Nyheter Sveriges skolchefer juni-augusti 2023
Dokument att ladda ner
Omvärldsbevakning i Word-formatfrån Nyheter Sveriges skolchefer juni-augusti 2023.
samt som presentation Nyheter Sveriges skolchefer juni-augusti 2023.
Regeringen: Utredning ska föreslå åtgärder mot betygsinflationen
Regeringen har tillsatt en utredning som ska föreslå förändringar av betygssystemet som innebär att betygssättningen blir mer likvärdig och rättssäker. Bland annat ska utredningen föreslå hur resultaten på nationella prov, examensprov, eller liknande, kan användas för att öka likvärdigheten. Uppdraget att öka likvärdigheten gäller även ämnen som inte har nationella prov.
Regeringen har utsett Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och senior forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN) till utredare. Uppdraget ska redovisas senast den 21 februari 2025.
Regeringen: Utredning ska föreslå skärpta krav för fristående skolor
Regeringen ger i ett tilläggsdirektiv till Utredningen om vinst i skolan (U 2022:08) i uppdrag att utreda hur kraven på ägare och huvudmän för fristående skolor, förskolor och fritidshem kan skärpas.
Utredningen ska bland annat föreslå:
- Olika former av vinstförbud eller vinstbegränsningar.
- Skärpta krav på ägare och ledningar.
- Skarpare sanktioner som omfattar både kommunala och fristående verksamheter.
Ny utredare blir Joakim Stymne som i dag är generaldirektör på Statistiska centralbyrån.
Regeringen: Enklare att dela information mellan skola, socialtjänst och polis
Regeringen har givit Skolsäkerhetsutredningen i uppgift att kartlägga och analysera vilka uppgifter som kan behöva utbytas mellan skola, socialtjänst och brottsbekämpande myndigheter för att bättre kunna förebygga brott. Utredaren ska också föreslå de författningsändringar som behövs.
Uppdraget ska redovisas senast den 29 september 2024.
Regeringen: Elevens val tas bort
I en lagrådsremiss föreslår regeringen att elevens val tas bort i grundskolan, specialskolan och sameskolan. Syftet är att frigöra undervisningstid till skolämnen som behöver mer tid. Regeringen ska återkomma med förslag om hur tiden ska omfördelas.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2024 och tillämpas första gången på utbildningar som påbörjas höstterminen 2024.
Regeringen: Förslag om ny gymnasial yrkesutbildning
”Cirka 15 procent av de elever som i dag lämnar grundskolan är inte behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan. Regeringen vill öka deras möjligheter att skaffa en yrkesutbildning. Regeringen föreslår därför en gymnasial yrkesskola med en tydlig praktisk inriktning, så att elever kan ges möjligheter till en snabbare etablering på arbetsmarknaden.”
Uppdraget om den nya yrkesutbildningen lämnas i ett tilläggsdirektiv till ”Utredningen om fler vägar till arbetslivet”
Uppdraget ska redovisas senast den 4 november 2024.
Regeringen: Förslag om ny variant av yrkesutbildning för vuxna
Regeringen har beslutat att den pågående Yrkesvuxutredningen även ska föreslå hur en ny form av yrkesutbildning för vuxna på gymnasial nivå kan införas. Syftet är att förstärka kopplingen mellan utbildning för vuxna och arbetslivet.
Uppdraget ska redovisas senast den 15 februari 2024.
Regeringen: Avhoppen från sfi ska kartläggas
Regeringen ger Skolverket i uppdrag att kartlägga studieavbrott på utbildning i svenska för invandrare (sfi). Om utredningen visar på skillnader mellan huvudmän ska myndigheten redovisa dessa skillnader. Skolverket ska också föreslå stödinsatser för att förbättra hanteringen av studieavbrott.
Uppdraget ska redovisas senast den 27 mars 2024.
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2023/07/regeringen-vill-kartlagga-avhoppen-fran-sfi/
Regeringen: Lärar- och förskollärarutbildningarna ska reformeras
Regeringen har tillsatt en utredning som ska:
- föreslå hur antagningskraven till lärar- och förskollärarutbildningarna kan höjas,
- hur ämneslärarutbildningen kan stärkas samt
- hur utbildningarna kan få ett ökat fokus på ämneskunskap, kognitionsvetenskap och praktisk metodik.
Regeringen: AI:s påverkan på utbildningsutbudet ska utredas
Regeringen har givit Universitetskanslersämbetet (UKÄ) och Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) i uppdrag att analysera vilken påverkan artificiell intelligens (AI) kan få för högskolans respektive yrkeshögskolans utbildningsutbud i relation till arbetsmarknadens framtida kompetensbehov.
Uppdragen ska redovisas senast den 30 mars 2024.
