Nyheter Sveriges skolchefer oktober 2023

Dokument att ladda ner

Omvärldsbevakning i Word-format från Nyheter Sveriges skolchefer oktober 2023.
samt som presentation Nyheter Sveriges skolchefer oktober 2023.

Regeringen: Regional satsning på yrkesvux

Regeringen föreslår att 125 miljoner kronor ska avsättas under 2024 till ett nytt statsbidrag för yrkesinriktad utbildning inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå. Statsbidraget ska användas vid företagsetableringar eller företagsexpansioner, främst i glest befolkade län. Det nya bidraget motsvarar cirka 2 000 årsstudieplatser.

Ett villkor för att få statsbidraget ska vara att kommunen har eller står inför en stor företagsetablering eller företagsexpansion, eller gränsar till en sådan kommun. Det kommer inte att ställas krav på medfinansiering från kommunen. Sökande från hela landet ska kunna tas emot till utbildningen.

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2023/10/regeringen-genomfor-sarskild-satsning-pa-regionalt-yrkesvux-i-expansiva-regioner/

 

Regeringen: Tydligare skrivningar i skollagen om läromedel

Regeringen föreslår att det ska definieras i skollagen vad läroböcker, läromedel och lärverktyg är. Det ska också förtydligas att elever ska ha tillgång till sådant material.

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2023/10/fortydligande-i-lagen-ska-leda-till-att-alla-elever-far-tillgang-till-larobocker/

 

Regeringen: Elevens val ska bort

Regeringen föreslår att elevens val ska tas bort i grundskolan, specialskolan och sameskolan.  Syftet är att frigöra undervisningstid till ämnen som behöver mer tid. Hur den frigjorda undervisningstiden ska omfördelas kommer regeringen att besluta om senare.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2024 och tillämpas i utbildningen från höstterminen 2024.

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2023/10/regeringen-foreslar-att-elevens-val-tas-bort/

 

Regeringen: Examensmål om läromedel i lärarutbildningarna

Regeringen inför ett nytt examensmål om läromedel i grund-, yrkes-, och ämneslärarutbildningarna. Syftet är att säkerställa att studenterna på ett bättre sätt än i dag förbereds för att i sin yrkesverksamhet välja och använda läroböcker samt andra läromedel och lärverktyg. Examensmålet börjar gälla den 1 juli 2024.

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2023/10/nytt-examensmal-om-laromedel-i-lararutbildningarna/

 

Regeringen: Kartläggning av LVU-kampanjens påverkan på skolan

”Regeringen ger Skolverket i uppdrag att kartlägga och analysera hur den så kallade LVU-kampanjen har påverkat och påverkar skolan. Skolverket ska också lämna exempel på framgångsrik samverkan mellan skola, socialtjänst och polis samt andra insatser som har fungerat för att motverka spridning av desinformation och konspirationsteorier.”

Uppdraget ska redovisas senast den 29 november 2024.

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2023/10/skolverket-ska-kartlagga-lvu-kampanjens-paverkan-pa-skolan/

 

Regeringen: Krav på digitala lärverktyg slopas i förskolan

Regeringen ger Skolverket i uppdrag att göra en översyn av området digitalisering i förskolans läroplan. Myndigheten ska föreslå ändringar som innebär att det inte ska finnas krav på att digitala lärverktyg ska användas i förskolan. Eventuell användning av digitala lärverktyg i förskolan ska ske selektivt utifrån tydligt vetenskapligt stöd och dokumenterat pedagogiskt mervärde.

Uppdraget ska redovisas senast den 4 juni 2024.

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2023/10/regeringen-vill-ta-bort-kravet-pa-digitala-larverktyg-i-forskolan/

 

Skolverket: Gymnasiala utbildningar är dåligt anpassade till arbetsmarknadens behov

En rapport från Skolverket visar att det är brist på gymnasialt yrkesutbildade inom flera områden på arbetsmarknaden.

”Idag läser mindre än hälften av gymnasieskolans elever ett yrkesprogram. I vissa län är det så få som en av fem elever. Samtidigt är det risk för brist på gymnasialt yrkesutbildade i stora delar av landet. Särskilt kritiskt är det inom vård och omsorg samt industriteknik. För dessa grupper är det risk för stor brist i samtliga län. Nationellt finns också stora behov av att utbilda fler inom fordon och naturbruk. För personer med högskoleförberedande gymnasieutbildning är det i stället risk för överskott.”

