Nyheter Sveriges skolchefer maj 2023
Dokument att ladda ner
Omvärldsbevakning i Word-format från Nyheter Sveriges skolchefer maj 2023.
samt som presentation Nyheter Sveriges skolchefer maj 2023.
Regeringen: Utredning om lärarnas administrativa uppgifter
”Regeringen avser att tillsätta en särskild utredare som ska göra en bred översyn av vilka uppgifter som tar tid från undervisningen. Det kan handla om sådana uppgifter som tillkommer efter krav från staten, till exempel genom lagstiftning eller sådant som kommer av krav från huvudmän eller rektorer. Utredaren ska bland annat föreslå åtgärder för att minska förskollärares och lärares administrativa uppgifter så att de får mer tid till undervisningen.”
Till särskild utredare utses Bo Jansson som bland annat varit ordförande i Lärarnas Riksförbund och uppdraget ska redovisas senast den 1 oktober 2024.
Skolverket: Stora skillnader i läsförståelse i årskurs 4
Den internationella kunskapsmätningen i läsförståelse i årskurs 4, PIRLS 2021, visar att skillnaderna mellan elever och skolor i Sverige ökar. Elever från resursstarka hem presterar på samma nivå som i föregående mätning 2016, medan läsförståelsen bland resurssvaga elever sjunker. Sammantaget sjunker de svenska elevernas resultat. Sjunkande resultat har även övriga länder i Norden och flertalet länder i EU/OECD. Svenska elever presterar dock fortfarande över genomsnittet för de deltagande länderna.
Andra resultat från PIRLS 2021
- ”Svenska elever läser mer än 2016, särskilt pojkar och elever som inte alltid talar svenska hemma.
- Flickor presterar fortfarande bättre än pojkar i PIRLS 2021, men skillnaderna har inte ökat sedan föregående mätning 2016.
- I samtliga tidigare PIRLS-undersökningar har skillnaden mellan de högst presterande och de lägst presterande eleverna i Sverige legat på samma nivå. I PIRLS 2021 har skillnaden mellan de högst och lägst presterande eleverna ökat med 39 poäng eller 18 procent, vilken är en markant förändring.
- De högst presterande eleverna i PIRLS 2021 har samma goda resultat som 2001 då Sverige låg i topp av alla deltagande länder. Samtidigt har de lägst presterande eleverna försämrat sina resultat.
- Lärarna som ingick i studien uppger att de trivs med arbetet i stor utsträckning.”
Skolverket: Ökade kostnader för livsmedel utmaning för skolan
Skolverket undersökning visar att kostnadsökningarna på livsmedel i skolan ligger på mellan 15 och 30 procent under det gångna året.
”Alla intervjuade tar upp att kostnadsökningarna leder till en ansträngd budget och att man försöker lösa det utan att det ska drabba eleverna. Flera av de intervjuade nämner också att man ser att eleverna äter mer i skolan, inte bara på måndagar och fredagar utan även utspritt på flera dagar i veckan.”
En skolmåltid kostar i genomsnitt 6 800 kronor per elev och år i grundskolan och 5 500 kronor per elev och år i gymnasieskolan.
Studien bygger Skolverkets officiella statistik om kommunernas kostnader samt intervjuer med skolmåltidsansvariga hos 12 kommunala huvudmän.
https://www.skolverket.se/om-oss/aktuellt/nyheter/nyheter/2023-05-31-okade-kostnader-for-livsmedel-utmaning-for-skolan
Skolverket: Utvärdering av kollegialt lärande
Skolverket har utvärderat i vilken mån Matematiklyftet, Läslyftet och Specialpedagogik för lärande har lett till ett fortsatt arbete med kollegialt lärande. Skolverkets modell med kollegialt lärande innebär ett strukturerat arbete där kollegor diskuterar sin undervisning utifrån forskningsbaserade underlag, testar i klassrummet och därefter följer upp tillsammans.
Bland de skolor som deltagit finns en övervikt av större skolor, skolor med offentlig huvudman och skolor med gynnsam socioekonomisk elevsammansättning.
Några av utvärderingens slutsatser
- Kollegialt lärande uppges ha ett stort mervärde för verksamheten, både för lärarnas arbetsro och för undervisningen och elevernas studiero.
