Nyheter Sveriges skolchefer maj 2024
Dokument att ladda ner
Omvärldsbevakning i Word-format från Nyheter Sveriges skolchefer maj 2024.
samt som presentation Nyheter Sveriges skolchefer maj 2024.
Regeringen: Utredning om rektors förutsättningar
Regeringen har tillsatt en utredning som ska analysera rektorernas förutsättningar att leda och samordna det pedagogiska arbetet. Utredaren ska bland annat föreslå hur rektorers förutsättningar för sitt uppdrag kan förbättras, till exempel när det gäller stora rektorsområden. Dessutom ska utredaren analysera och vid behov föreslå vilka särskilda behörighetskrav som ska ställas på den som anställs som rektor.
Bakgrunden är att många rektorer är stressade på grund av hög andel administrativa arbetsuppgifter och att det är hög omsättning på rektorer.
I uppdraget ingår att göra en bred översyn som omfattar hela skolväsendet – förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, specialskola, sameskola, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning. Uppdraget ska redovisas senast den 12 juni 2025. Som särskild utredare tillsätts rektor Maria Hahne.
Regeringen: Skolverket ska kartlägga hur kriminalitet i närområdet påverkar skolan
Regeringen har givit Skolverket i uppdrag att kartlägga hur skolan påverkas av kriminalitet i närområdet, exempelvis i form av kriminella nätverk och grupperingar.
Som en del av uppdraget ska Skolverket samla in kunskaper och erfarenheter från Brottsförebyggande rådet, Polismyndigheten, Socialstyrelsen, Skolinspektionen och Jämställdhetsmyndigheten. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2025.
Regeringen: Stärkt stöd till skolor för elever med NPF-diagnoser
Regeringen har givit Specialpedagogiska skolmyndigheten i uppdrag att erbjuda verksamhetsnära stöd och sprida kunskap om framgångsrika och konkreta metoder och arbetssätt i arbetet med Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) som adhd och autism.
Uppdraget ska delredovisas senast den 10 december 2025 och slutredovisas den 26 maj 2027.
Regeringen: Elevers tillgång till läroböcker förtydligas
Den 1 juli i år förtydligas det i skollagen att elever ska ha tillgång till de läroböcker, läromedel och andra lärverktyg som behövs för en god kunskapsutveckling i enlighet med utbildningens mål. Samtidigt definieras vad läroböcker, läromedel och lärverktyg är.
Regeringen har nu beslutat om ett antal förordningsändringar som en följd av ändringarna i skollagen. Bland annat genomförs ändringar i läroplanerna för de olika skolformerna. Det kommer till exempel att framgå att läroböcker, andra läromedel och andra lärverktyg ska användas i undervisningen. Dessutom tydliggörs det att rektorn har ansvar för att alla elever erbjuds strukturerad undervisning under lärares ledning. Även förordningen om statsbidrag för inköp av vissa läromedel ändras så att det blir tydligt att statsbidraget enbart gäller för inköp av läroböcker och lärarhandledningar.
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2024/05/elevers-tillgang-till-larobocker-starks/
Regeringen: Kompetensutveckling ska bygga på vetenskapligt belagda undervisningsmetoder
Regeringen har givit Skolverket i uppdrag att förbereda för en ny form av fortbildning för förskollärare och lärare som ska ge kunskaper om vetenskapligt belagda undervisningsmetoder för språk-, läs-, skriv- och matematikutveckling. Skolverket ska också ta fram en ny modell för kompetensutveckling för ämnesdidaktisk fördjupning som ska ge deltagarna möjlighet att utveckla sin kompetens på egen hand.
Det handlar bland annat om hur lärare kan lära de yngsta eleverna att läsa genom att stärka deras förmåga att avkoda text och om undervisningsmetoder för grundläggande matematikutveckling. Inom ramen för uppdraget ska Skolverket även presentera det vetenskapliga stöd som ligger till grund för insatserna.
Skolverket ska redovisa uppdraget senast den 14 november 2024. Uppdraget om att förbereda för fortbildning i form av uppdragsutbildning ska redovisas senast den 28 februari 2025.
Regeringen: Skolverket ska redovisa hur myndighetens arbete kan stärkas
”Kunskapsresultaten och läsförmågan i svensk skola sjunker, och för att utvecklingen ska vända behöver skolan gå tillbaka till grunderna. För att regeringen ska lyckas med den omläggning av skolpolitiken som krävs behövs välfungerande och kompetenta myndigheter, som erbjuder relevant stöd och vägledning för svensk skola. Regeringen har därför beslutat att ge Skolverket ett särskilt uppdrag som innebär en omläggning av myndighetens verksamhet.”
