Omvärldsbevakning maj 2021
Dokument att ladda ned
Omvärldsbevakning i Word-format från maj 2021
samt som Powerpoint-presentation
SOU: Tioårig grundskola
En utredning, SOU 2021:33, föreslår att en ny årskurs 1 införs i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan.
Utredningen föreslår bland annat att:
- ”Förskoleklassen upphör som egen skolform och att grundskolan och motsvarande skolformer utökas med ett år genom en ny första årskurs. Därmed blir grundskolan tioårig, grundsärskolan tioårig, specialskolan elvaårig och sameskolan sjuårig.
- Den garanterade undervisningstiden ska utökas med 534 timmar i grundskolan och motsvande skolformer, vilket motsvarar tre timmar undervisning per skoldag i nya årskurs 1.
- De bestämmelser som gäller för behörighet att undervisa i grundskolans årskurs 1–3 ska gälla för behörighet att undervisa i grundskolans nya årskurs 1–4.
- En förskollärare som har en anställning i förskoleklassen senast den 30 juni 2026 och som enligt gällande bestämmelser är behörig att undervisa i förskoleklassen ska vara behörig att undervisa i nya årskurs 1 i grundskolan och sameskolan under en övergångsperiod om fem år. I grundsärskolan omfattar övergångsperioden åtta år.
- Skolverket ska ges i uppdrag att i samverkan med lärosäten erbjuda den fortbildning som ska ge förskollärare, som har minst fem års erfarenhet av arbete i förskoleklassen eller nya årskurs 1, behörighet i årskurs 1 och 2. Utbildningen bör omfatta 30 högskolepoäng.”
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2021/05/sou-202133/
Regeringen: Nationell plan för trygghet och studiero
Regeringen har tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna lagt fram ett förslag till en nationell plan för skolans arbete med trygghet och studiero.
Förslaget innehåller ett antal förtydliganden av det gällande regelverket samt flera konkreta förslag bland annat för mobiltelefoner.
- ”Mobiltelefoner och annan elektronisk kommunikationsutrustning ska endast användas efter lärarens instruktion när undervisning pågår.
- Möjligheterna att omhänderta mobiltelefoner ska öka och i de obligatoriska skolformerna och fritidshemmet ska rektorn kunna besluta att mobiltelefoner ska omhändertas under hela skoldagen.”
Förslagets syfte är att stärka skolpersonalens befogenheter när det gäller att säkerställa trygghet och studiero.
- ”Det ska tas fram stöd för skolans personal att agera i svåra situationer.
- Tillfälliga placeringar av elever ska vara enklare att genomföra.
- Beslut om avstängning av en elev ska underlättas och förutsättningarna förtydligas.
- Det ska vara tydligt att en elev kan stängas av omedelbart när säkerheten för andra elever eller skolpersonalen bedöms hotad.
- Det ska bli enklare att besluta om avstängning av en elev i upp till två veckor i de frivilliga skolformerna.”
De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 2022.
Regeringen: Rekommendation om distansundervisning för vuxna upphör
De högre utbildningar inom kommunal vuxenutbildning och annan utbildning för vuxna som nu sker på distans kommer att kunna hållas på plats från och med den 1 juni.
Regeringen: Stärkt skydd för visselblåsare
Regeringen föreslår en ny lag om rapportering av missförhållanden som ska gälla i all privat och offentlig verksamhet. Utöver anställda ska skyddet omfatta arbetssökande, egenföretagare, volontärer, praktikanter, personer som ingår i ett företags förvaltnings- och ledningsorgan och aktieägare som är verksamma i bolaget.
Verksamheter med minst 50 arbetstagare ska bli skyldiga att införa interna rapporteringskanaler så att de som omfattas av skyddet kan slå larm. Uppgifter om visselblåsares identitet ska även skyddas genom regler om tystnadsplikt och sekretess.
Lagen föreslås träda i kraft den 17 december 2021.
Regeringen: Satsning för lärare i skolor med svåra förutsättningar
Regeringen har beslutat om ett nytt statsbidrag som ska gå till åtgärder för att förbättra arbetsmiljön och arbetsvillkoren för lärare i skolor med stora socioekonomiska utmaningar.
