Omvärldsbevakning december 2020 och januari 2021
Omvärldsbevakning från december 2020 och januari 2021
Presentation av nyheterna i december och januari
Nyheter Sveriges skolchefer december 2020 och januari 2021
Regeringen: Förslag om att stärka skolbiblioteken
Utredningen om stärkta skolbibliotek och läromedel har redovisat ett delbetänkande som bland annat föreslår att:
- ”Skollagen ska definiera att skolbibliotek ska vara en gemensam och ordnad resurs med ett utbud av digitala och analoga medier som ska präglas av allsidighet och kvalitet och ställas till elevernas och lärarnas förfogande. Skolbibliotekets syfte ska vara att främja elevernas läsande och medie- och informationskunnighet.
- Det ska framgå av skollagen att skolbibliotek ska vara bemannade. Huvudmannen ska sträva efter att i första hand anställa personal som har en examen inom biblioteks- och informationsvetenskap.
- Det ska tydliggöras i läroplanerna att rektor ska ansvara för att samarbetsformer utvecklas mellan skolbibliotekarier och lärare.
- Skolbiblioteket i första hand ska finnas på den egna skolenheten. Om det finns särskilda skäl kan skolbiblioteksverksamheten i stället organiseras genom att skolan samverkar med ett folkbibliotek eller med ett skolbibliotek på en annan skolenhet. Det gäller om biblioteket ligger i skolans direkta närhet eller om skolan har få elever.”
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2021/01/sou-20213/
Regeringen: Förutsättningar för statligt huvudmannaskap ska utredas
Regeringen har givit en utredare i uppdrag att ta fram ett beslutsunderlag som kan skapa förutsättningar för ett statligt huvudmannaskap för skolan. Utredningen ska omfatta samtliga skolformer utom förskolan och den kommunala vuxenutbildningen.
- Utredaren ska föreslå hur staten kan ta över ansvaret för de skolor som i dag drivs av offentliga huvudmän samt ge förslag på hur en myndighetsorganisation för den statliga skolan kan se ut.
- I uppdraget ingår bland annat att föreslå en finansieringsmodell och att ge förslag på hur staten skulle kunna ta över arbetsgivarskapet för lärare, skolledare och övriga yrkesgrupper i de skolor som i dag drivs av offentliga huvudmän.
- En central del i huvudmannens ansvar är ledning och daglig drift, och utredaren ska ta ställning till hur de delarna skulle kunna hanteras av en statlig huvudman.
- I uppdraget ingår även att analysera och föreslå hur fristående skolor kan inrymmas i ett system med statligt huvudmannaskap för skolan.
Till särskild utredare utses Thomas Persson som i dag är generaldirektör för Myndigheten för yrkeshögskolan. Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2022.
Regeringen: Förslag om förändrade lärarutbildningar
Regeringen har skickat ut ett förslag om förändringar av lärarutbildningarna.
I promemorian föreslår bland annat:
- Att kraven på lärarutbildningen skärps och fokus förtydligas.
- En försöksverksamhet med kortare kompletterande pedagogisk utbildning som riktar sig till personer med en tidigare avslutad akademisk examen.
- Varje lärosäte ska få ett mål för en ökning av de lärarledda timmarna i utbildningen.
- Alla lärosäten ska ha en struktur för övningsskolor.
- Ändringar i befintliga kompletterande utbildningar för ämneslärare.
- En mer flexibel grundlärarexamen som omfattar svenska som andraspråk och modersmål.
Remisstiden pågår till den 15 april 2021. Ändringarna föreslås gälla från årsskiftet 2021/2022.
Regeringen: Möjligt att införa betyg från årskurs 4
Regeringen har beslutat om en proposition som innebär att en rektor kan besluta om att införa betyg från årskurs 4 i grundskolan, grundsärskolan och sameskolan samt från årskurs 5 i specialskolan.
Om riksdagen besluta enligt förslaget kommer de nya bestämmelserna att träda i kraft den 1 april 2021 och tidigare betyg kommer då att kunna införas från höstterminen 2021.
Regeringen: En miljard extra till skolan under 2021
För att möta utmaningarna kring covid-19-pandemin förstärks det statliga stödet till skolväsendet med 1 miljard kronor 2021. Syftet är att bidra till goda förutsättningar för kommunerna att kunna säkerställa att alla barn och elever får den utbildning de har rätt till, trots pandemin.
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/12/over-en-miljard-extra-till-skolan-nasta-ar/
Skolverket: Många högstadieskolor undervisar på distans
Skolverkets undersökning visar att i två av tre fall har skolhuvudmännen helt eller delvis övergått till fjärr- eller distansundervisning vid de flesta av sina skolor. Undersökningen gäller både kommunala och fristående skolhuvudmän.
Många huvudmän undantar elever som är i behov av stöd från fjärr- och distansundervisning. Det gäller också elever som utifrån sina hemförhållanden behöver undervisning i skolans lokaler.
Sammanfattning av övriga resultat i undersökningen
- De vanligaste anledningarna till att övergå till fjärr- eller distansundervisning är att antalet elever som samtidigt är närvarande i skolans lokaler behöver begränsas eller att huvudmannen försöker motverka smittspridning efter samråd med smittskyddsläkare.
- Beslut om att övergå till fjärr- eller distansundervisning fattas i regel av huvudmannen. Endast i några få fall har huvudmannen gett rektor möjlighet att fatta beslut för den egna skolenheten.
