Nyheter Sveriges skolchefer december 2023-januari 2024
Dokument att ladda ner
Omvärldsbevakning i Word-format från Nyheter Sveriges skolchefer december 2023-januari 2024.
samt som presentation Nyheter Sveriges skolchefer december 2023-januari 2024.
Regeringen: Fakta och ämneskunskaper ska genomsyra nya läroplaner
Regeringen har tillsatt en utredning som ska se över läroplanerna. De nya läroplanerna vara tydligt inriktade på fakta och ämneskunskaper. Läroplanerna behöver också bättre anpassas efter barns kognitiva utveckling.
Till särskild utredare utses Thomas Persson, som tidigare var generaldirektör för Myndigheten för yrkeshögskolan. Uppdraget ska redovisas senast den 28 februari 2025.
Regeringen: Utredning om införande av grundläggande svenska och översyn av modersmålsundervisningen
Regeringen har tillsatt en särskild utredare med uppdraget att föreslå hur en ny kursplan i grundläggande svenska ska införas samt att göra en översyn av modersmålsundervisningen.
Till utredare utses Marie-Hélène Ahnborg. Uppdraget ska redovisas senast den 6 december 2024.
Regeringen: Lågstadiet undantas från digitaliseringen av nationella prov
Regeringen ändrar Skolverkets uppdrag så att de nationella proven och bedömningsstöden i lågstadiet inte längre ska digitaliseras.
”Valet av lärverktyg ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet, utifrån elevernas ålder och kognitiva utveckling. I grundskolans tidiga år lär sig eleverna bäst genom att använda penna, papper och fysiska böcker. Därför ska även de nationella proven i lågstadiet vara analoga, säger skolminister Lotta Edholm.”
Regeringen: Skolverket ska ta fram läslistor med olika typer av litteratur
Regeringen har givit Skolverket i uppdrag att stärka barns och elevers språk-, läs-, skriv- och matematikutveckling. Skolverket får dessutom i uppdrag att tillsammans med Kulturrådet ta fram läslistor med olika typer av litteratur, bland annat svenska och internationella skönlitterära klassiker. Läslistorna ska vara uppdelade utifrån skolform och fungera som ett stöd för förskollärare och lärare när de ska välja litteratur för sin undervisning.
Ett utkast till läslistor ska redovisas senast den 4 juni 2024. Färdiga läslistor ska redovisas senast den 4 december 2024 och vid behov ska uppdaterade läslistor redovisas varje år med start senast den 16 december 2025.
Regeringen: Skolinspektionen ska granska tillgången på läromedel
Regeringen har givit Skolinspektionen i uppdrag att genomföra en granskning av elevers tillgång till läroböcker och andra läromedel.
Myndigheten ska delredovisa sina erfarenheter och slutsatser av granskningen senast den 9 oktober 2025 och lämna en slutredovisning den 9 oktober 2026.
Regeringen: Skolverket ska kartlägga elevfrånvaron
Det saknas en aktuell nationell information om omfattningen av elevfrånvaron i de obligatoriska skolformerna. Därför har Regeringen givit Skolverket i uppdrag att kartlägga elevfrånvaron.
Kartläggningen ska ge en uppföljande nationell bild över omfattningen av elevfrånvaron sedan Skolverkets förra kartläggning 2021.
Uppdraget ska redovisas till Utbildningsdepartementet senast den 20 december 2024.
Regeringen: Fokus på SO och NO när elevens val tas bort
Riksdagen har beslutat att elevens val tas bort i grundskolan, specialskolan och sameskolan för att frigöra undervisningstid till ämnen som behöver mer tid. Nu har regeringen beslutat att den frigjorda undervisningstiden ska fördelas på de samhällsorienterande och naturorienterande ämnena.
I grundskolan utökas undervisningstiden bland annat med 95 timmar i SO-ämnena, 50 timmar i NO-ämnena och med 10 timmar i ämnet musik.
För att främja elevers språkkunskaper har regeringen även beslutat att elever ska kunna erbjudas undervisning i nybörjarspråk, inom ramen för skolans val i stället för inom elevens val och att undervisningstiden i språkval inte ska få minskas vid skolans val. Det kommer även fortsättningsvis finnas möjligheter för skolor som erbjuder en profilinriktning att omfördela tid till profilämnena inom ramen för skolans val.
Ändringarna träder i kraft den 1 juli 2024 och tillämpas i utbildningen från höstterminen 2024.
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2023/12/mer-fokus-pa-so-och-no-nar-elevens-val-tas-bort/
Regeringen: Utredning om mer undervisningstid till elever som behöver det
Allt för många elever klarar inte grundskolan med godkända betyg och stöd sätts ofta in alldeles för sent. Som ett komplement till andra stödåtgärder behöver en del elever också mer undervisningstid i skolan. Regeringen tillsätter därför en utredning om hur de elever som behöver mer undervisningstid ska kunna få det.
