Omvärldsbevakning september 2021
Dokument att ladda ned
Omvärldsbevakning i Word-format från september 2021.
samt som Powerpoint-presentation
Regeringen: Budgetförslag 2022
Ett urval av de budgetförstärkningar som regeringen föreslår 2022 för förskola, grundskola, särskola, gymnasieskolan, Komvux och SFI. Riksdagen beslutar om förslagen senare i höst.
- Det statliga stödet till skolväsendet ska förstärkas med 1 miljard kronor för 2022.
- Likvärdighetsbidraget ska förstärkas med 323,5 miljoner kronor 2022.
- Elever i grundskolan ska erbjudas minst 2 timmar extra studietid per vecka utanför ordinarie undervisningstid för hjälp med läxor eller annat skolarbete. Dessutom föreslås att den obligatoriska lovskolan ska utvidgas till att gälla under läsåret, exempelvis under loven. För dessa ändamål föreslår regeringen att det tillförs 121 miljoner kronor 2022.
- Ett nytt samlat bidrag för förskolan med en socioekonomisk viktning införs 2022. Förslaget innebär att två befintliga statsbidrag slås samman. Statsbidraget kan bland annat användas för kvalitetshöjande insatser och till att minska barngruppernas storlek. Från 2022 uppgår det nya samlade bidraget till cirka 1,7 miljarder kronor.
- För att öka jämlikheten i skolan avser regeringen att lämna förslag som syftar till att åstadkomma en mer allsidig social sammansättning av elever på skolor och i undervisningsgrupper i grundskolan. Skolvalet ska utvecklas genom att ett gemensamt skolvalssystem med förändrade urvalsgrunder ska införas som ska gälla både kommunala och fristående skolor. För reformen föreslår regeringen 70 miljoner kronor för 2022.
- Grundsärskolan och gymnasiesärskolan förstärks med 85 miljoner kronor 2022.
- Regeringen föreslår ett stöd för de elever som behöver undervisning i en mindre grupp. För 2022 tillförs 40 miljoner kronor.
- Regeringen föreslår att skolbiblioteken stärks med 26,2 miljoner kronor 2022.
- För att öka möjligheten för elever som slutfört sin gymnasieutbildning under pandemin att genomgå prövning för högre betyg, har regeringen tillfälligt sänkt avgiften. Under 2021 tillfördes 15 miljoner kronor och regeringen föreslår att lika mycket tillförs för att sänkningen ska gälla även under 2022.
- Regeringen föreslår att elevhälsan förstärks med 8 miljoner kronor 2022.
- Kunskapslyftet förstärks med 1 560 miljoner kronor 2022. Det innebär 14 000 platser på kombinationsutbildningar, där yrkesutbildning kombineras med kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi) eller svenska som andraspråk. Kombinationsutbildningarna kommer under 2022 att vara undantagna från kravet att kommunerna ska finansiera ett antal utbildningsplatser för att få del av statsbidraget.
https://www.regeringen.se/artiklar/2021/09/mer-kunskap-och-okad-jamlikhet-i-forskolan-och-skolan/
Regeringen: Skärpt lagstiftning för skolaktörer
Regeringen föreslår skärpt lagstiftning för skolhuvudmän som missköter skolverksamheten.
”Om det inom två år efter ett beslut om föreläggande att åtgärda ett allvarligt missförhållande förekommer ett nytt eller annat allvarligt missförhållande, och om huvudmannen har visat bristande förmåga eller vilja att fullgöra sina skyldigheter, ska Skolinspektionen kunna stänga skolan.”
”Det gäller oavsett om bristerna enligt det första föreläggandet har åtgärdats.”
”Kommuner som är tillsynsmyndighet över enskilda huvudmän för fristående förskolor ges samma möjligheter att stänga fristående förskolor.”
”För att möjligheterna till ingripande ska bli så lika som möjligt för kommunala och enskilda huvudmän föreslår regeringen även att Skolinspektionen ska kunna besluta om verksamhetsförbud för en kommunal skola. Denna sanktion motsvarar sanktionen återkallelse av godkännande för enskilda skolhuvudmän.”
”Eftersom en kommun har ett särskilt lagstadgat ansvar för att tillhandahålla utbildning kommer dagens sanktion statliga åtgärder för rättelse, det vill säga att Skolinspektionen kan gå in och på kommunens bekostnad besluta om vilka åtgärder som ska vidtas för att avhjälpa bristerna, finnas kvar som ett alternativ. Skolinspektionen kan därmed välja den lämpligaste åtgärden i det enskilda fallet.”
