsatser/
Skolinspektionen: Ändrad tolkning av skollagen om deltagande i kulturskola
Skolinspektionen har reviderat sin tolkning av skollagens bestämmelser om skolplikten och ledighet vid deltagande i kulturskolan. Enligt tidigare beslut från Skolinspektionen har det inte varit tillåtet att regelbundet gå ifrån lektioner för att delta i kulturskolans verksamhet. Men enligt det nya beslutet jämställs nu ansökan om ledighet för att delta i kulturskolan med ansökan om annan ledighet.
För att bevilja ledighet ska rektor göra en samlad individuell bedömning av elevens situation. I den bör frånvarons längd, hur angelägen ledigheten är för eleven, elevens studiesituation och samlade situation i övrigt vägas in.
https://www.skolinspektionen.se/aktuellt/nyheter/deltagande-i-kulturskola-under-skoltid/
Skolinspektionen: Skolkoncerner dominerar ansökningar om tillstånd
Skolinspektionens statistik över tillstånd till fristående skolor visar att 110 av 206 inkomna ansökningar har godkänts under 2022. Det är ungefär samma antal som i fjol.
20 koncerner står för 80 procent av ansökningarna. Av dessa är det tre koncerner som står för hälften av ansökningarna.
Skolinspektionen: Valbarheten negativ för moderna språk
Skolinspektionen har granskat undervisningen i moderna språk, det enda ämnet i grundskolan som går att välja bort. Granskningen visar att möjligheten att välja bort ämnet påverkar ämnets status negativt. Uppföljning av varför elever väljer bort eller hoppar av ämnet görs sällan. Lärarna får sällan förutsättningar att bedriva bra undervisning och det är ovanligt att de ingår i forum för att utveckla undervisningen.
Skolinspektionen: Stödmaterial för ägar- och ledningsprövning
Skolinspektionen har arbetar fram ett stödmaterial för kommuner som ska göra ägar- och ledningsprövning av fristående förskolor och fritidshem. Stödmaterialet är ett hjälpmedel för kommuner när de ska göra en prövning av en enskild huvudman i samband med tillståndsprövning och tillsyn.
Dagens Nyheter: Skolkoncern kontrollerar gymnasieguider
”På internet finns flera guider som ska hjälpa eleverna att välja rätt – men som i själva verket visar skolor från en enda koncern.”
”Om man skriver ”vilket gymnasieprogram ska jag välja” i Google får man en träfflista som domineras av sajter som ägs och drivs av Academedia, som är Sveriges största skolföretag.”
Academedia äger sajterna framtid.se, gymnasieguiden.se, yrkeshögskoleguiden.se, fragasyv.se, studier.se, gymnasiekoll.se, snackamedsyv.se och bytagymnasium.se. De tre sistnämnda visar endast Academedias egna skolor.
https://www.dn.se/sverige/gymnasieguide-visar-bara-koncernens-egna-skolor/
Tidningen Vi Lärare: Lärare vågar inte vara öppet kritiska
En undersökning från fackförbundet Sveriges Lärare visar att drygt var tredje lärare inte vågar kritisera sin egen skola av rädsla för repressalier.
Rapporten bygger på enkätsvar från drygt 6 000 lärare inom förskolan, grund- och gymnasieskolan samt vuxenutbildning.
https://www.vilarare.se/nyheter/arbetsmiljo/skramd-till-tystnad/
Tidningen Vi Lärare: Orsaker till indragna lärarlegitimationer
Under 2022 har Lärarnas ansvarsnämnd (LAN) dragit in nio legitimationer för lärare. Den vanligaste orsaken bakom indragning är sexualbrott. Nämnden har också delat ut 15 varningar till lärare och den vanligaste orsaken är misshandel.
https://www.vilarare.se/nyheter/skola/sa-forlorade-lararna-sina-legitimationer/
Tidningen Vi lärare: Skolan har många anmälningar om brister i arbetsmiljön
Arbetsmiljöverkets statistik visar att skolan ligger högt när det gäller arbetsmiljöproblem. När verksamheten riskerar att utgöra en fara för liv och hälsa för de anställda kan ett skyddsombud stoppa verksamheten. Under 2022 gjordes 103 skyddsombudsstopp i Sverige. Av dessa gjordes 14 inom utbildningssektorn.
https://www.vilarare.se/nyheter/arbetsmiljo/flest-skydsstopp-och-skolan-i-topp/