”Vår slutsats är att dagens utbud inte matchar behoven på arbetsmarknaden. Utbudet behöver bättre anpassas till den efterfrågan som finns, inte minst på yrkesutbildning. Men det är eleverna som väljer och då krävs att yrkesutbildningarna stärker sin attraktionskraft, säger Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket.”

https://www.skolverket.se/om-oss/press/pressmeddelanden/pressmeddelanden/2023-10-31-utbudet-av-gymnasial-utbildning-behover-forandras-for-att-battre-matcha-arbetsmarknadens-behov

 

Skolverket: Stöd och vägledning om AI

Skolverket uppmanar alla skolor att tydliggöra hur pedagogisk personal och elever ska förhålla sig till AI-teknik. Skolans gemensamma förhållningsätt bör anpassas efter elevernas ålder, vilken kunskap om AI-verktyg som finns bland personalen och vilket stöd som finns att tillgå på skolan. Skolverket avråder från inlämningsuppgifter som betygsunderlag, om man inte kan säkerställa tillförlitligheten i innehållet.

I Skolverkets stöd till lärare och rektorer om Chat GPT och andra chattbottar finns exempel på förhållningssätt som skolor kan utgå ifrån.

https://www.skolverket.se/om-oss/aktuellt/nyheter/nyheter/2023-10-27-skolor-uppmuntras-att-ha-uttalade-forhallningssatt-till-ai

 

Skolverket: Fritidshemmet – en underutnyttjad läsresurs?

Skolverket informerar om att Fritidshemmet kan spela en viktig roll för elevers läsutveckling och motivation till läsning. I en rapport ges olika exempel på hur arbetet kan ske.

https://www.skolverket.se/om-oss/aktuellt/nyheter/nyheter/2023-10-24-fritidshemmet—en-underutnyttjad-lasresurs

 

Skolinspektionen: Brister på yrkesförarutbildningar

Skolinspektionens tillsyn av yrkesförarutbildningen visar att 25 av 28 verksamheter har brister i utbildningen. Hälften av dessa har brister inom mer än ett område. Tillsynen gäller för utbildningar med tung lastbil och släp inom kommunal vuxenutbildning (komvux) på gymnasial nivå.

Skolinspektionen har bedömt att flera verksamheter brister dels vid körmomenten och dels vid hantering av lastbilsmonterad kran. Eleverna har inte fått köra med truckar, hjullastare och/eller övningsköra med olika fordonstyper som är sammankopplade eller så finns de inte tillgängliga för eleverna i tillräcklig omfattning.

Konsekvensen är att eleverna går miste om delar av utbildningens centrala innehåll och möjligheten att utveckla förmågor i enlighet med ämnesplanernas krav. Eleverna riskerar därmed att få luckor i sin yrkesförarkompetens.

Yrkesförarutbildningen för tung lastbil och släp

https://www.skolinspektionen.se/aktuellt/nyheter/brister-pa-majoriteten-av-verksamheterna-pa-yrkesforarutbildningen/

 

Skolinspektionen: Lagändringar behövs vid aktieköp i skolföretag

Idag går det att köpa ett tillstånd att driva skola genom att köpa aktier i ett skolföretag. Skolinspektionen föreslår en lagändring som innebär att den som köper aktier i ett skolföretag måste ansöka om tillstånd för att få fortsätta bedriva det företagets skolor. Förslaget innebär att företag fortsatt kan köpa aktier i ett skolföretag, men att det ska krävas ett nytt tillstånd när ägarförhållandena till stor del ändras.

Anledningen till Skolinspektionens förslag är att nuvarande lagstiftning inte ger tillräckligt skydd för eleverna. Det viktigt att en ny ägare prövas ordentligt innan ett övertagande av en skola. Risken med ett ägarbyte eller ändring av verksamheten är att skolan inte håller samma standard eller inriktning som skolföretaget angav vid ansökan.

Skolinspektionen föreslår även att det ska krävas en ny tillståndsansökan om den som driver skola vill göra större förändringar av skolverksamheten efter att de fått ett tillstånd. Idag kan den som driver skola ändra verksamheten genom att flytta och förändra verksamheten utan att ansöka om nytt tillstånd.

Framställan om ändring i skollagen

https://www.skolinspektionen.se/aktuellt/nyheter/skolinspektionen-ser-behov-av-lagandring/

 

Skolinspektionen: Granskning ledde till åtgärder

”Skolinspektionen publicerade 2022 en granskning av hur 30 skolor arbetade med kontroversiella frågor i undervisningen. I en uppföljning redovisar nu många av skolorna en rad åtgärder för att ta upp och hantera kontroversiella frågor bättre.”

”Granskningen gällde hur kontroversiella frågor hanterades i undervisningen i ämnena biologi och samhällskunskap i årskurs 8 och 9. Att lyfta och hantera kontroversiella frågor är viktigt för att utveckla elevernas demokratiska kompetens.”