Till särskild utredare utses Pontus Bäckström, doktorand på Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping och samhällspolitisk chef på Sveriges Lärare. Utredningen ska lämna sina förslag den 6 december 2024.
Regeringen: Lättare att få läsa i snabbare takt och på en högre nivå
Regeringen föreslår i en lagrådsremiss att elever lättare ska få läsa på en högre nivå inom ramen för sin vanliga grundskoleutbildning och att gymnasieelever ska kunna läsa i snabbare takt. Försöksverksamheten med spetsutbildningar i grund- och gymnasieskolan kommer också att permanentas.
Regeringen inför också permanenta riksrekryterande spetsutbildningar i grundskolan och gymnasieskolan.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 2 juli 2024.
Regeringen: Fokus på ämneskunskaper i gymnasieskolans nya ämnesplaner
”Från höstterminen 2025 införs ämnesbetyg i gymnasieskolan och inom komvux på gymnasial nivå. Regeringen har därför beslutat om nya ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena. Utöver att ämnesplanerna har anpassats för ämnesbetyg har ämnesinnehållet setts över. En av utgångspunkterna för översynen har varit att ämnesplanerna ska bidra till ett fördjupat lärande och att innehållet inom ämnet ska ha en tydlig progression mellan grund- och gymnasieskolan.”
De nya ämnesplanerna kommer att börja tillämpas på utbildning som påbörjas från och med den 1 juli 2025.
Regeringen: Nationell studie om antisemitism i skolväsendet
Regeringen har givit Skolverket i uppdrag att genomföra en nationell studie om antisemitism i skolväsendet för att identifiera vilka problem och behov som finns.
”Arbetet för att motverka antisemitism kräver insatser i hela samhället, inte minst i skolväsendet. Genom en nationell studie tar regeringen krafttag för att få en samlad bild av problem och förutsättningar i hela landet, säger skolminister Lotta Edholm.”
Uppdraget ska delredovisas senast den 2 december 2024 och en slutredovisning ska lämnas senast den 1 december 2025.
Regeringen: Elevernas kunskapsutveckling ska följas upp
Regeringen har givit Skolverket i uppdrag att analysera hur de obligatoriska kartläggningsmaterialen i förskoleklassen och bedömningsstöden i årskurs 1 kan utvecklas och förbättras. Syftet är att ge en bättre bild av elevens kunskaper och av vilka arbetssätt som kan användas för att ge eleven rätt stöd i rätt tid. Skolverket ska även analysera hur elevers tidiga kunskapsutveckling bättre kan följas på lokal och nationell nivå, till exempel genom ny statistikinsamling.
Uppdraget ska redovisas till Utbildningsdepartementet senast den 15 november 2024.
Regeringen: Skolmyndigheter ska motverka välfärdsbrott
Staten ger miljardbelopp i form av statsbidrag till skolväsendet varje år. För att motverka välfärdsbrott har regeringen givit Skolinspektionen, Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten i uppdrag att motverka felaktiga utbetalningar och att motverka att kriminella eller olämpliga aktörer verkar i skolväsendet.
Uppdragen ska redovisas senast den 1 oktober 2024.
Regeringen: Utredning om informationsutbyte mellan skolor
Regeringen har givit den pågående Skolsäkerhetsutredningen i uppdrag att även kartlägga och analysera vilka uppgifter skolor kan behöva dela med varandra för att kunna underlätta det brottsförebyggande arbetet.
Regeringen: Hot och våld i skolan ska analyseras
Regeringen har givit Arbetsmiljöverket i uppdrag att analysera de anmälningar som görs om hot och våld mot lärare och annan skolpersonal samt i förekommande fall elever. Syftet är att få en tydligare bild av vilka faktorer som orsakar hot- och våldssituationer samt andra viktiga mönster och tendenser för att kunna vidta åtgärder.
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2023/12/hot-och-vald-i-skolan-ska-analyseras/
Regeringen: Yrkeshögskolans utbildningsutbud ska anpassas till energi- och klimatomställningen
Regeringen har givit Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) i uppdrag att analysera och redovisa hur yrkeshögskolans utbildningsutbud kan behöva anpassas på längre sikt med anledning av energi- och klimatomställningen i relation till arbetsmarknadens framtida kompetensbehov och svensk konkurrenskraft.
Uppdraget ska redovisas senast den 6 september 2024.
Regeringen: Nya regler om statsbidrag för läxhjälp
Regeringen har ändrat reglerna så att ideella organisationer inte längre kan söka statsbidraget för läxhjälp. Från vårterminen 2024 kan enbart skolhuvudmän söka statsbidraget för läxhjälp. Ideella organisationer kommer även i fortsättningen att kunna ha en viktig roll, men i samarbete med skolhuvudmän.