” Utifrån det uppdrag som Skolverket har och den omställning av skolpolitiken som regeringen har påbörjat, behöver nu Skolverkets ledning, med den nya generaldirektören Joakim Malmström i spetsen, ta fasta på det som fungerar bra samtidigt som myndigheten tar itu med de brister som finns, säger skolminister Lotta Edholm.”
”Skolverket får därför i uppdrag att redovisa vilka insatser som myndigheten har genomfört och även planerar att genomföra, för att stärka den egna organisationen, styrningen och uppföljningen i syfte att erbjuda skolväsendet ett ännu mer relevant och ändamålsenligt stöd som utgår från målgruppernas behov och vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.”
Regeringen: Utbildningen till barnskötare ska bli mer ändamålsenlig
Yrkesutbildning till barnskötare finns i gymnasieskolan, komvux och inom folkbildningen. Det är en stor variation mellan utbildningarna och det innebär att de som kommer ut i arbetslivet har olika kompetens med sig in i yrket.
Ytterligare en utmaning är att många som läser till barnskötare inom komvux inte har tillräckliga förkunskaper i svenska för att kunna tillgodogöra sig utbildningen. Bedömningen av vem som är behörig till en komvuxutbildning behöver därför förbättras.
Skolverket ska därför ta fram stöd till huvudmän för kommunal vuxenutbildning, som ska hjälpa dem att bedöma om en person är behörig till utbildningen. Fokus ska särskilt ligga på om personen kan förväntas tillgodogöra sig utbildningen. Skolverket ska även se över hur svenska eller svenska som andraspråk ska ingå i yrkespaketet barnskötare som finns inom komvux.
Även utbildningen till barnskötare inom barn- och fritidsprogrammet i gymnasieskolan ska ses över. Utbildningen är spretig och de som läser till barnskötare behöver få en utbildning som är mer inriktad på just arbete med barn.
Skolverket: Ämnesbetyg ersätter kursbetyg i all gymnasial utbildning 2025
Under 2025 införs Gy25 där ämnesbetyg ersätter kursbetyg och alla ämnen får uppdaterat innehåll. Nu är ramverket med över 700 styrande dokument beslutade så nu kan skolorna börja förbereda sig för övergången till ämnesbetyg.
De första eleverna som kommer att få ämnesbetyg är de som idag går i årskurs 8 och de elever som påbörjar utbildningar i komvux efter 1 juli 2025.
Det är mer än tio år sedan ämnesplaner, examensmål, programmål och programstrukturer på gymnasial nivå genomgick en större förändring. Ämnenas innehåll har även uppdaterats och moderniserats i Gy25 för att vara relevanta för sin samtid.
Flera av ämnena kommer att delas eller byta namn och det tillkommer även helt nya ämnen så som exempelvis artificiell intelligens, retorik på engelska, tillämpad psykologi, solcellsmontering, siminstruktör, samt hälsa och välbefinnande.
De fem nationella minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska får egna ämnesplaner.
Lärare som har en legitimation kommer att få behörighet i motsvarande ämnen i Gy25. Det gäller om ämnet behåller samma namn, byter namn eller delas. Dessa lärare ska inte göra en ny ansökan. Skolverket kommer att informera löpande om hur lärarlegitimationer och behörigheter påverkas. Alla berörda lärare kommer bli kontaktade av Skolverket.
Skolverket: Allt fler elever i fristående skolor
En rapport från Skolverket visar att andelen elever i fristående grundskolan har ökat från 14 procent läsåret 2013/14 till 16 procent läsåret 2022/23. Andelen elever i fristående gymnasieskolor ökade under samma tidsperiod från 26 till 31 procent.
Rapporten visar att elevernas möjlighet att välja skola skiljer sig mycket mellan olika delar av landet. I storstäder och storstadsnära kommuner är mer än var fjärde grundskola och hälften av gymnasieskolorna fristående. Samtidigt finns det närmare 100 kommuner i Sverige som inte har någon fristående grund- eller gymnasieskola.
Det finns en högre andel fristående grund- och gymnasieskolor i områden med goda socioekonomiska förutsättningar jämfört med områden med socioekonomiska utmaningar.
Samtidigt som de flesta enskilda huvudmän är små och ansvarar för ett hundratal elever kan de största huvudmännen jämföras med större kommuner när det gäller elevantal. Majoriteten av de enskilda huvudmännen är aktiebolag – sju av tio elever i fristående grundskolor och nio av tio elever i fristående gymnasieskolor går i en aktiebolagsdriven skola.
Rapporten visar även att många av de aktiebolagsdrivna grund- och gymnasieskolorna ägs av stora skolkoncerner där det i vissa fall kan vara komplicerat att fastställa ägarstrukturen. Det finns också utländska ägarintressen i skolkoncerner som bedriver utbildning i Sverige.
