Omvärldsbevakning andra halvan av november 2022
Dokument att ladda ned
Omvärldsbevakning i Word-format från Nyheter Sveriges skolchefer andra halvan av november 2022.
samt som presentation Nyheter andra halva av november 2022
Skolverket: Färre klarar gymnasieexamen
En rapport från Skolverket visar att de senaste årens ökning av andelen elever som tagit examen inom tre år har ändrats till en nedgång. Minskningen gäller de nationella högskoleförberedande programmen. En förklaring är pandemin. Undervisningen på distans har påverkat både studierna och elevernas sociala situation.
På åtta av tolv yrkesprogram fortsätter andelen elever som tagit examen inom tre år att öka. Även andelen elever som inte klarar examen, men som får studiebevis med 2 500 betygsatta gymnasiepoäng, ökar jämfört med 2021.
Räknar med de elever som börjar på introduktionsprogram, så är andelen elever med examen i stort sett oförändrad. Det innebär att mer än var fjärde elev lämnar gymnasieskolan utan examen.
Den genomsnittliga betygspoängen oförändrad.
Skolverket: Ändrade regler för bidrag till läxhjälp
Skolverket har slutfört granskningen av statsbidrag för läxhjälp till ideella organisationer för bidragsåret 2021. Denna gång har Skolverket granskat fler uppgifter från organisationerna och granskningen har lett till återkrav på 14 miljoner kronor. Hur stor del av summan som utgör fusk är oklart.
Skolverkets föreslår att regeringen ska skärpa regelverket. Bidraget ska gå till huvudmannen och det ska kombineras med en rad åtstramningar för de organisationer som får bidragen.
SOU: Utredning om en utökad rätt till fritidshem
Utredningen ”Allmänt fritidshem och fler elevers tillgång till utveckling, lärande och en meningsfull fritid” (SOU 2022:61) har presenterat sina förslag.
Utredaren, Kerstin Andersson, föreslår bland annat ett avgiftsfritt allmänt fritidshem för alla 6–9-åringar. Dessutom ska 6–12-åringar kunna erbjudas fritidshem eller öppen fritidsverksamhet mot bakgrund av barnets levnadsvillkor. De ska också kunna erbjudas mer tid i dessa verksamheter.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2022/11/sou-202261/
Göteborgs universitet: Allt färre elever får särskilt stöd
En studie från Göteborgs universitet visar att från 1990-talet och framåt är det successivt allt färre elever som får särskilt stöd och att stödet i allt högre utsträckning består i särskiljande åtgärder.
”Under 1970-talet och fram till utbildningsreformerna i mitten av 1990-talet var det cirka 90 procent i gruppen elever med mild intellektuell funktionsnedsättning som hade någon form av stödåtgärder i grundskolan. Andelen minskar sedan successivt till 78 procent bland de som gick ut grundskolan 2020. Under samma period minskade andelen bland övriga elever med stödåtgärder, från 40 till 25 procent, säger Joanna Giota, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet.”
Från mitten av 1990-talet är det också en ökande andel elever som får olika särskiljande stödåtgärder. De får under en längre tid stöd i särskilda undervisningsgrupper eller har anpassad studiegång i stället för stöd inom ramen för den klass de vanligtvis tillhör.
SKR: Statistik om barn som inte är inskrivna i förskolan
En rapport från SKR visar att ungefär 22 000 barn mellan tre och fem är inte inskrivna i förskola.
Statistiken är aktuell eftersom kommunerna har ett nytt statligt uppdrag att öka deltagandet i förskolan för barn mellan tre och fem år. Bland annat ska kommunerna reservera förskoleplatser till nyinvandrade samt ge riktad information till vårdnadshavare vars barn inte går i förskolan.
Skolinspektionen: Kontroversiella frågor i undervisningen
Skolinspektionen har granskat hur 30 skolor arbetar med frågor som är eller kan bli kontroversiella i ämnena samhällskunskap och biologi i årskurs 8 och 9. Det kan till exempel handla om politik, homosexualitet, invandring, abort eller bensinpriser.
I granskningen ingår också hur skolorna bedriver det övergripande värdegrundsarbetet, vilket stöd lärarna har tillgång till och hur lärarna samarbetar med undervisning och kontroversiella frågor. Av de 30 granskade skolorna har 21 behov av utveckling inom området.
I en tredjedel av skolorna har Skolinspektionen gjort bedömningen att hanteringen av kontroversiella frågor i undervisningen håller hög kvalitet. Flera av dessa ligger i så kallade utsatta områden.
Skolinspektionen: Rapport om undervisningen för elever som ligger långt fram i sin kunskapsutveckling
Skolinspektionen har granskat 29 grundskolors arbete med att säkerställa att de elever som ligger långt fram i sin kunskapsutveckling ska behålla sitt intresse för skolarbetet. Granskningen gäller årskurs 4.
Granskningen visar att 24 av 29 av de granskade skolorna behöver utveckla sin undervisning för dessa elever. Granskningen har fokuserat både på lärarnas arbete och i vilken mån skolans ledning stödjer en undervisning som stimulerar dessa elever.
Riksrevisionen har granskat Skolverkets statistikuppdrag
Riksrevisionen bedömer att Skolverket har kvalitetssäkrat den officiella skolstatistiken. Det gäller även den statistik som inte är klassad som officiell, till exempel statistik på kommun- och skolenhetsnivå. Samtidigt säger Riksrevisionen att det finns utrymme för förbättringar. Användarnas behov av skolstatistik följs inte upp och regeringen är för passiv i sin uppföljning. I dessa delar lämnar Riksrevisionen ett antal förbättringsförslag till regeringen och Skolverket.