Bidraget uppgår i år till 385 miljoner kronor. För 2022 avsätts 420 miljoner kronor och från och med 2023 avsätts 405 miljoner kronor årligen.
”Medlen kan till exempel användas till att öka andelen behöriga lärare, fortbildning och kompetensutvecklingsinsatser för lärare och skolledare, öka tillgången på speciallärare, högre löner, minska lärarnas arbetsbörda samt till övriga stödresurser och insatser med syfte att göra det mer attraktivt för legitimerade lärare att söka sig till utsatta skolor och stärka arbetsmiljön och arbetsvillkoren på skolorna.”
Förordningen träder i kraft den 1 juni 2021.
Regeringen: Lovskola efter gymnasieutbildning förlängs
På grund av pandemin förlänger regeringen de tillfälliga statsbidrag som gör det möjligt att anordna lovskola för elever som har avslutat gymnasieskolan utan examen. De tillfälliga bestämmelserna ska gälla fram till september 2022.
Regeringen: Åtgärder krävs för ett högt deltagande i PISA 2022
Regeringen har givit Skolverket i uppdrag att förstärka sina insatser för att säkerställa ett högt deltagande i nästa PISA-undersökning som ska genomföras 2022. Skolverket ska redovisa vilka insatser som vidtagits senast den 1 november 2021.
Skolverket: Pandemin – en stor utmaning för skolan
Skolverket har undersökt konsekvenserna av pandemin för skolan. Rapport bekräftar den bild som tidigare framkommit.
- Frånvaro hos elever och personal samt omfattande distansundervisning är två faktorer som riskerar att leda till att elever inte får de kunskaper och färdigheter de annars skulle fått.
- Risken bedöms vara större i gymnasieskolan, där fjärr- och distansundervisning bedrivits under längre perioder, än i grundskolan.
- Pandemin har större påverkan på elever med mindre studievana och elever i behov av stöd.
- Rapporten visar också att pandemin har effekter på den allmänna hälsan och välbefinnandet hos många elever.
Skolinspektionen: Granskning av den kommunala styrningen av grundskolan
Skolinspektionen har granskat hur styrning och delegering hos ett antal kommunala huvudmän fungerar. Tidigare granskningar som Skolinspektionen gjort har visat att lokala mål kan komma före nationella utbildningsmål och att det funnits oklarheter i styrkedjan. Även Statskontoret och OECD har visat på otydligheter gällande den lokala styrningen av svensk skola. Denna granskning visar att förbättringar skett men också att det finns områden som behöver utvecklas.
”En av granskningens mest tydliga iakttagelser är att verksamheterna måste stärka återrapporteringen. Rektorer och tjänstemän är osäkra på hur de ska sköta och återrapportera arbetet med delegerade uppgifter. Det är inte alltid uttalat vilka uppgifter nämndens politiker ska få rapportering om utan det riskerar ibland att bli slumpmässigt vad de får kännedom om.”
Skolinspektionen: Utmaningar med distansundervisning i komvux
Skolinspektionen har genomfört en distansinspektion av den kommunala vuxenutbildningen med anledning av covid-19. Inspektionen visar att många elever har påverkats negativt av undervisning på distans under pandemin. Det gäller särskilt elever inom sfi som får det svårt när tillfällena att träna svenska med lärarna och andra elever minskar. Samtidigt är det mycket som fungerat väl under pandemin.
https://www.skolinspektionen.se/aktuellt/nyheter/utmaningar-med-undervisning-pa-distans-i-komvux/
Hundra år av kvinnlig rösträtt
I år är det hundra år sedan både kvinnor och män för första gången fick rösta i val till riksdagen. För att uppmärksamma jubileumsåret har Specialpedagogiska skolmyndigheten, Skolinspektionen, Skolforskningsinstitutet och Skolverket samlat information utifrån tre olika perspektiv på demokrati i skolan:
- Demokrati i undervisningen.
- Att organisera för demokrati.