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2022.
Regeringen: Tydligare statligt ansvar för kvalitet och likvärdighet
Regeringen har givit skolmyndigheterna i uppdrag att förtydliga och utveckla skolans nationella målsättningar samt föreslå målsättningar för de skolformer som saknar. Målsättningarna ska sedan vara utgångspunkt för de kvalitetsdialoger som ska erbjudas alla huvudmän. Dialogerna ska inledas under andra halvåret 2022.
För att underlätta kvalitetsdialogerna och för att staten ska komma närmare huvudmännen, ska Skolverket öppna flera nya kontor under 2022.
Regeringen: En sammanhållen utbildning ska stärka nyanländas etablering
Regeringen föreslår att kommunerna ska bli skyldiga att tillhandahålla en sammanhållen kommunal vuxenutbildning för de nyanlända som tar del av etableringsprogrammet och som på grund av kort utbildning inte bedöms kunna matchas mot arbete under tiden i programmet. Med en sammanhållen utbildning får de nyanlända möjlighet att kombinera sfi med studier i andra ämnen och kurser i en utbildning som ska vara anpassad till deras behov och förutsättningar.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2022.
Skolverket: I sort sett oförändrade slutbetyg i årskurs 9
Slutbetygen för eleverna i årskurs 9 är på ungefär samma nivå som förra läsåret. Det visar Skolverkets slutgiltiga betygsstatistik för läsåret 2020/2021.
Det är en något större andel behöriga till gymnasieskolan och det gäller även för de nyinvandrade eleverna.
Det genomsnittliga meritvärdet har ökat med en poäng både för 16 och 17 ämnen.
Skolverket skriver också att föräldrars utbildningsnivå har stor påverkan på betygen.
”93,5 procent av eleverna vars föräldrar har eftergymnasial utbildning är behöriga till något nationellt program i gymnasieskolan jämfört med 77,3 procent av eleverna vars föräldrar har högst gymnasieutbildning. Oavsett hur elever kategoriseras, utifrån kön eller migrationsbakgrund, är det föräldrars utbildningsnivå som har störst betydelse för resultaten. Samma mönster återfinns också i de internationella studierna.”
Skolinspektionen: Brist på insatser för skolor med låga kunskapsresultat
”Skolinspektionen har granskat 28 utvalda grundskolor som under tio år haft hög andel elever som inte nått godkända betyg i alla ämnen. Granskningen visar att det är ovanligt att huvudmannen genomför särskilt utformade insatser för att vända långvarigt låga kunskapsresultat.”
Granskningens viktigaste iakttagelser:
- ”En majoritet av granskade huvudmän ger inte ett stöd till rektorer som är utformat efter de behov som finns vid skolan.”
- Få huvudmän har genomfört en bredd av insatser till skolorna för att komma tillrätta med orsakerna till långvarigt låga kunskapsresultat.
- En majoritet av granskade huvudmän och skolor ser att det finns förklaringar till de långvarigt låga kunskapsresultaten i skolornas inre arbete. Däremot hämtas sällan förklaringarna i en orsaksanalys och ingår inte i huvudmannens plan för skolornas utvecklingsarbete.
- Endast ett fåtal av de granskade huvudmännen genomfört riktade utvecklingsinsatser för att stärka rektorns arbete med att utveckla undervisningen.
- I rektorernas ledning av den pedagogiska verksamheten prioriteras måttet gymnasiebehörighet hos flera granskade skolor, godkända betyg i alla ämnen framstår som ett mer sekundärt mål.
- En övervägande majoritet av huvudmännen har inte utvärderat vilken betydelse genomförda insatser har haft för elevernas kunskapsutveckling.”
Av de 28 skolorna är 26 kommunala och två enskilda.
Skolinspektionen: Skolenkäten tio år
Skolenkäten genomfördes för första gången 2010 och nu har Skolinspektionen gjort en jämförelse av resultaten fram till och med 2020.
Några av de viktigaste resultaten under perioden 2010-2020
- ”År 2020 uppgav åtta av tio i åk 9 att de kände sig trygga och nio av tio i åk 5 och år 2. Förändringen över tid har emellertid gått i negativ riktning och särskilt gäller detta åk 9 där andelen trygga elever minskade från 89 till 79 procent mellan 2010 och 2020.
- I årskurs fem och årskurs nio är det allt färre elever som uppfattar att de vuxna reagerar om någon elev blir kränkt. Våren 2012 var det till exempel 70 procent av eleverna i årskurs 9 som uppgav att de vuxna reagerar vilket ska jämföras med 62 procent våren 2020.