Skolverket: Goda skolresultat på gymnasieskolans idrottsutbildningar
Skolverket har sammanställt statistik om idrottsutbildningar för ungdomar som kombinerar sin gymnasieutbildning med elitidrott. Av statistiken framgår att eleverna på dessa utbildningar generellt har goda skolresultat, uppnår gymnasieexamen och sällan avbryter sin utbildning. Rapporten visar också att få av eleverna har professionellt idrottsutövande som huvudsakligt yrke efter examen.
Statistiken omfattar perioden från läsåret 2013/14 till och med läsåret 2022/23.
Idrottsutbildningar i gymnasieskolan
Skolverket: Stor rektorsomsättning i grundskolan
En rapport från Skolverket visar att tre av tio grundskolor har hög omsättning på rektorer. Det innebär att de har haft tre eller fler rektorer under de senaste fem åren.
Rapporten visar även att det finns skillnader mellan olika typer av skolor. En större andel kommunala grundskolor har hög rektorsomsättning jämfört med fristående grundskolor. Det finns också skillnader mellan stad och landsbygd där landsbygdsskolor har en något högre rektorsomsättning jämfört med storstadsskolor. Statistiken visar även en lägre omsättning på rektorer i områden med socioekonomiska utmaningar.
Rapporten Rektorsomsättning – en utmaning på många grundskolor
Skolverket: Samlat ansvar viktigt för att fler ska få jobb efter anpassad gymnasieskola
Skolverket har följt upp ungdomars sysselsättning efter avslutade studier i anpassad gymnasieskola. Statistiken visar att daglig verksamhet är den vanligaste sysselsättningen. Statistiken visar också att andelen ungdomar som hade ett jobb ökade ett år efter att de gått ut anpassad gymnasieskola.
- Sysselsättning efter avslutad anpassad gymnasieskola – sysselsättning hösten 2020 och 2021
- Sysselsättning efter komvux som anpassad utbildning – sysselsättning hösten 2019, 2020 och 2021
Skolverket: Nationellt råd ska motverka att barn och unga hamnar i grov kriminalitet
En ny samverkansstruktur kallad Bob – barn och unga i organiserad brottslighet – ska stärka arbetet mot att barn och unga hamnar i grov kriminalitet.
Samarbetet bygger på ett myndighetsgemensamt uppdrag som regeringen nyligen gav till Polismyndigheten, Socialstyrelsen, Statens institutionsstyrelse, Skolverket, Kriminalvården, Åklagarmyndigheten, Brottsförebyggande rådet och länsstyrelserna.
Skolverket: Lovskolor ett bra komplement men passar inte alla elever
Skolverket har följt upp hur lärare och rektorer uppfattar lovskola i grundskolan. I studien uppger sju av tio rektorer att elever i stor utsträckning har förbättrat sina kunskaper i ämnen de läst under lovskolan. Men trots det så uppger många av deltagarna i studien att lovskola inte passar alla elever.
I intervjuerna framkommer det framför allt att elever som har halkat efter i undervisningen och har mindre kunskapsluckor, gynnats bäst av lovskola. Elever som har inlärningssvårigheter eller hög frånvaro bedöms i många fall inte ha gynnats av lovskola.
Resultaten i rapporten bygger på en enkät riktad till rektorer samt intervjuer med lärare som undervisat på lovskola. Enkätsvaren ger en nationellt representativ bild för årskurserna 7–9.
Rapport Lovskola i grundskolan
Skolverket: Riktat statsbidrag bidrar till fler förstelärare i socioekonomiskt utsatta skolor
År 2020 beslutade regeringen om ett nytt samlat statsbidrag för karriärsteg för lärare. Det samlade statsbidraget är uppdelat i två delar. Den ena, den socio-ekonomiskt viktade delen, riktar sig till huvudmän med skolenheter som bedöms ha särskilt svåra förutsättningar. Den andra är allmän och icke viktad.
Skolverket har följt upp och utvärderat det samlade statsbidraget för karriärsteg för lärare. Utvärderingen visar på en ökning av förstelärare i socioekonomiskt utsatta skolor och att de främst tillsätts från befintlig personal på skolan. Däremot har statsbidraget inte i så stor utsträckning bidragit till att erfarna lärare rekryteras från andra skolor.
Utvärdering av statsbidraget för karriärsteg
Skolverket: AI blir nytt ämne i gymnasieskolan och komvux
Hösten 2024 kommer gymnasieskolor och utbildningsanordnare inom komvux kunna erbjuda det nya ämnet artificiell intelligens. Ämnet kommer främst fokusera på AI-utvecklingen ur ett samhällsperspektiv men även ge eleverna möjlighet att lära sig att använda AI för problemlösning.
