Omvärldsbevakning augusti 2021

Dokument att ladda ned

Omvärldsbevakning i Word-format från augusti 2021.
samt som Powerpoint-presentation

 

SOU: Elevernas rätt till läromedel föreslås stärkas

Läromedelsutredningen – böckernas betydelse och elevernas tillgång till kunskap, SOU 2021:70, föreslår en rad åtgärder för att säkra tillgången till ändamålsenliga läromedel av hög kvalitet för alla elever i hela skolväsendet.

Utredningen föreslår bland annat att:

  • ”Elevers rätt till läromedel ska skrivas in i skollagen och att begreppet läromedel ska definieras.
  • En ny bestämmelse införs i läroplanerna som klargör rektors ansvar för att ge lärare goda förutsättningar när det kommer till valet av läromedel.
  • En läromedelsnämnd med ett brett uppdrag ska inrättas vid Skolverket. Nämnden ska verka för att alla elever får tillgång till läromedel av god kvalitet och att lärare använder läromedel för att stärka elevernas kunskapsutveckling. Läromedelsnämnden ska också ta fram kvalitetskriterier för läromedel.
  • Ett statligt produktionsstöd ska fördelas inom områden där Läromedelsnämnden konstaterat att det råder brist, exempelvis inom modersmål, nationella minoritetsspråk och yrkesämnen.
  • Specialpedagogiska skolmyndigheten ska ges i uppdrag att utreda förutsättningarna för att främja innovation av läromedel för elever med funktionsnedsättningar.
  • Elever inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå ska få tillgång till läromedel utan kostnad.”

https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2021/08/sou-202170/

https://www.regeringen.se/4a37bb/contentassets/e13e110fdc30401f9bf4a6ee8fa160a7/laromedelsutredningen–bockernas-betydelse-och-elevernas-tillgang-till-kunskap-sou-202170

Regeringen: Förslag om nationellt professionsprogram

I en promemoria från Utbildningsdepartementet föreslås ett professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare. Programmet består av en nationell struktur för kompetensutveckling och ett nationellt meriteringssystem.

Syftet är att långsiktigt och strukturerat samla och ta fram nya insatser för kompetensutveckling för rektorer, lärare och förskollärare för att bredda och fördjupa kompetensen under hela yrkeslivet.

Utöver det första steget in i professionen, legitimation, ska det initialt finnas två meriteringsnivåer, meriterad lärare respektive förskollärare samt särskilt meriterad lärare respektive förskollärare.

Meriteringsnivån särskilt meriterad gäller för dem med en examen på forskarnivå.

Skolverket föreslås vara ansvarig myndighet för professionsprogrammet. Inom Skolverket ska ett råd för professioner i skolväsendet inrättas med företrädare för rektorer, lärare och förskollärare, huvudmän, universitet och högskolor.

Professionsprogrammet planeras att träda i kraft den 1 juli 2023.

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2021/07/nationellt-professionsprogram-ska-ge-rektorer-larare-och-forskollarare-battre-kompetensutveckling-under-hela-yrkeslivet/

 

Regeringen: Skolverket ska föreslå hur central rättning av nationella prov kan införas

Regeringen har tidigare gett Skolverket i uppdrag att utveckla och tillhandahålla digitaliserade nationella prov. Nu får Skolverket även uppgiften att föreslå hur en central rättning av nationella prov ska ske.

Skolverket ska redovisa sina förslag senast den 15 december 2021.

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2021/07/skolverket-ska-foresla-hur-central-rattning-av-nationella-prov-kan-inforas/

 

Regeringen: Sänkt avgift för prövning för gymnasieelever som drabbats av pandemin

”Elever som slutfört sin gymnasieutbildning kan på nytt ges möjlighet att visa sina kunskaper genom så kallad prövning för att få högre betyg. Genom att kostnaden sänks för elever som inte har kunnat nå sin fulla potential under pandemin ökar möjligheten för dem att genomgå prövning och på så sätt höja sina betyg.”

Avgiften sänks från 500 kronor till högst 150 kronor. Sänkningen gäller endast för elever som har slutfört sin utbildning i gymnasieskolan och har fått ett examensbevis eller ett studiebevis under 2020 eller 2021, samt för ett prövningstillfälle per kurs. Avgiftssänkningen ska gälla fram till och med den 31 december 2021.

