Omvärldsbevakning februari 2021
Omvärldsbevakning från februari 2021.
Samt att ladda hem som presentation
Nyheter Sveriges skolchefer februari 2021
SOU: Utredning om hur eleverna ska få bättre möjligheter att nå kunskapskraven
Utredningen ”Bättre möjligheter för elever att nå kunskapskraven” av Tommy Lagergren har presenterat sitt slutbetänkande.
Utredningen föreslår bland annat att:
- Ett krav på tillgång till speciallärare eller specialpedagog inom elevhälsan ska införas.
- En numerär reglering av tillgång till elevhälsan ska införas som anger att en skolläkare får ansvara för högst 7 000 elever, en skolsköterska för högst 430 elever, en psykolog för högst 1 000 elever och en kurator för högst 400 elever.
- Det ska vara obligatoriskt för skolans huvudmän att redovisa tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator på skolenhetsnivå.
- En garanti för tidiga stödinsatser ska införas för elever som läser ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik enligt grundsärskolans kursplaner.
- Grundsärskolans timplaner bör förändras för att bättre möta elevernas behov och öka flexibiliteten för eleverna att läsa utifrån olika timplaner.
- Grundsärskola ska byta namn till anpassad grundskola och gymnasiesärskola ska byta namn till anpassad gymnasieskola. För att skapa enhetlighet föreslås även att kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning ska byta namn till kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på grundläggande respektive gymnasial nivå.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2021/02/sou-202111/
Regeringen: Tillfälliga Covid-regler förlängs
Covid-19-pandemins effekter på skolan kommer att fortsätta längre än vad man tidigare trott. Därför förlängs den tillfälliga förordning som möjliggör vissa undantag från skollagen till och med den 31 juli 2022. Förordningen ger huvudmännen möjlighet att organisera undervisningen på annat sätt och vid andra tidpunkter än vad som annars är möjligt.
Regeringen: De nya kursplanerna ska gälla inför höstterminen 2022
För att lätta på lärarnas arbetsbörda under den pågående pandemin har regeringen beslutat att tillämpningen av de reviderade kursplanerna i grundskolan och motsvarande skolformer flyttas fram till höstterminen 2022.
Tillämpningen av nya ämnesplaner i matematik, engelska och moderna språk för gymnasieskolan och komvux berörs inte av detta beslut utan träder som planerat i kraft inför höstterminen 2021 respektive våren 2022.
Skolverket: En tydlig återgång till mer undervisning i skolans lokaler
Skolverket har genomfört en intervjuundersökning om hur undervisningen genomfördes i årskurs 7–9 i grundskolan och i gymnasieskolan. Undersökningen visar att skolorna har återgått till att undervisa i skolans lokaler i stället för på distans. Det vanligaste är en jämn fördelning av när- och distansundervisning.
Undersökningen genomfördes under februari 2021 och man vände sig till samtliga kommuner, tio gymnasieförbund och 49 enskilda huvudmän.
Riksrevisionen: Svårt att nå mål om fler utbildningsplatser
”Riksrevisionens granskning visar att regeringens styrning av utbyggnadsuppdrag inte har bidragit till någon avsevärd ökning av högskoleutbildade inom bristyrken. De uppsatta utbyggnadsmålen har inte ens uppnåtts till hälften. Uppdragen är mestadels tydliga, och välmotiverade ur ett arbetskraftsbrist-perspektiv, men regeringen har i utformningen inte tagit tillräcklig hänsyn till lärosätenas förutsättningar att genomföra uppdragen. Möjligheterna att utöka antalet studerande har till exempel begränsats av ett alltför lågt söktryck och svårigheter att ordna tillräckligt många platser i den verksamhetsförlagda utbildningen.”
https://www.riksrevisionen.se/rapporter/granskningsrapporter/2021/riktade-utbyggnadsuppdrag-till-universitet-och-hogskolor—regeringens-styrning-genom-utformning-och-uppfoljning.html
Karlstads universitet: Inga fördelar med treterminssystem
Emma Larsson och Catharina Tjernberg vid Karlstads Universitet har gått igenom de undersökningar som jämfört skolsystem med två respektive tre terminer. De har också jämfört PISA-resultaten i åtta länder med olika terminssystem. Rapporten visar att det inte finns några vetenskapliga belägg för att treterminssystem har några fördelar jämfört med det tvåterminssystem som nu gäller i Sverige.
https://www.kau.se/files/2020-12/KAPET%202020-2.pdf
Regeringen: Förslag om ökad lärarkompetens
Regeringen föreslår att huvudmannens ansvar för att all personal ges möjlighet till kompetensutveckling ska förtydligas i skollagen.
Det ska bland annat ske genom en ny försöksverksamhet med tidsbegränsade anställningar. Där ska obehöriga lärare som deltar i högskoleutbildning i svenska som andraspråk eller motsvarande utbildning, få anställas som sfi-lärare under tre år och i vissa situationer i högst fyra år.
Dessutom föreslås systemet med registerkontroll ändras till att gälla även inför anställning, arbete eller praktik i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2021.