- De förutsättningar som lärare och rektorer uppger behövs för ett fungerande och kvalitativt kollegialt lärande är schemalagd tid, planering av och mål för träffarna, god kvalitet på underlag, mötesledare, ett brett deltagande och rektorers engagemang samt kontinuitet i rektorsrollen och bland övrig personal.
- Skolor där rektorn aktivt tar ansvar för det kollegiala lärandet bedöms ha en större förmåga att hantera utmaningar, och ändå fortsätta det kollegiala lärandet.
- På de skolor där det har skett rektorsbyten efter lyften har det saknats en överlämning från den rektor som arbetat under lyften. Detta har gjort att lärdomar från lyften såsom modellen för kollegialt lärande endast i liten utsträckning har tagits tillvara.
Skolverket: Gymnasiebetygen sjönk 2022 men är fortfarande högre än innan pandemin
Skolverkets undersökning av betygsnivåerna i gymnasieskolan visar att de har ökat under lång tid och att de fortsatte att öka under pandemin fram till och med 2021. Under 2022 har det skett en viss nedgång men betygsnivån är fortfarande högre för eleverna som gick ut gymnasieskolan våren 2022 än för elever som gick ut gymnasieskolan före pandemin. Samma utveckling gäller för alla program och alla olika elevgrupper.
Skolverket: Elevhälsoarbetet stärks i skollagen
Från den 2 juli 2023 förtydligas skolans elevhälsoarbete i skollagen. Elevhälsans uppdrag är sedan tidigare att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål och att elevhälsan främst ska arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Nu läggs till att:
- ”Elevhälsans arbete ska bedrivas på individ-, grupp- och skolenhetsnivå och ske i samverkan med lärare och övrig personal.
- Elevhälsan ska vara en del av skolans kvalitetsarbete.
- Vid behov ska elevhälsan samverka med hälso- och sjukvården och socialtjänsten.”
Skolinspektionen: SFI-elever har inte likvärdiga möjligheter att lära sig grundläggande svenska
Skolinspektionens granskning av SFI-undervisningen visar att undervisningen skiftar i kvalitet och att eleverna inte ges inte likvärdiga möjligheter att lära sig grundläggande svenska.
I granskningen har 30 verksamheter ingått, varav 16 bedriver närundervisning, och 14 bedriver undervisning på distans. Granskningen visar att möjligheterna för eleverna att öva på att prata på svenska i många fall är få inom distansundervisningen.
Skolinspektionen: Granskning av skolornas arbete för en trygg miljö på nätet
Skolinspektionen har granskat hur 30 skolor inkluderar nätet i det främjande och förebyggande arbetet för att skapa en trygg miljö för eleverna. Granskningen visar att drygt hälften av de 30 skolorna bedöms arbeta både främjande och förebyggande för att skapa en trygg miljö för eleverna i den digitala världen.
SKR: Ekonomirapporten maj 2023
”De ekonomiska utmaningarna för kommuner och regioner blir nu alltmer påtagliga. Hög inflation, ökade pensionskostnader och stigande räntekostnader bidrar till ett historiskt lågt resultat. Många kommuner och nästan alla regioner förväntas redovisa underskott både i år och nästa år. Resultaten i kommuner och regioner faller i år med nära 50 miljarder till –6 miljarder kronor för att sedan falla ytterligare till –28 miljarder 2024, om inga åtgärder skulle vidtas.”
https://skr.se/download/18.350b880c187eac0496278173/1684159558887/Ekonomirapporten-maj-2023.pdf
SKR: Allt fler barn får psykiatrisk vård
SKR:s rapport ”Psykiatrin i siffror” från 2022 visar att antalet personer som behöver vård ökar inom vuxenpsykiatrin, rättspsykiatrin och barn- och ungdomspsykiatrin. Rapporten visar också att kapaciteten inom psykiatrin ökar och allt fler får vård, men behoven ökar snabbare än kapaciteten på många håll.
Tydligast ökning sker inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Under 2022 var drygt 144 000 barn i åldern 0-17 år i kontakt med BUP. Det motsvarar 6,4 procent av alla barn i landet, en ökning från 5,5 procent 2017.