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2021/06/sankt-avgift-for-provning-ska-underlatta-for-gymnasieelever-som-drabbats-av-pandemin/

 

Skolverket: Betygen stabila under pandemin

Skolverkets preliminära sammanställning av betygsresultaten för läsåret 2020/21 visar att betygen i årskurs 9 har ökat marginellt jämfört med förra läsåret. Pojkarna har förbättrat sina resultat något medan flickornas betyg är oförändrade. Andelen gymnasieelever som tar examen inom tre år fortsätter att öka. Slutbetygen kommer i september och november.

https://www.skolverket.se/om-oss/press/pressmeddelanden/pressmeddelanden/2021-07-28-betygen-stabila-under-pandemin

https://www.skolverket.se/publikationsserier/beskrivande-statistik/2021/preliminar-betygsstatistik-varen-2021

 

Skolinspektionen: Gymnasieskolan behöver förbättra arbetet mot psykisk ohälsa

Samtidigt som skolrelaterad stress och psykisk ohälsa ökar saknas ofta hälsoperspektivet i gymnasieskolornas utbildning. Det visar en granskning från Skolinspektionen.

Gymnasieskolan har enligt läroplanen ett övergripande uppdrag att uppmärksamma hälso- och livsstilsfrågor. Varje elev som slutfört en gymnasieutbildning ska ha kunskaper om förutsättningarna för god hälsa. Skolverkets granskning visar att många skolor saknar överblick över elevernas behov och över de kunskaper eleverna får. Skolorna lägger över ansvaret på den enskilda eleven och genomför sällan insatser riktade mot skolans egen verksamhet.

I granskningen har 28 gymnasieskolor ingått, 21 kommunala och 7 fristående.

https://www.skolinspektionen.se/om-oss/press/pm/gymnasieskolan-behover-forbattra-arbetet-mot-psykisk-ohalsa/

https://www.skolinspektionen.se/beslut-rapporter-statistik/publikationer/kvalitetsgranskning/2021/gymnasieskolors-arbete-for-att-framja-elevers-halsa/

 

Skolinspektionen: Distansundervisning kan påverka flickor och pojkar olika

Skolinspektionens granskning av 119 gymnasieskolor visar att en majoritet av eleverna upplever att de inte lär sig lika mycket när undervisningen sker på distans. En viktig anledning är att det är svårare att ge stöd och stimulans på distans och att få till en varierad undervisning.

Pojkar upplever oftare än flickor att läraren ser när de behöver hjälp under distansundervisningen. Vad gäller hälsa svarar flickor i högre grad än pojkar att deras mående försämrats till följd av undervisningen på distans.

https://www.skolinspektionen.se/aktuellt/nyheter/distansundervisning-kan-paverka-flickor-och-pojkar–olika/

https://www.skolinspektionen.se/beslut-rapporter-statistik/publikationer/ovriga-publikationer/2021/fjarr–och-distansundervisning-pa-gymnasieskolor/

 

Skolinspektionen: Bristande stöd till elever på fristående gymnasieskolor

Skolinspektionen har granskat 26 fristående gymnasieskolor för att undersöka hur bra de är på att rikta insatser till de elever som har sämre förutsättningar. Granskning visar att mer än hälften av de granskade huvudmännen inte i tillräcklig grad arbetar med insatser som är träffsäkra, kraftfulla eller relevanta för elever som behöver insatser för att lyckas med sina studier.

https://www.skolinspektionen.se/aktuellt/nyheter/kompensatoriska-uppdraget/

https://www.skolinspektionen.se/globalassets/02-beslut-rapporter-stat/granskningsrapporter/tkg/2021/kompensatoriska-uppdraget/enskilda-huvudmans-kompensatoriska-uppdrag-slutversion.pdf

 

Skolinspektionen: Avlastande tjänster ger lärare mer tid till undervisning

Skolinspektionen har granskat rektorernas arbete med läraravlastande tjänster på 28 grundskolor i årskurserna 7–9.