Rapport: Enskilda huvudmän i grund- och gymnasieskolan
Skolverket: Skolverkets förslag på ett nationellt professionsprogram
Skolverket har på uppdrag av regeringen arbetat fram ett förslag på ett nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare. Syftet är att stärka professionerna, öka attraktionen till yrkena och utveckla undervisningens kvalitet.
Förslaget består av två delar. Dels en nationell struktur för kompetensutveckling som är tänkt att ge rektorer, förskollärare och lärare bättre möjligheter att på ett strukturerat och likvärdigt sätt utveckla sin yrkesskicklighet genom kompetensutveckling av hög kvalitet under hela yrkeslivet. Dels ett meriteringssystem med tre nivåer som gör det möjligt för yrkesverksamma och legitimerade lärare och förskollärare att få sin kompetensutveckling synliggjord och erkänd.
Innehållet i professionsprogrammet är flexibelt och kommer att byggas ut och utvecklas över tid med utgångspunkt i nya och förändrade behov hos målgrupperna eller vid förändringar i omvärlden. Det är också konstruerat med ambitionen att fungera för alla berörda yrkesgrupper.
Skolinspektionen: Fortsatt lägre nivå på ansökningar om att starta fristående skolor
Under 2024 har Skolinspektionen tagit emot 103 ansökningar om att starta eller utöka fristående skola vilket är ungefär i nivå med 2023. Men jämfört med 2022 är det en halvering.
Av de 103 inkomna ansökningarna kommer 71 procent från sökande med koncerntillhörighet. Koncernen Academedia AB utmärker sig genom att stå bakom mer än en fjärdedel av de inkomna ansökningarna.
Av de inkomna ansökningarna handlar 33 om nyetablering av skola och 70 utökning av en befintlig skola. Utöver de 103 ansökningarna har vi fått in nio ansökningar om att starta internationella skolor och 13 ansökningar om undervisning på distans. Distansansökningarna ligger på samma nivåer som i fjol medan ansökningarna om att starta internationell skola däremot har ökat något.
Skolinspektionen: Flera inslag av hög kvalitet i gymnasieskolans yrkesämnen
Skolinspektionen har granskat undervisningens kvalitet i gymnasieskolans yrkesämnen skogsmaskiner och bageri- och konditorikunskap. Granskningen visar i stort en positiv bild och att undervisningen inom flera områden håller god kvalitet.
”Även om granskningen visar på flera inslag av hög kvalitet har Skolinspektionen bedömt att undervisningen på 22 av 30 skolor kan utvecklas ytterligare för att nå en högre kvalitet. Det handlar framför allt om att skolornas arbete med elevernas arbetsplatsförlagda lärande behöver stärkas, och att ett jämställdhetsperspektiv bör integreras tydligare i undervisningen.”
SKR: En av sex tonårsflickor i kontakt med BUP
SKR:s rapport Psykiatrin i siffror med statistik från 2023 visar på en fortsatt ökad efterfrågan av psykiatrisk vård inom alla vårdformer. Tydligast är ökningen inom BUP.
Under 2023 hade 11 procent av alla barn i åldrarna 7 till 17 år kontakt med BUP:s öppenvård. Bland tonårsflickor var det 17 procent, eller en av sex.
Sedan 2017 har andelen barn som varit i kontakt med BUP ökat med 35 procent. Under samma period har kapaciteten inom BUP, mätt i arbetade timmar, ökat med 22 procent. Antalet genomförda besök per dag och behandlare har också ökat, delvis tack vare fler digitala besök. Antalet patienter ökar dock snabbare än kapaciteten, vilket leder till längre väntetider för många barn och unga.
Den vanligaste orsaken till vård inom BUP:s öppenvård är adhd och liknande tillstånd, ångest eller förstämning, autismspektrumtillstånd och ätstörningar. 40 procent av patienterna på BUP har diagnos adhd eller liknande tillstånd.
Psykiatrin i siffror 2023 – barn- och ungdomspsykiatrin
Dagens Nyheter: OECD pekar ut mobiler som förklaring till nedgången i Pisa
Dagens Nyheter har intervjuat Andreas Schleicher, OECD:s utbildningschef, om en OECD-rapport som visar att ungas användning av mobiler påverkar deras inlärning på ett negativt sätt.
I den senaste Pisa rapporten sjönk resultaten i de flesta länder och en huvudförklaring var den högre frånvaro som då rådde bland både elever och lärare.
Nu pekar OECD även ut de ungas användning av mobiler och sociala medier som en minst lika viktig förklaring till nedgången.
https://www.dn.se/sverige/pisachefen-mobiler-allt-tydligare-forklaring-bakom-kunskapsraset/