Regeringen: Skolmyndigheternas stöd ska vila på vetenskaplig grund
För att säkerställa att skolmyndigheternas stöd och information stämmer överens med de bestämmelser som gäller samt vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, ska de se över sina webbplatser. Uppdraget gäller Skolverket, Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), Skolforskningsinstitutet och Skolinspektionen.
Uppdraget ska redovisas senast den 29 februari 2024.
Regeringen: Fortbildningen för förskollärare och lärare ska stärkas
För att stärka fortbildningen för förskollärare och lärare ger regeringen Skolverket i uppdrag att bland annat erbjuda fortbildningsinsatser inom ämnesdidaktik, konflikthantering och språkutveckling.
Uppdraget ska redovisas senast den 30 december 2025.
Regeringen: Bättre stöd till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Skolverket och SPSM har i uppdrag att ansvara för genomförandet av fortbildning i specialpedagogik för förskollärare, lärare och annan personal som medverkar i undervisningen. Regeringen ger nu myndigheterna i uppdrag att förstärka innehållet i fortbildningen avseende stöd till barn och elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
Det kompletterande innehållet ska erbjudas till målgrupperna för fortbildningen från och med 2024/25. Uppdraget ska slutredovisas senast den 16 oktober 2025.
Regeringen: Skolans arbete mot hedersrelaterat våld ska stärkas
Skolinspektionen ska granska skolornas arbete avseende det nya kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer. Det innefattar även att granska arbetet med att bland annat förebygga och bemöta intolerans, förtryck och våld, till exempel rasism, sexism, homo- och transfobi samt hedersrelaterat våld och förtryck.
Uppdraget ska redovisas senast den 1 april 2025.
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2023/06/uppdrag-att-forstarka-och-granska-skolans-arbete-mot-bland-annat-hedersrelaterat-vald-och-fortryck/
Regeringen: Spetsutbildningar i högstadiet och gymnasiet ska permanentas
Den försöksverksamhet med riksrekryterande spetsutbildningar i högstadiet och gymnasieskolan som sker idag ska förlängas till dess att skollagen ändras så att de kan bli permanenta. Samtidigt har regeringen beslutat att de huvudmännen som deltar i verksamheterna ska kunna få statsbidrag.
Regeringen: Läromedel ska definieras i skollagen
Regeringen föreslår i en lagrådsremiss att läroböcker, läromedel och lärverktyg ska definieras i skollagen. Syftet är bland annat att öka medvetenheten om vilken betydelse läroböcker och andra läromedel har för undervisningen Tydliga definitioner och ett förtydligande av vad eleverna ska ha tillgång till kan också underlätta Skolinspektionens tillsyn.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2024.
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2023/06/alla-elever-ska-ha-tillgang-till-larobocker/
Regeringen: Förslag om hur man kan förebygga skolattacker
Skolsäkerhetsutredningen har presenterat ett delbetänkande om hur arbetet med att förebygga skolattacker kan stärkas. Bland annat föreslås att Center mot våldsbejakande extremism (CVE) ska få till uppgift att stödja kommuner, myndigheter och andra aktörer i dess arbete med dessa frågor.
I slutbetänkandet ska utredningen komma med fler förslag på åtgärder för att stärka skolans beredskap och kompetens att hantera våldssituationer. Slutbetänkandet ska redovisas senast den 29 februari 2024.
Regeringen: Fler ska ha rätt till undervisning i nationella minoritetsspråk
I en proposition föreslår regeringen att de krav på förkunskaper som gällt för att elever i gymnasieskolan ska ha rätt till modersmålsundervisning i ett nationellt minoritetsspråk, ska tas bort.
De nationella minoritetsspråken är finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2024 och tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.
Regeringen: Det nationella professionsprogrammet utvidgas
Regeringen utvidgar uppdraget till Skolverket om ett nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare. Skolverket ska lämna förslag om hur professionsprogrammet kan innehålla ett fördjupande kursutbud för rektorer som med tiden kan ingå i en magister- eller masterexamen i skolledarskap.
Skolverket: Alla elever ges inte samma möjligheter
Skolverkets rapport om läget i skolan visar att de flesta skolor fungerar bra och svenska elevers kunskaper ligger generellt sett på en god nivå. Men skillnaderna mellan elevgrupper och skolor ökar och alla elever får inte samma möjlighet att lyckas i skolan.
- Skillnaderna mellan elevernas resultat ökar och elevernas socioekonomiska bakgrund har fått allt större betydelse för deras kunskapsresultat.
- Elevernas tillgång till behöriga lärare skiljer sig stort mellan skolor. Ofta finns färre behöriga och erfarna lärare på skolor med mindre gynnsamma socioekonomiska förutsättningar.
- Täta rektorsbyten är dessutom vanliga på dessa skolor, vilket försämrar möjligheterna att bygga hållbara strukturer för att utveckla undervisningen.
