Omvärldsbevakning april 2021
Dokument att ladda ned
Omvärldsbevakning i Word-format från april 2021
samt som Powerpoint-presentation
Riksrevisionen: För många elever undantogs från Pisa 2018
Riksrevisionen har undersökt orsakerna till att så många elever undantogs från att genomföra Pisa 2018. Skolverket förklarade det med att den svenska skolan tog emot en ovanligt hög andel nyanlända elever efter flyktingkrisen 2015. Enligt OECD:s regler får vissa elever undantas bland annat om eleven fått mindre än ett års undervisning i svenska.
Det svenska genomförandet granskades och godkändes av OECD inför publiceringen av resultaten 2019. Efter att resultaten ifrågasatts granskade OECD det svenska genomförandet en gång till. OECD kom återigen fram till att det stora antalet undantagna elever troligen kunde förklaras med nyanlända elever som kom efter flyktingkrisen 2015.
Riksrevisionens granskning visar att majoriteten av de ungdomar som kom till Sverige i samband med flyktingkrisen hade gått för länge i svensk skola för att kunna undantas enligt reglerna. Skolverket följde OECD:s instruktioner, men säkerställde inte att skolorna uppfattat informationen korrekt. Riksrevisionen konstaterar därför att undantag gjorts på delvis felaktiga grunder och att regeringen och Skolverket inte har följt upp genomförandet. Det har heller inte gjorts någon trovärdig utredning i efterhand.
Riksrevisionen konstaterar också att OECD:s slutsatser baseras på felaktiga antaganden om det svenska skolväsendet när det gäller undervisningen av nyanlända elever.
Exakt hur detta har påverkat resultaten i Pisa 2018 går inte att fastställa.
Regering: Förslag om fler behöriga till gymnasieskolan
Utredaren Anna Westerholm har presterat sin utredning ”Kampen om tiden – mer tid till lärande” SOU 2021:30. Utredningen pekar på att utbildning är en komplex företeelse och att det inte räcker med att enbart utöka tiden för de elever som riskerar att inte klara kraven. Det finns många orsaker bakom elevernas skolmisslyckande. Hon påpekar också att mer tid till undervisningen kräver mer resurser.
Utredningen föreslår bland annat att:
- ”Studietid ska erbjudas på alla skolenheter i grundskolan som har elever i årskurserna 4–9 med två timmar per vecka och elevgrupp, under eller i direkt anslutning till elevernas skoldag.
- Huvudmannens skyldighet att erbjuda lovskola ska utvidgas för elever i årskurs 9 med ytterligare 25 timmar på loven under läsårstid.
- Den lovskola som huvudmannen är skyldig att erbjuda inte bör utvidgas till att omfatta andra årskurser inom grundskolan eller andra skolformer. Lovskolans verksamhet behöver följas upp och utvärderas innan en eventuell utvidgning övervägs.
- Åtgärderna prioriterad och anpassad timplan implementeras på nytt och följs därefter upp och utvärderas.”
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2021/04/sou-202130/
Regeringen: Ytterligare 350 miljoner till skolan för att hantera pandemin
Regeringen föreslår att ytterligare 250 miljoner kronor ska tillföras grund- och gymnasieskolan för att ge ökade möjligheter att erbjuda eleverna den utbildning de inte har kunnat tillgodogöra sig under pandemin.
Dessutom föreslår regeringen 100 miljoner kronor för att finansiera möjligheter till frivillig undervisning under skollov för elever i grundskolan och gymnasieskolan.
Andra skolsatsningar i vårbudgeten
Sänkt avgift vid prövningar för högre betyg
”Elever som slutfört sin gymnasieutbildning kan på nytt ges möjlighet att visa sina kunskaper genom så kallad prövning, för att få högre betyg. Regeringen ökar nu möjligheten för elever som slutfört sin gymnasieutbildning under 2020 eller 2021 att genomgå prövning för högre betyg, genom att sänka den avgift som huvudmannen för utbildningen kan ta ut från den som genomgår prövningen, från dagens 500 kronor till 150 kronor.”
Satsning på kombinationsutbildningar i komvux
Regeringen föreslår att ytterligare 7000 årsstudieplatser ska inrättas för utbildning där sfi eller svenska som andra språk kombineras med yrkeskurser i komvux.
Förstärkning av folkhögskolan
Regeringen föreslår att statsbidraget till Folkhögskolan förstärks med 170 miljoner kronor under 2021.
Försök med kartläggning, validering och kompletterande utbildning inom komvux
”Regeringen planerar att starta en tillfällig försöksverksamhet för att bygga upp en infrastruktur för kartläggning, validering och kompletterande utbildning inom kommunal vuxenutbildning (komvux). För att vuxna som behöver omställning ska hitta ett nytt arbete där kunskaperna från deras tidigare arbetsliv kommer till nytta, vill regeringen avsätta medel för en försöksverksamhet med fokus på kartläggning, validering och kompletterande utbildning. Detta bör göras inom satsningen på yrkesinriktad utbildning på gymnasial nivå inom komvux (regionalt yrkesvux).”