Skolverket: Kommunernas aktivitetsansvar gav stöd till 17 000 ungdomar
De som omfattas av kommunernas aktivitetsansvar är ungdomar under 20 år som av någon anledning aldrig påbörjat, har hoppat av eller inte uppnått examen i gymnasiet. Kommunerna ska erbjuda individanpassat stöd och åtgärder för att hjälpa dessa ungdomar att hitta en lämplig sysselsättning, och i första hand motivera dem till att påbörja eller fullfölja en gymnasieutbildning.
Statistik från Skolverket visar att nära 64 000 ungdomar omfattades och över 17 000 deltog i åtgärder under 2022–2023.
Se i kommuntabellerna hur det gick i din kommun:
- Statistik över kommunernas aktivitetsansvar i tabeller för perioden 2022/2023Länk till annan webbplats.
- Statistik över kommunernas aktivitetsansvar i tabeller för första halvåret 2023
Skolverket: Försök med branschskolor avslutat
Under de senaste fem åren har 450 elever deltagit i försöksverksamheten med branschskolor. Rapporten visar att de flesta av eleverna har etablerat sig inom sitt yrkesområde. Försöket är en del av arbetet med att stärka den nationella kompetensförsörjningen inom smala yrkesområden där efterfrågan är större än utbudet av arbetskraft.
Slutredovisningen av försöksverksamheten med branschskolor
Skolverket: Försämrade PISA-resultat i Sverige och i många andra länder
De svenska resultaten i matematik och läsförståelse är tillbaka på samma nivåer som 2012, då Sverige uppnådde sina hittills sämsta resultat i dessa ämnesområden. I naturvetenskap ligger Sverige kvar på samma nivå som PISA 2018.
De flesta OECD-länder har haft en liknande tillbakagång som Sverige och en huvudförklaring är pandemin. Det finns inget enkelt samband mellan resultaten i PISA 2022 och hur mycket länderna höll sina skolor öppna under pandemin. En förklaring kan vara att pandemin påverkade eleverna även på andra sätt än genom stängda skolor. Skolor som hölls öppna under pandemin hade till exempel en ökad sjukfrånvaro hos både lärare och elever.
I Sverige har såväl hög- som lågpresterande elever i matematik och läsförståelse lägre resultat 2022 jämfört med motsvarande elevgrupper i PISA 2018 men de högpresterande eleverna har inte tappat lika mycket.
Elever med mindre gynnsam socioekonomisk bakgrund presterar sämre i PISA 2022 än de gjorde 2018, medan elever med en mer gynnsam socioekonomisk bakgrund presterar på samma nivå. Resultatskillnaderna mellan elever med olika socioekonomisk bakgrund har alltså ökat.
Skolinspektionen: Lärare och specialpedagoger måste bli bättre på att samråda
Skolinspektionen har granskat kvaliteten i samråd mellan lärare och specialpedagoger och speciallärare på 30 grundskolor. Granskningen visar att 25 av de 30 granskade skolorna behöver utveckla arbetet. En klar majoritet av skolorna saknar ett nära samarbete mellan lärare och personal med specialpedagogisk kompetens.
Att samråda är centralt för att identifiera elever med stödbehov. Läraren ska också få stöd av personal med specialpedagogisk kompetens vid planering och uppföljning av stödinsatser.
Det specialpedagogiska arbetet för att stödja lärare inom garantin för tidiga stödinsatser
Tidningen Vi lärare: Lärarlöner sjunker jämfört med andra
Fackförbundet Sveriges lärare har jämfört lärares och förskollärares löner och finner att de sjunker jämfört med genomsnittslönerna i Sverige. Undersökningen visar att de relativa lärarlönerna föll under åren1996 – 2012. Sedan steg de fram till 2020 och därefter har de relativa lönerna återigen fallit.
Undersökningen visar också att löneskillnaderna minskar mellan oerfarna och erfarna lärare och förskollärare.
Fackförbundet Sveriges Skolledare publicerar lönestatistik
Sveriges skolledare har genomfört en enkätundersökning om lön och villkor till sina medlemmar. Undersökningen visar att en genomsnittlig skolledare tjänar 56 700 kronor. Lägst är lönen på Gotland där en skolledare i genomsnitt tjänar 51 800 kronor i månaden. De högsta lönerna finns i Stockholm där en genomsnittlig skolledare tjänar 61 700 kronor i månaden.
Den genomsnittliga löneutvecklingen under 2023 var 3,8 procent. Det är något bättre än de två föregående åren då löneutvecklingen legat på 3,6 procent.
https://www.sverigesskolledare.se/din-lon/lonestatistik/din-lon-2024/
https://www.sverigesskolledare.se/siteassets/din-lon-2024-for-webb.pdf
Tidningen Skolledaren har ett temanummer om skolchefer
https://www.skolledaren.se/aktuellt/nyheter/2024/1/tema-skolchefen-larande-gemenskaper/