En stor del av ökningen handlar om utredningar av barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, främst pojkar. Behovet av sjukhusvård för flickor som drabbas av ätstörningar ökar också.
https://skr.se/skr/tjanster/pressrum/nyheter/nyhetsarkiv/alltflerbarnfarpsykiatriskvard.71325.html
Tidningen Vi lärare: Varannan högstadielärare vill avskaffa betyget F
Fackförbundet Sveriges Lärare har genomfört en enkätundersökning bland de medlemmar som arbetar på högstadiet eller gymnasiet.
Undersökningen visar bland annat att:
- ”48 procent av högstadielärarna vill avskaffa betyget icke-godkänd/F medan 39 procent inte vill göra det. Bland gymnasielärarna är motsvarande andel 34 respektive 52 procent.
- Ungefär var fjärde högstadie- och gymnasielärare har under de senaste tre åren utsatts för påtryckningar av chef/rektor i syfte att undvika att de sätter betyget F.
- Drygt hälften – av de som utsatts – anser att påtryckningarna har påverkat deras betygssättning.”
https://www.vilarare.se/nyheter/betyg/stor-undersokning-varannan-larare-vill-avskaffa-betyget-f/
SVT: Återkommande brister på Thorengruppens skolor
Sveriges Television har granskat Thorengruppen, en av Sveriges största skolkoncerner. SVT har gått igenom alla Skolinspektionens tillsynsrapporter för koncernens gymnasieskolor sedan 2010. Granskningen visar att eleverna på olika sätt gått miste om undervisning de har rätt till på en majoritet av koncernens gymnasieskolor. Det handlar till exempel om nyöppnade skolor utan lokaler och utrustning på plats, schemakrockar och praktikplatser som inte håller måttet.
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/aterkommande-brister-pa-thorengruppens-skolor
Tidningen Skolledaren: Skolstängning ökade trivsel och trygghet
Under 2021 stängde Trollhättans kommun två skolor och bussade eleverna till nya skolor. Syftet var att minska skolsegregationen och ge fler elever bättre förutsättningar att lyckas i skolan.
Två forskare från Högskolan Väst, Karin Flensner, docent i utbildningsvetenskap och Ylva Svensson, docent i psykologi, har följt förändringsarbetet och tittat på hur elever, lärare och rektorer på berörda skolor har upplevt sammanslagningarna.
Forskarna menar att det är en brokig och komplex bild som träder fram men att det finns ett övergripande mönster. Tryggheten och trivseln ökade för eleverna både hos dem som fick flytta och dem som tog emot.
https://www.skolledaren.se/nyheter/aktuellt/trollhattan-mot-segregation/
Dagens Nyheter: Regeringen river upp Skolverkets digitaliseringsplan
I en intervju i Dagens Nyheter säger Skolminister Lotta Edholm (L) nej till Skolverkets förslag till ny strategi för digitala verktyg i skolan. Hon tycker inte att förslaget bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet. Skolverkets förslag har även fått kritik från barnläkare och hjärnforskare.
https://www.dn.se/sverige/regeringen-river-upp-skolverkets-plan-for-digitalisering-i-skolan/
Dagens Nyheter: Elever testas – men får inte rätt stöd
Dagens Nyheter rapporterar om en undersökning från Sveriges lärare som visar att en majoritet av låg- och mellanstadielärarna svarade att de inte följer upp resultaten från de diagnostiska tester som de genomför med sina elever. Bara sex procent svarar att de stödbehov som identifieras i testerna åtgärdas i mycket stor utsträckning. Över hälften av lärarna, 56 procent, uppger att stödbehoven åtgärdas i mycket liten eller ganska liten utsträckning.
https://www.dn.se/sverige/sveriges-larare-elever-testas-men-far-inte-ratt-stod/
Läromedelsförfattarna: Lärarstudenter tycker inte att de får tillräcklig utbildning om läromedel
En rapport från Läromedelsförfattarna och Sveriges Lärarstudenter visar att över hälften av Sveriges lärarstudenter tycker att de får otillräcklig utbildning om läromedel.
Några resultat från rapporten:
- ”94 % av lärarstudenterna tycker att läromedel är viktiga i deras kommande yrkesutövning.
- 36 % menar att deras utbildning inte innehåller något moment där de får lära sig använda läromedel.
- 57 % tycker inte att de får tillräcklig utbildning om läromedel.
- 9 av 10 (91 %) vill välja läromedel till sin undervisning, antingen självständigt eller tillsammans med sina kollegor.
- 67 % av lärarstudenterna vill använda en kombination av tryckta och digitala läromedel.”