Några iakttagelser från granskningen:

  • ”Rektorerna har ett aktivt arbete med läraravlastande tjänster och hanterar många av de kritiska aspekterna vid arbetet med dessa tjänster på ett fungerande sätt.
  • Det finns behov av att säkerställa tydligheten genom att dokumentera uppdrag och roller i skolan när mängden och mångfalden av olika personalkategorier växer.
  • Rektorerna säkerställer att den läraravlastande personalen har den grundläggande kompetens som behövs för uppdraget, men behov av ytterligare kompetensutveckling tillgodoses inte alltid.
  • Lärarna upplever att de blir avlastade och kan fokusera mer på undervisningsprocessen till följd av det arbete som den läraravlastande personalen utför.”

https://www.skolinspektionen.se/aktuellt/nyheter/lararavlastande-tjanster/

https://www.skolinspektionen.se/globalassets/02-beslut-rapporter-stat/granskningsrapporter/tkg/2021/lararavlastande-tjanster/rapport-lararavlastande-tjanster-slutversion.pdf

 

Skolinspektionen: Kvalitetssäkringen av läromedel behöver utvecklas

Skolinspektionen har undersökt hur lärare, i de samhällsorienterande ämnena i årskurserna 7-9, kvalitetssäkrar läromedel och hur rektorer leder detta arbete.

”Många lärare har ett välfungerande arbete i sin kvalitetsgranskning, men Skolinspektionen bedömer ändå att majoriteten av skolorna som granskats behöver utveckla sitt övergripande arbete med läromedel. Lärarna på nästan alla skolorna kontrollerar att läromedlen överensstämmer med kursplanerna. Men arbetet för att säkra värdegrundsperspektiv och forskning är inte lika tydligt. Detta är något som rektor behöver ge alla lärare tid och förutsättningar för.”

I rapporten framgår att rektorerna i praktiken sällan är involverade i lärarnas val av läromedel, utan att de ofta bara anger de ekonomiska ramarna. Lärare litar ofta på att förlagsproducerade läromedel redan är kvalitetssäkrade.

https://www.skolinspektionen.se/aktuellt/nyheter/kvalitetssakring-och-val-av-laromedel/

https://www.skolinspektionen.se/beslut-rapporter-statistik/publikationer/kvalitetsgranskning/2021/kvalitetssakring-och-val-av-laromedel/

Utvärdering av statsbidrag för lärarlönelyftet

Myndigheten för en effektiv statsförvaltning har utvärderat lärarlönelyftet som infördes 2016.

  • Utvärderingen visar att över hälften av alla legitimerade lärare har fått del av satsningen.
  • Alla typer av huvudmän har tillämpat lärarlönlyftet.
  • Lärarlönelyftet har bidragit till en högre lönenivå för lärare. Över 60 000 lärare har fått en löneökning utöver den ordinarie lönen.
  • För tre fjärdedelar av lärarna är löneökningen långsiktig eftersom de har en permanent höjning av lönen.
  • Det oftast är samma lärare som får ta del av satsningen termin efter termin.
  • Om man räknar bort statsbidraget har lärare som fått del av satsningen haft en något sämre löneutveckling jämfört med andra lärare.
  • Utvärderingen visar att satsningen inte bidragit till att öka attraktiviteten för yrket. Men lärare som har fått del av satsningen lämnar yrket i mindre utsträckning än andra.
  • Utvärdering visar inga tecken på att lärarlönelyftet har bidragit till att förbättra undervisningskvalitet och kunskapsresultat i skolan.

https://www.statskontoret.se/publicerat/publikationer/2021/utvardering-av-statsbidrag–for-lararlonelyftet-slutrapport/?utm_source=nyhetsbrev&utm_medium=email&utm_campaign=2108

 

IFAU: Skolnedläggningar påverkar inte studieresultaten hos elever på mottagande skolor

Elever på skolor som tagit emot elever från skolor som lagts ner har varken fått bättre eller sämre studieresultat, visar en rapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.

”När kommunala skolor läggs ner på grund av minskade barnkullar eller konkurrens från fristående skolor måste eleverna flyttas eller själva välja en annan skola. Det påverkar elevsammansättningen på det mottagande skolorna då eleverna från de nedlagda skolorna i genomsnitt har sämre studieförutsättningar. I genomsnitt försämras de mottagande skolornas resultat till följd av inflödet, men studieresultaten hos de elever som redan går på den mottagande skolan påverkas dock inte nämnvärt av att de får nya skolkamrater.”