- En av tre grundskolelärare uppgav 2020 att en stor del av undervisningstiden gick till att upprätthålla ordningen i klassrummet, mot tidigare en av fyra 2012. Detta till trots har den upplevda studieron bland elever inte förändrats mycket över tid.
- De flesta elever, åtta av tio i årskurs 9 och nio av tio i årskurs 5 och år 2, har över åren genomgående svarat att de får den hjälp de behöver i skolarbetet. Denna uppfattning delas också av vårdnadshavare.
- Över åren har en klar majoritet av eleverna, nio av tio, trott sig kunna nå kunskapskraven. Samtidigt har det funnits en viss osäkerhet på vad det är de behöver kunna för att klara dessa. Drygt en av fem elever svarar att de inte vet vad de behöver kunna för att nå kunskapskraven, ett förhållande som varit ungefär detsamma sedan 2012.
- De flesta av lärarna uppger att rektorerna har god kunskap om den dagliga verksamheten i både grund- och gymnasieskolan. Åtta av tio lärare tyckte det 2020, mot sju av tio lärare 2012.”
Skolinspektionen: Lovskolan granskad
Elever som deltagit i lovskola menar att de har lärt sig mycket. Samtidigt är det svårt att motivera de elever som har behov av lovskolan att delta. Det visar Skolinspektionens granskning av sommarlovsskolor vid 62 grund- och gymnasieskolor under sommarlovet 2021. Granskningen har skett på distans.
Skolinspektionen: Svårt med språkutveckling vid distansundervisning
Elever på gymnasieskolans språkintroduktion har haft svårigheter att tillgodogöra sig undervisning på distans. Problemen gäller framför allt muntlig språkutveckling i svenska. Det visar Skolinspektionens granskning av 16 gymnasieskolor under vårterminen 2021.
Merparten av de skolor som har språkintroduktion bedriver undervisning i skolans lokaler.
Resultatet i korthet:
- Elevers muntliga språkutveckling riskerar att försämras
- Stor utmaning för lärarna att skapa bra förutsättningar för muntlig interaktion
- Merparten av eleverna har tillgång till studiehandledning på modersmål
- Begränsat förebyggande och hälsofrämjande arbete trots att elevernas mående har försämrats
- Elevernas motivation riskerar att försämras av undervisning på distans
- Ökat samarbete på många skolor för att förbättra undervisningen på distans
https://www.skolinspektionen.se/aktuellt/nyheter/svart-att-motivera-elever-till-lovskola/
Skolinspektionen: Granskning av stödinsatser i gymnasieskolan
Skolinspektionen har granskat 29 gymnasieskolors arbete med individuellt inriktade stödinsatser till elever. Granskning visar att delar i det individuellt inriktade stödarbetet fungerar väl, exempelvis gymnasieskolans arbete med att ta emot och använda information från grundskolan och att elevernas stödbehov ofta uppmärksammas snabbt. Däremot återstår mer arbete för att gymnasieskolornas stödarbete ska präglas av hög kvalitet när det handlar om skyndsamhet, elevdelaktighet och helhetsperspektiv.
I granskningen har ingått gymnasieskolor med högskoleförberedande program och yrkesprogram. Av dessa är 6 fristående och 23 kommunala.
Skolinspektionen: Problem med systematiskt elevhälsoarbete under pandemin
Under pandemin har en del skolor haft problem med att få elevhälsoarbetet att fungera väl. Det visar Skolinspektionens granskning av elevhälsans arbete i 20 grund- och gymnasieskolor under vårterminen 2021.
Skolinspektionen: Förändringar i myndighetens arbetssätt
Från och med i höst kommer Skolinspektionen att utreda fler uppgifter om missförhållanden i skolan på skolnivå. Skolverkets bedömning är att det gör större skillnad för eleverna om de utreder skolans arbetssätt i större utsträckning. När de får in uppgifter om missförhållanden om ett enskilt barn eller en elev finns det många gånger andra elever på skolan som är i samma situation och orsaken till missförhållande handlar ofta om brister på skolnivå.
Uppsala universitet: Föräldrastöd avgörande för höga skolresultat
Studieengagemang och ansträngning är viktigt för att elever ska uppnå höga betyg. Det förutsätter mycket hemarbete och ett omfattande föräldrastöd. Resursstarka elever med akademiska traditioner gynnas, och andra missgynnas i dagens skolsystem. Det visar Göran Nygrens avhandling ”Jag vill ha bra betyg: En etnologisk studie om höga skolresultat och högstadieelevers praktiker”.