Skolans hantering av kontroversiella frågor i undervisningen.

https://www.skolinspektionen.se/aktuellt/nyheter/granskning-av-skolors-hantering-av-kontroversiella-fragor-i-undervisningen-ledde-till-atgarder/

 

Skolinspektionen: Studievägledning viktig i kommuner med låg utbildningsnivå

”Skolinspektionen har granskat hur 30 grundskolor i kommuner med låg utbildningsnivå arbetar för att genom undervisning och studie- och yrkesvägledning stärka elevernas tillit till den egna förmågan och ge dem möjlighet till utveckling. Samtliga granskade skolor har behov av att utveckla det granskade området.”

”Skolinspektionens övergripande bild är att de granskade skolorna inte arbetar tillräckligt för att stimulera eleverna så att de får förutsättningar och motiveras att nå så långt som möjligt.”

Granskningen visar också att studie- och yrkesvägledningen är lågt prioriterad på skolorna och ofta avgränsas till enskilda satsningar inför gymnasievalet.

Skolor i kommuner med låg utbildningsnivå

https://www.skolinspektionen.se/aktuellt/nyheter/ny-rapport-studievagledning-viktig-pa-skolor-i-kommuner-med-lag-utbildningsniva/

 

SKR: Ekonomirapporten oktober 2023

Kommunsektorn visar negativa resultat både under 2023 och 2024. Det beror i huvudsak på kraftigt höjda pensionskostnader, prisökningar och höga räntor.

Det är framför allt regionernas resultat som bidrar till underskotten i kommunsektorn. Det kan till stor del förklaras av att de ökade pensionskostnaderna påverkar dem mest. Flera kommuner vittnar om att de kärva förutsättningarna kommer att medföra negativa resultat i år och nästa år.

Ekonomirapporten utkommer två gånger per år och den belyser kommunernas och regionernas ekonomiska situation och förutsättningar på några års sikt.

https://skr.se/skr/tjanster/rapporterochskrifter/publikationer/ekonomirapportenoktober2023.75603.html

 

Diskrimineringsombudsmannen: Rektors orosanmälan var lagöverträdelse

”Efter att vårdnadshavaren till ett barn som blivit utsatt för trakasserier på ett fritidshem ifrågasatt hur fritidshemmet hade hanterat händelsen gjorde rektor en orosanmälan till socialtjänsten.”

Vårdnadshavaren anmälde då rektorn till Diskrimineringsombudsmannen.

”Diskrimineringsombudsmannen, DO, bedömer att rektorns agerande utgör en överträdelse av diskrimineringslagens förbud mot repressalier.”

”Det är centralt för diskrimineringsskyddets effektivitet att den som gör en anmälan inte ska riskera att bli straffad för det, säger Karin Ahlstrand Oxhamre, chef för DO:s processenhet.”

DO begär att kommunen ska betala 60 000 kronor i diskrimineringsersättning till vårdnadshavaren. Om kommunen motsätter sig detta kommer en stämningsansökan att lämnas in till tingsrätten.

https://www.do.se/om-do/pressrum/aktuellt/2023/2023-10-18-rektors-agerande-en-repressalie-enligt-diskrimineringslagen

 

SOU: Ny huvudregel för ökad informationsdelning

Utredningen ”Ökat informationsflöde till brottsbekämpningen”, SOU 2023:69, föreslår en ny huvudregel om att information som behövs för att förebygga och bekämpa brott ska delas med brottsbekämpande myndigheter.

I utredningens betänkande föreslås en ny lag med ett antal skyldigheter för myndigheter och vissa andra att lämna information till de brottsbekämpande myndigheterna. Uppgiftsskyldigheterna innebär att eventuell sekretess bryts.

”Den föreslagna lagen innebär en skyldighet för alla myndigheter och för enskilda som bedriver verksamhet inom socialtjänst, hälso- och sjukvård och skola att på begäran lämna ut kontaktuppgifter som brottsbekämpande myndigheter behöver. Ett antal statliga myndigheter föreslås också bli skyldiga att – både på eget initiativ och på begäran – lämna ut andra uppgifter som brottsbekämpningen behöver. Motsvarande skyldighet föreslås även gälla för kommuner och regioner. En uppgiftsskyldighet införs också för rektorer vid skolor – oavsett om dessa drivs av offentliga eller enskilda huvudmän.

Ändringarna ska enligt förslaget träda i kraft den 1 januari 2025.

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2023/10/ny-huvudregel-for-okat-informationsdelning-med-brottsbekampningen/

https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2023/10/sou-202369/