”Skolnedläggningarna påverkade elevsammansättningen i de mottagande skolorna även på längre sikt. Andelen elever med utländsk bakgrund ökade och det genomsnittliga studieresultatet sjönk succesivt de följande åren.”

https://www.ifau.se/Press/Pressmeddelanden/skolnedlaggningar-paverkade-inte-studieresultaten-hos-elever-pa-mottagande-skolor/

 

Rapport från Lärarnas Riksförbund och Skolledarförbundet visar att skolan blir alltmer uppdelad

Några resultat från rapporten:

  • ”Ett tydligt mönster om en uppdelad grundskola visas i rektorssvaren. Rektorerna bedömer möjligheterna att klara framtidens utmaningar olika och dessa olikheter har i stor utsträckning med elevsammansättningen på skolan att göra. Olika elevunderlag ger helt enkelt olika förutsättningar, trots både regelverk och resurser som ska verka utjämnande.
  • Var tredje rektor som leder en skola med mindre gynnsam elevsammansättning, definierat som elever med föräldrar med låg genomsnittlig utbildningsnivå, spår framtida problem med att rekrytera behöriga lärare och speciallärare. Det innebär en ökad risk för att befintliga lärare och annan personal får en ansträngd arbetssituation, vilket kan leda till en negativ spiral för skolan. Undervisningssituationens förutsättningar bedöms också påverkas negativt av exempelvis bristande möjligheter att göra nödvändiga investeringar i läromedel.
  • En gynnsam socioekonomisk elevsammansättning, där föräldrarna har en hög genomsnittlig utbildningsnivå, leder däremot till en positiv spiral. Exempelvis underlättas rekrytering av behöriga lärare, skolan är mer framgångsrik med att få alla elever att nå gymnasiebehörighet, många elever söker sig till skolan vilket ger en budget i balans eller ger överskott, och så vidare.
  • En uppdelning av eleverna har skett, där elevunderlaget i stor utsträckning skiljer sig beroende på huvudmannatyp. Nästan hälften av friskolorna på högstadiet, 47 procent, har en mycket gynnsam elevsammansättning, medan motsvarande siffra för kommunala skolor är 15 procent. Istället drar de kommunala skolorna det tyngsta lasset då nästan en tredjedel av de kommunala skolorna har en elevsammansättning där föräldrarna sammantaget har låg genomsnittlig utbildningsnivå.
  • Dagens finansierings- och resurstilldelningssystem tenderar att gynna skolor med det mest gynnsamma elevunderlaget, alltså de 25 procent av skolorna där föräldrarna har högst genomsnittlig utbildningsnivå. Detta trots styrdokumentens tal om likvärdig utbildning och socioekonomisk viktning både i kommunal finansiering och i många statsbidrag till skolan.”

https://www.skolledarna.se/globalassets/dokument/en_alltmer_uppdelad_skola.pdf

 

Lärarnas Riksförbund: Rapport om obehöriga lärare

Lärarnas Riksförbund har genomfört en enkät bland sina föreningsombud för att undersöka hur rekrytering och anställning av obehöriga på tidsbegränsade anställningar sker.

Några av enkätens resultat:

  • Utlysning av lärartjänster som är tillsatta av obehöriga sker inför ny terminsstart eller i samband med att anställningstiden löper ut.
  • Två av tre föreningsombud uppger att det förekommer att huvudman eller rektor förnyar tidsbegränsade anställningar av obehöriga, i stället för att aktivt försöka rekrytera behöriga.
  • Förnyade tidsbegränsade anställningar av obehöriga är vanligast i grundskolan.
  • De vanligaste orsakerna är brist på behöriga lärare eller att de obehöriga genomgår en lärarutbildning.
  • En analys av lönestatistik från olika huvudmän, som samkörts med legitimationsregistret, visar att obehöriga i genomsnitt tjänar cirka 5 000 kronor mindre i månaden än behöriga lärare.

https://www.lr.se/download/18.755d759b1791faeff1d7ff2/1620661704370/Vem_vill_anstalla_en_behorig_larare_LRUND204_202105.pdf