Omvärldsbevakning mars 2021
Dokument att ladda ned
Omvärldsbevakning i Word-format från mars 2021
samt som Powerpoint-presentation
Riksdagen: Beslut om betyg från årskurs 4
Riksdagen har sagt sa ja till förslaget att de skolor som vill ska kunna sätta betyg från årskurs 4. Det är skolans rektor som ska fatta beslutet om tidigare betyg och lärare ska ges tillfälle att yttra sig.
Lagändringen gäller från den 1 april 2021 och omfattar årskurs 4 och 5 i grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och årskurs 5 och 6 i specialskolan.
Regeringen: Nationell rekommendation om fjärr- och distansundervisning i gymnasieskolan upphör
Folkhälsomyndighetens rekommendation om att undervisningen i gymnasieskolan ska bedrivas som en blandning av fjärr- eller distansundervisning och närundervisning upphör den 1 april 2021.
”Närundervisning kommer även fortsatt att kunna kombineras med fjärr- eller distansundervisning för att till exempel förhindra trängsel i skolans lokaler eller i kollektivtrafiken, i enlighet med det regelverk som gäller för skolan under pandemin. Det kommer också att vara möjligt att utfärda regionala rekommendationer om fjärr- eller distansundervisning om det krävs på grund av smittskyddsläget.”
Regeringen: Förslag om ökad lärarkompetens och utökning av registerkontroll
För att lindra lärarbristen föreslår regeringen ett system med tidsbegränsade anställningar för obehöriga lärare som deltar i en högskoleutbildning. Försöksverksamheten föreslås i grundsärskolan, specialskolan, gymnasiesärskolan och kommunal vuxenutbildning.
Regeringen föreslår även att det ska vara möjligt att göra undantag från kraven på legitimation och behörighet för lärare som ska bedriva viss undervisning inom riksrekryterande utbildning på nationella program i gymnasieskolan. Lärarna ska få anställas utan tidsbegränsning och ansvara för den undervisning de bedriver.
Regeringen föreslår också att bestämmelserna om registerkontroll inför anställning, arbete eller praktik även ska omfatta gymnasieskolan och gymnasiesärskolan
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2021.
Regeringen: Tillfällig lösning för skolinformation
I en proposition föreslår regeringen nya tidsbegränsade bestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen som bryter statistiksekretessen. Syftet är att säkerställa att myndigheter, kommuner och allmänheten får tillgång till nödvändig information om skolenheter på samma sätt som tidigare.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2021 och upphävas den 1 juli 2023, då en långsiktig lösning beräknas vara på plats.
Regeringen: Försöksverksamhet med yrkeskurser i högskoleförberedande program
Det finns en grupp elever på högskoleförberedande program som inte fortsätter på högskolan utan går direkt till arbetslivet. För att underlätta för den gruppen föreslår regeringen att en försöksverksamhet ska startas där de yrkeskunskaper som efterfrågas på arbetsmarknaden ska ingå i en gymnasieutbildning. Som ett första steg föreslås en försöksverksamhet med en handelsinriktning med yrkeskurser på ekonomiprogrammet. Utbildningen ska både kunna leda till ett arbete inom handeln och fortsatta studier på högskolenivå.
Förslaget skickas nu ut på remiss och föreslås träda i kraft den 1 juli 2022. De första eleverna föreslås kunna börja utbildningen läsåret 2023/24.
Regeringen: Överenskommelse med SKR för att fler ska klara gymnasiet
Regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har tecknat en överenskommelse om delfinansiering av projektet Uppdrag fullföljd utbildning som syftar till att öka andelen ungdomar med fullföljda gymnasiestudier.
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2021/03/overenskommelse-for-att-fler-ska-klara-gymnasiet/
Regeringen: Bättre möjligheter till kompetensutveckling för lärare, förskollärare och rektorer
Från och med i höst kommer universitet och högskolor på uppdrag av Skolverket att kunna anordna rekryteringsutbildningar för blivande rektorer samt mentorsutbildning för att nya lärare ska få en introduktionsperiod av hög kvalitet. Utbildningarna ska ge högskolepoäng.
Regeringen: Fortbildningssatsning inför den tioåriga grundskolan
Regeringen har beslutat om ett nytt statsbidrag på 100 miljoner kronor som ska användas för fortbildning av förskollärare verksamma i förskoleklassen. Det är en del av arbetet med att förbereda för att införa en tioårig grundskola. Syftet är att förskollärare ska få behörighet att undervisa i grundskolans första årskurser.
SKR: Bättre resultat i kommunsektorn
Under 2020 var statsbidragen till kommuner och regioner drygt 30 miljarder kronor högre än 2019. Av dessa var 21 miljarder tillskott på grund av pandemin. Kommuner och regioner fick också nästan 20 miljarder kronor i ersättning för merkostnader till följd av covid-19 till hälso- och sjukvården samt omsorgen. Kommuner och regioner kompenserades också för högre sjuklönekostnader. Skatteintäkterna ökade med 7,1 miljarder kronor jämfört med 2019.
”Resultatet för 2020 innebär att kommunsektorns finansiella sparande för första gången på tio år beräknas bli positivt. Det gör att kommuner och regioner kan öka likviditeten och därmed tillfälligt minska lånebehovet något till det stora behov av investeringar som behövs till exempelvis nya skolor, sjukhus och äldreboenden. Resultatet gör det också möjlighet att avsätta pengar i en så kallade resultatutjämningsreserv (RUR), som utifrån vissa krav kan användas för att täcka upp eventuella negativa balanskravsresultat framöver.”