- Demokratiska rättigheter för barn och elever.
Skolverket: Stöd till arbetet mot hedersrelaterat våld
Skolchefer och rektorer kan få stöd av Skolverket med arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Stödet är utformat tillsammans med Elevhälsan och sker digitalt.
SVT: Rektor och politiker åtalas för beslut om tvångsflytt av elever
Sju politiker och en tidigare rektor för en skola i Askersund åtalas för tjänstefel. Skolan ville tvångsförflytta två elever efter att de misstänktes ha uttryckt hot mot skolan. Beslutet revs senare upp och eleverna fick gå kvar på skolan. Enligt åklagaren är inte en rektor behörig att fatta beslut i denna fråga. Det var dessutom en omplacering till en annan kommun och det är inte tillåtet. Både rektorn och politikerna nekar till brott.
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/orebro/tvangsforflyttade-elever-rektor-och-politiker-atalas
Tidningen Skolledaren: Skolchefer ser på sitt uppdrag
Tidningen Skolledaren har sammanfattat en rapport gjord av Lars Svedberg, Katarina Roos och Olof Johansson. Rapporten handlar om hur kommunernas skolchefer ser på den lagändring som gjordes 2018 där skolchefen blev en statligt reglerad tjänst med uppgift att biträda huvudmannen med att tillse att de bestämmelser i lagar, förordningar och myndighetsföreskrifter som gäller för utbildningen följs.
”Två tredjedelar av de svarande menar att diskussionen i den politiska nämnden ännu inte resulterat i att uppdraget specificerats. En tredjedel menar att lagändringen inte har påverkat deras dagliga arbete medan närmare hälften menar att den haft viss påverkan, om än i liten utsträckning. De senare svarar att lagändringen bidragit till att skapa tydlighet i uppdraget, ett stärkt mandat och tydliggjort huvudmannens ansvar.
Lagändringen förefaller ha initierat en process mot ökad tydlighet, inte minst vad gäller skolchefens auktoritet och mindset. De mer erfarna skolcheferna ser större förändringar av lagändringen och beskriver att förvaltningschefsuppdraget tonats ned till förmån för skolchefsuppdraget, vilket också verkar påverka deras prioriteringar av arbetsuppgifter. Utbildningsområdet förefaller ha stärkts i förhållande till andra politikområden.”
Tidningen Skolvärlden: Lärare är hårt belastade
Tidningen Skolvärlden har sammanställt fakta från forskningsrapporter och enkäter om lärarnas arbetsbelastning som visar att läraryrket är psykiskt påfrestande med små möjligheter till återhämtning.
https://skolvarlden.se/artiklar/granskning-3-av-4-larare-ar-for-hart-belastade
Tidningen Läraren: Var femte måltid i skolan är specialkost
Tidningen Läraren har granskat omfattningen och kostnaderna för specialkosten i skolan. Enligt tidningen är var femte skolmåltid specialgjord och specialkosten är nästan 30 procent dyrare än den ordinarie.
https://www.lararen.se/nyheter/skolmat/specialkostens-okning-stjal-bade-pengar-och-resurser
Sveriges Radio: Sommarskola med lön istället för sommarjobb
Sveriges Radio har granskat planeringen inför årets sommarskolor i några kommuner i Skåne. I Landskrona erbjuds 200 elever undervisning i tre veckor och de ska få en ersättning på drygt 70 kronor i timmen. Tanken är att de ska studera istället för att ha ett kommunalt sommarjobb.
https://sverigesradio.se/artikel/elever-med-ofullstandiga-betyg-far-betalt-for-att-studera
Lärarnas Riksförbund: Utredning om skolaktiebolag
Lärarnas Riksförbund har anlitat Anne-Marie Pålsson, docent i nationalekonomi, före detta riksdagsledamot (M), till en utredning om hur skolaktiebolag kan fasas ut från skolsystemet.
Utredningen ska vara klar i mars 2022.
https://www.dn.se/debatt/lararfack-ska-utreda-hur-skolaktiebolagen-kan-fasas-ut/