Regeringen: Ändrade urvalsregler inom komvux
”Den 1 juli 2021 ändras prioriteringsregeln för urval till komvux. Lagändringen innebär att prioritetsgrunden minst utbildning ersätts med störst behov. Nu har regeringen beslutat om urvalsregler för komvux på gymnasial nivå och för komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå som knyter an till denna ändring. Kommunerna får därmed tydliga regler att följa vid bedömningen av vilka som har störst behov av utbildning och som ska prioriteras när ett urval måste göras inom komvux. Syftet med förändringen är bland annat att de som vill läsa på komvux för att ställa om till en annan yrkesbana ska ha möjlighet att göra det i högre utsträckning än i dag. Exempelvis kommer nu en person som har en slutförd teoretisk gymnasieutbildning, men som vill utbilda sig till ett bristyrke ha större chans att göra det inom komvux. Samma urvalsregler kommer även att gälla inom regionalt yrkesvux.”
Ändringarna träder i kraft den 1 juli 2021.
Regeringen: Tillfällig lösning för statistiksekretessen
Regeringen har skickat ut en lagrådsremiss som föreslår nya tidsbegränsade bestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen som bryter statistiksekretessen. Syftet är att säkerställa att myndigheter, kommuner och allmänheten får tillgång till nödvändig information om skolenheter på samma sätt som tidigare.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2021 och gälla till den 1 juli 2023, då en långsiktig lösning beräknas vara på plats.
Regeringen: Undervisning om sex och relationer ska förbättras
Regeringen har beslutat om läroplansändringar i de avsnitt som gäller sex och samlevnad. De nya skrivningarna betonar bland annat att undervisningen i detta kunskapsområde ska ske återkommande och bidra till att främja elevernas hälsa och välbefinnande samt stärka deras förmåga att göra medvetna och självständiga val.
Förändringarna innehåller även nya skrivningar om hedersrelaterat våld och förtryck.
Dessutom innehåller ändringarna skrivningar som stärker jämställdhetsuppdraget för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen.
Förändringarna ska tillämpas från höstterminen 2022.
Skolverket: Så fördelas skolmiljarden
För att möta de problem som covid-19-pandemin medför beslutade regeringen att förstärka det statliga stödet till skolväsendet med en miljard kronor under 2021.
Pengarna fördelas proportionellt utifrån antalet barn och unga i åldern 6–19 år i kommunen. Pengarna ska användas till insatser i kommunala och fristående skolor. Hälften av pengarna betalas ut i februari och den andra hälften betalas ut i juni.
https://www.skolverket.se/om-oss/press/pressmeddelanden/pressmeddelanden/2021-02-01-sa-mycket-far-varje-kommun-av-skolmiljarden
Skolinspektionen: Så används bedömningsstöden i grundsärskolan
Skolinspektionen har undersökt om de obligatoriska bedömningsstöden i årskurs 1 i grundsärskolan används så som styrdokumenten anger.
Viktigaste iakttagelserna:
- De flesta granskade skolenheter använder bedömningsstöden.
- Av 33 huvudmän var det 8 som inte kontrollerade om de obligatoriska bedömningsstöden användes höstterminen 2019.
- Vid tillsynen har framkommit att de huvudmän som genomför kontroll vanligtvis genomför den i slutet av läsåret.
- Stort intresse för bedömningsstöden och förbättringar har skett i samband med tillsynen.
https://www.skolinspektionen.se/aktuellt/nyheter/nytt-pm-anvandningen-av-de-obligatoriska-bedomningsstoden-i-grundsarskolan/
SCB: Brist på utbildad personal inom vård och skola
SCB:s rapport ”Trender och prognoser 2020” visar att dagens brist på utbildade inom vård och omsorg, väntas bestå eller tillta fram till år 2035.
”En växande befolkning i kombination med en ökad andel äldre, väntas medföra en betydande ökning av efterfrågan på arbetskraft inom vård och omsorg. Samtidigt väntas tillgången på gymnasialt vård- och omsorgsutbildade minska.”
”Det finns risk för fortsatt brist på utbildade lärare under prognosperioden. Samtidigt som efterfrågan bedöms öka på alla lärarkategorier, beräknas tillgången vara i stort sett oförändrad med nuvarande utbildningsdimensionering.”
”Den ökade efterfrågan på lärare beror på ett ökat antal barn och ungdomar, samt på att utbildade lärare antas ersätta dem som i dag arbetar som lärare utan lärarexamen.”
https://www.scb.se/contentassets/3fbf2376d5aa43d6a8c52b7911bd3f59/uf0515_2020i35_br_am85br2101.pdf
Statskontoret: Likvärdighetsbidraget når skolor med störst behov
Statskontorets utvärdering av likvärdighetsbidraget visar att det i stort sett fungerar som regeringen avsett. Många skolhuvudmän använder pengarna till insatser på skolor där elever har svårare socioekonomiska förutsättningar.
(Statskontoret är en myndighet som gör utredningar och utvärderingar inom alla sektorer på uppdrag av regeringen.)
https://www.statskontoret.se/globalassets/publikationer/2021/2021-2-webb.pdf
Tidningen Skolvärlden: Elever får för lite stöd
Enligt en enkätundersökning från Lärarnas Riksförbund anser två av tre lärare i grundskolan att elever som är i behov av stödinsatser får för lite stöd eller inget stöd alls. Lärarna anser också att arbetet med dokumentation har ökat.
Undersökningen gäller medlemmar i Lärarnas Riksförbund och har en svarsfrekvens på 52 procent.
https://skolvarlden.se/artiklar/2-av-3-larare-elever-saknar-sarskilt-stod