SKR: Fler tar gymnasieexamen
SKR:s öppna jämförelser visar att fler elever på nationella program i gymnasieskolan tar examen inom tre år. Samtidigt lämnar mer än var fjärde elev skolan utan examen.
- Mellan 2014 och 2020 ökade andelen av eleverna på nationella program som tog examen inom tre år från 71 till 78 procent. Ökningen har skett både på yrkesprogrammen och på de högskoleförberedande programmen.
- Genomströmningen är högre på de högskoleförberedande programmen än på yrkesprogrammen.
- Kvinnor på nationella program når i högre grad än män examen inom tre år.
- Det är en låg andel av eleverna som påbörjar sin utbildning på ett introduktionsprogram och som sedan fullföljer med examen inom fyra år.
Skolverket: Översyn av timplanerna
Skolverket har gjort en översyn av timplanerna och föreslår att:
- Elevens val tas bort.
- Samhälls- och naturorienterande ämnen får mer undervisningstid.
- Hem- och konsumentkunskap, samt i viss mån musik och bild, får mer undervisningstid
- Skolverket föreslår även en rad åtgärder för att fler elever ska läsa ett språk utöver svenska och engelska.
- Skolans val föreslås vara kvar.
Förslaget gäller grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och specialskolan.
Skolverket: Fler behöriga lärare och fler lärarassistenter
Skolverkets statistik visar att andelen behöriga lärare ökar något i både grundskolan och gymnasieskolan. Högst andel behöriga lärare finns i förskoleklass.
Antalet lärarassistenter ökade med 700 heltidstjänster från föregående läsår. Sedan läsåret 2017/18 har antalet lärarassistenter ökat med närmare 1 600 heltidstjänster, eller motsvarande 90 procent.
Skolverket: EU-dom försenar digitala nationella prov
Skolverkets förslag till digitala nationella prov uppfyller inte kraven på hantering av personuppgifter enligt en EU-dom.
De nationella proven fortsätter att genomföras i pappersform. Under våren 2021 är de nationella proven inställda på grund av pandemin, med undantag för proven i årskurs 3 i grundskolan.
Skolinspektionen: Antalet individärenden minskar
Antalet anmälningar till Skolinspektionen och Barn- och elevombudet (BEO) minskade med 16 procent under 2020 jämfört med 2019.
Totalt inkom det 3 876 anmälningar till Skolinspektionen och BEO under 2020. Merparten handlade om kränkande behandling och att elever inte fått det särskilda stöd som de har rätt till.
Skolinspektionen: Statistik över regelbunden tillsyn 2020
På grund av pandemin minskade den regelbundna tillsynen under 2020. Totalt granskades 92 skolor under året.
Av de granskade grundskolorna hade 76 procent minst en brist. De vanligaste bristerna där handlade om elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete följt av skolans arbete med trygghet och studiero.
Skolinspektionen: Statistik över regelbunden kvalitetsgranskning 2020
Den regelbundna kvalitetsgranskningen har präglats av covid-19-pandemin och har skett på distans. Totalt fattade Skolinspektionen 192 beslut inom granskningsformen under 2020 jämfört med 324 beslut 2019. Trygghet och studiero är det bedömningsområde där flest grund- och gymnasieskolor hade hög kvalitet.
Dagens Nyheter: Stockholm vill betala mindre i skolpeng till grannkommuner
Stockholms stad har en högre nivå på skolpengen än flera av grannkommunerna. För de elever som väljer en skola i en grannkommun kommer Stockholm stad i fortsättningen att betala det skolpengsbelopp som gäller i den kommunen där skolan ligger. Det tycker Nacka Solna, Sollentuna, Sundbyberg, Nacka, Tyresö och Haninge är ett felaktigt beslut och de har gemensamt beslutat sig för att stämma Stockholms stad.
Stockholm har cirka 1 200 barn som är skrivna i kommunen men går i skolor som ligger i en närliggande kommun. Nästan dubbelt så många, 2 100 barn, går i några av Stockholms stads skolor samtidigt som de är skrivna i andra kommuner.
Tidningen Skolvärlden: Förslag om ny facklig organisation för lärare
En utredning från Lärarnas Riksförbund föreslår att en ny facklig organisation för Sveriges lärare ska bildas. Förslaget innebär bland annat att:
- Samtliga fackförbund inom utbildningssektorn samlas inom ramen för Saco Utbildning som bland annat ska fungera som en mötesplats för lärare och skolledare.
- Det bildas en facklig organisation för lärare: Sveriges Lärare, och en för skolledare: Sveriges Skolledare.
- Sveriges Lärare blir en federation bestående av fem förbund. Ett förbund för förskollärare, ett för grundskollärare, ett för lärare i gymnasiet och vuxenutbildning, ett för statliga lärare och ett för lärarstudenter.
https://skolvarlden.se/artiklar/utredning-nya-sveriges-larare-kan-ersatta-dagens-tva-lararfack
https://www.lr.se/organisationsutredning
Större risk för sjukhusvård för covid-19 inom vissa yrken
Det är större risk för att behöva vårdas inneliggande på sjukhus med covid-19 för personer med yrken där man arbetar nära andra människor. Risken ökar också om man ofta utsätts för andras sjukdomar och infektioner i arbetet. Det visar en ny studie från Centrum för arbets- och miljömedicin i region Stockholm. Riskökningen gäller främst för yrken inom vårdsektorn men även fritidsledare har ökad risk.
https://camm.sll.se/aktuellt/storre-risk-att-behova-vardas-pa-sjukhus-for-covid-19-inom-vissa-yrken/