- Beslutet om övergång till fjärr- eller distansundervisning gällde vid tillfället oftast i två veckor, till och med den 24 januari. Huvudmännen följer situationen noga för att vid behov kunna besluta om eventuella förlängningar.
Skolverket: Vårens nationella prov ställs in
Skolverket har beslutat att ställa in vårens nationella prov, förutom proven i årskurs 3 i grundskolan. Bakgrunden är den rådande pandemin och de förändrade förutsättningarna som det för med sig i skolan.
Skolverket: Oförändrade resultat i TIMMS
Den internationella kunskapsmätningen TIMMS 2019 visar att resultaten i matematik och naturvetenskap i årskurs 4 och 8 ligger kvar på samma nivå som 2015.
I naturvetenskap presterar svenska elever på en högre nivå än genomsnittet för de deltagande EU- och OECD-länderna i både årskurs 4 och 8.
I matematik presterar svenska elever under motsvarande EU- och OECD-genomsnitt i de båda årskurserna.
TIMSS 2019 visar också att skillnaden i resultat mellan hög- och lågpresterande elever har ökat. I matematik har andelen elever som presterar på den högsta kunskapsnivån ökat i båda årskurserna. I naturvetenskap har andelen elever ökat både på den högsta och den lägsta kunskapsnivån i årskurs 8.
Skillnaderna i resultat mellan elever med olika grad av hemresurser har ökat sedan TIMSS 2011.
Skolinspektionen: Granskning av kommunernas ansvarstagande för skolplikt och ledigheter
Skolinspektionen har under gjort en tematisk tillsyn av 16 kommuners bevakning av skolplikten och beslut om att fullgöra skolplikten på annat sätt.
Tillsynen visar på brister i kontrollen av vilka barn som är folkbokförda i respektive kommun och att dessa i sin tur är inskrivna i en skola. Att låta besked från vårdnadshavare vara det enda som garanterar att ett barn får sin rätt till utbildning tillgodosedd är inte tillräckligt.
Tillsynen visar också på att beslut kring skolplikten fattas på otillräckligt underlag. Besluten gällde att skolplikten upphör på grund av varaktig vistelse utomlands, att skolplikten ska fullgöras på annat sätt och beviljande av längre ledighet. Besluten lever vidare inte upp till förvaltningslagens krav på att vara motiverade.
Skolinspektionen bedömer att en anledning till bristerna är att regleringarna överlappar varandra. Regelverket kan därför behöva förtydligas. Det finns också behov av stöd och vägledning för att tydliggöra vad som krävs av kommunerna i deras ansvar för skolplikten.
Skolinspektionen: Klagomålshanteringen granskad
”Skolinspektionens granskning visar att huvudmännens ansvarstagande för klagomål mot utbildningen behöver bli tydligare. De allra flesta klagomål blir hanterade av rektorer. Många rektorer känner osäkerhet kring när de ska lyfta ett ärende till huvudmannens nivå. Granskningen visar också att man ofta saknar interna skriftliga rutiner för hantering och utredning.”
Skolinspektionen: Statistik över tillstånd för fristående skolor
- Skolinspektionen har fått in 96 ansökningar om att starta ny skolverksamhet under 2020 och 90 procent av ansökningarna kommer från huvudmän som driver aktiebolag.
- Av de 36 beviljade ansökningarna tillhör 34 huvudmän som driver aktiebolag.
- Stiftelser, ideella och ekonomiska föreningar eller enskilda firmor står enbart för en liten del av de inkomna ansökningarna.
- Av 36 beviljade ansökningar om att starta ny skola har 23 kommit från sökande som ingår i en koncern.
- Skolverket har fått in 16 ansökningar om att få starta internationell skola men inga av de ansökningarna godkändes.
- Den vanligaste anledningen till avslagen var att elevunderlaget inte har varit tillräckligt stort. Den näst vanligaste anledningen var brister i befintlig verksamhet.
SVT-nyheter: Malmö erbjuder gratis munskydd till elever och skolpersonal
Malmö stad kommer att erbjuda elever och skolpersonal kostnadsfria munskydd i för- och grundskola. Erbjudandet kommer att gälla så länge som Folkhälsomyndigheten bedömer att pandemin pågår.
Tidningen Skolvärlden: Högstadielärare drabbade av corona
Enligt en studie vid Uppsala och Stockholms Universitet löpte högstadielärare dubbelt så stor risk att smittas av coronviruset jämfört med gymnasielärare som undervisade på distans under våren 2019.
https://skolvarlden.se/artiklar/studie-hogstadielarare-bland-de-varst-drabbade-yrkesgrupperna
IFAU: Risk för långsiktigt negativa konsekvenser för barn och unga
IFAU, Institutet för arbetsmarknads och utbildningspolitisk utvärdering, har presenterat en rapport om hur coronapandemin påverkar barn och unga.
Några av resultaten:
· Barn och unga i utsatta familjer löper större risk.
· Den ökade skolfrånvaron har stora samhällsekonomiska kostnader på sikt.
· Distansundervisning är bättre än ingen undervisning alls.
· Ökad efterfrågan på högre utbildning.
· Unga kan få det svårt på arbetsmarknaden under lång tid.
Skolledarförbundet: Skolledarnas löner ökade med 3,2 procent
Skolledarförbundet har genomfört en enkät till sina medlemmar om 2020 års lönehöjningar. Lönerna ökade med 3,2 procent och det är 1,1 procentenheter lägre än 2019.
https://www.skolledarna.se/globalassets/dokument/du-och-din-lon-2021.pdf