- Skolverket ser även stora skillnader i lärarnas förutsättningar att bedriva undervisning. Det gäller till exempel tillgång till specialpedagogiska resurser, läromedel av hög kvalitet och hur väl skolan lyckas arbeta med att främja studiero på lektionerna.
Skolverket anger några områden som är särskilt angelägna att prioritera.
- Rektorer måste få bättre förutsättningar att utföra sitt uppdrag.
- Fler behöriga och erfarna lärare behöver arbeta på skolor med mindre gynnsamma förutsättningar.
- Elever behöver få det stöd och den stimulans de behöver redan från start.
I en debattartikel i DN har Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson utvecklat de frågor som tas upp i rapporten.
https://www.dn.se/debatt/svensk-skola-ar-inte-en-skola-for-alla/
Skolverket: Färre studerar på komvux
Skolverkets statistik från 2022 visar att antalet elever på komvux minskade med drygt 10 procent jämfört med 2021. Möjliga orsaker är pandemins effekter på arbetsmarknaden och färre som invandrar.
https://www.skolverket.se/om-oss/aktuellt/nyheter/nyheter/2023-06-08-farre-elever-studerar-pa-komvux.
Skolverket: Inga digitala nationella prov i årskurs 3
Regeringen har givit Skolverket besked om att de nationella proven i årskurs 3 inte ska omfattas av digitaliseringen.
Övergången till digitala prov fortsätter i övrigt som planerat och kommer att införas successivt under 2024–2026.
Skolverket: Ökade kostnader för livsmedel
Skolverket har undersökt kostnadsökningen för skolmaten hos 12 kommunala huvudmän under det gångna året. Dessa huvudmän uppger en kostnadsökning på mellan 15 och 30 procent.
Alla intervjuade tar upp att kostnadsökningarna leder till en ansträngd budget och att man försöker lösa det utan att det ska drabba eleverna.
Flera av de intervjuade nämner också att man ser att eleverna äter mer i skolan, inte bara på måndagar och fredagar utan även utspritt på flera dagar i veckan.
Skolinspektionen: Granskning av huvudmännens arbete för att få fler behöriga lärare
Skolinspektionen har granskat hur 30 huvudmän och rektorer arbetar för att öka andelen behöriga lärare. Några av granskningens resultat:
- ”Flera av huvudmännen i Skolinspektionens granskning behöver utveckla sin kartläggning av rekryteringsbehoven.”
- ”Det finns även de som stannar vid att konstatera utmaningar i att rekrytera behöriga lärare men inte omprövar sitt rekryteringsarbete.”
- ”I flera fall behöver också arbetet med att informera om och ge uppmuntran och stöd till redan anställda lärare att delta i behörighetsgrundande utbildning utvecklas.”
- ”I granskningen framkommer även att huvudmän och rektorer inte alltid gör tydlig skillnad mellan om lärare är legitimerade och att de också är behöriga i de ämnen de undervisar i.”
Skolinspektionen: Rapport om rektorernas arbete med betygsättningen
Skolinspektionen har granskat hur rektorerna arbetar med betygsättningen i 30 kommunala och enskilda gymnasieskolor. Skolorna har valts för att de har höga betyg och återkommande avvikelser mellan prov och kursbetyg. Skolinspektionen har inte granskat betygen eller avvikelserna i sig, utan rektorernas arbete med att identifiera, analysera och problematisera avvikelser och skillnader i betygen.
Granskningen visar att det finns stora kvalitetsbrister i flertalet skolor.
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/02-beslut-rapporter-stat/granskningsrapporter/tkg/2023/betyg/ogr-rattvisande-betyg.pdf
Brottsförebyggande rådet: Kartläggning av polisanmälda brott mot barn
Brå har kartlagt nära 120 000 polisanmälda brott mot barn mellan 7 och 15 år under åren 2018–2020.
- De tre största brottstyperna bland de anmälda brotten mot barn är misshandel, olaga hot och ofredande, som tillsammans står för nästan 70 procent av brotten.
- Sexualbrott utgör en stor kategori bland brotten mot flickor, 27 procent, men endast 4 procent av brotten mot pojkar.
- 75 procent av gärningspersonerna i de anmälda brotten är pojkar eller män – ofta andra barn eller manliga vårdnadshavare.
- Brotten mot flickor har i högre grad skett på sociala medier.
- Brotten mot pojkar i högre grad har skett i skolmiljö.
- De polisanmälda brotten mot de yngsta barnen handlar i första hand om våld som skett i hemmet, medan det bland brotten mot de äldre barnen framträder flera arenor vid sidan av hemmet, som brott som skett på sociala medier, i olika typer av offentliga miljöer och i skolmiljö.