Regeringen: Utredning om hur fler ska nå målen i gymnasieskolan
Katrin Stjernfeldt Jammeh, kommunstyrelsens ordförande i Malmö har fått i uppdrag att utreda och föreslå åtgärder för att fler unga ska nå målen med sin gymnasieutbildning. Dessutom ska möjligheterna till enklare övergångar mellan gymnasieskola och komvux utredas. Uppdraget ska redovisas senast den 1 mars 2022.
Regeringen: Satsning på praktiknära forskning
Regeringen har inrättat ett nytt statsbidrag som gör det möjligt för legitimerade lärare och förskollärare, med en examen på forskarnivå, att ägna en del av sin arbetstid till praktiknära skolforskning. Under 2021 avsätts 12,5 miljoner kronor och från 2022 avsätts 25 miljoner kronor årligen.
Ett villkor är att huvudmannen själv ska finansiera minst lika stor del av kostnaderna för den arbetstid som läraren eller förskolläraren ägnar åt praktiknära forskning.
Förordningen träder i kraft den 1 maj 2021.
Regeringen: Möjligheten att utfärda slutbetyg i komvux förlängs ytterligare fyra år
”På grund av covid-19-pandemin är möjligheten att genomgå prövning begränsad i många kommuner och komvux anordnas i huvudsak som distansutbildning. Detta gör det svårt för många elever att hinna få slutbetyg från komvux på gymnasial nivå innan den 1 juli 2021. Regeringen har därför beslutat att ett sådant slutbetyg ska kunna utfärdas till och med den 1 juli 2025.”
Skolverket: Riktat stöd ger bättre resultat
Skolverkets uppföljning av de skolor som har avslutat ett treårigt samarbete med Skolverket visar att fler elever är behöriga till gymnasieskolan och att det genomsnittliga meritvärdet har ökat för elever i årskurs 9. Det är främst pojkar och elever med utländsk bakgrund som har förbättrat sina resultat.
Skolverket har arbetat med uppdraget om Samverkan för bästa skola sedan 2015. Fram till och med 2020 har Skolverket samverkat med totalt 97 huvudmän. 367 skolenheter och 87 förskoleenheter.
Skolinspektionen: Många ansökningar om att starta internationella skolor
Totalt har Skolinspektionen fått 222 ansökningar om utökning och nyetablering av fristående skola inför 2022. Det är en ökning med runt sju procent jämfört med året innan. Den grupp som ökar mest är internationella skolor där ansökningarna har fördubblats sedan förra året. Över 90 procent av ansökningarna kommer från sökande som driver aktiebolag och en aktör står bakom nästan alla ansökningar om att starta internationella skolor.
Skolinspektionen: Ombedömning av nationella prov 2019
Skolinspektionen har gjort en ombedömning av ett antal nationella prov från 2019. I över hälften av fallen har ombedömaren gjort en annan bedömning än ursprungsbedömaren. Ombedömaren kan göra både en mer generös och en mindre generös bedömning. Det vanligaste är att ombedömaren är mindre generös. Resultatet bekräftar i stort tidigare ombedömningsomgångar.
Urvalet i rapporten är inte utformat för att ge en representativ bild av likvärdigheten i bedömning och betygssättning på nationell nivå. Resultatet kan därför inte generaliseras till riket i stort.
https://www.skolinspektionen.se/aktuellt/nyheter/ny-rapport-ombedomning-av-nationella-prov-2019/
Sveriges ingenjörer: Sjunkande mattekunskaper trots satsningar
De senaste årens satsningar på matematik i skolan har inte haft någon effekt. Betygen sjunker och skillnaderna ökar mellan elever med och utan högutbildade föräldrar. Det visar en rapport från Sveriges Ingenjörer om kunskapsläget i matematik i grundskola, gymnasieskola och komvux.
Tidningen Skolvärlden: Lärare utsatt för påtryckningar av SD-politiker
Sverigedemokraternas kommunfullmäktigeordförande i Hörby lyssnade i bakgrunden på sitt barns distanslektion och reagerade genom att skicka ett kritiskt mail till läraren.
Läraren uppfattade mailet som ett förtäckt hot och kontaktade sin rektor. Händelsen uppmärksammades först i en krönika i tidningen Skolledaren och har därefter fått stor spridning.
https://www.skolledarna.se/Skolledaren/gastkronika2/2021/politiker-hotar-och-vill-tysta-larare/
Lärarförbundet: Andel behöriga lärare per kommun
Lärarförbundet har publicerat statistik från SCB som visar lärarbehörigheten i samtliga kommuner. Andelen behöriga varierar mellan 36 och 90 procent.
https://www.lararforbundet.se/artikelsidor/lararkollen-hur-ser-lararbehorigheten-ut-dar-du-bor
Svenskt Näringsliv: Ungdomars attityder till yrkesprogram
Svenskt Näringsliv har sammanställt en rad olika undersökningar som visar ungdomars inställning till att välja olika program i gymnasieskolan. Bland annat visar rapporten att bristen på högskolebehörighet är en viktig faktor till varför yrkesprogrammen ratas.