Nyheter Sveriges skolchefer oktober 2024
Dokument att ladda ner
Omvärldsbevakning i word-format från Nyheter Sveriges skolchefer oktober 2024.
samt som presentation Nyheter Sveriges skolchefer oktober 2024.
Regeringen: Utökad registerkontroll av personal i förskola och skola
En utredning pågår för att se över vilka ytterligare brott som ska omfattas av registerkontrollen. Denna utredning ska vara klar den 31 januari 2025. Men regeringen har redan nu beslutat att brott som involverar underåriga i brottslighet samt brott enligt terroristbrottslagen ska inkluderas i registerkontrollen.
”De brott som idag omfattas inkluderar sexualbrott, barnpornografibrott, mord, dråp, grov misshandel, människorov och grovt rån. Regeringen anser att fler brott bör omfattas av denna kontroll, särskilt med tanke på nya brott som införts i brottsbalken och det ökade behovet av att skydda barn från radikalisering och rekrytering till brottslighet.”
”Dessutom ska Skolinspektionen få information om redan legitimerade lärare och förskollärare som dömts för dessa brott, eftersom Skolinspektionen gör anmälningar om återkallelse av legitimation till Lärarnas ansvarsnämnd (LAN).”
Regeringen: Spetsutbildningar permanentas med skärpta regler
De spetsutbildningar som hittills bedrivits som försöksverksamhet kommer att permanentas. Det blir också nya regler för att garantera att utbildningarna håller en hög kvalitet.
Spetsutbildningen i grundskolan innebär en fördjupning eller breddning i vissa grundskoleämnen eller undervisning i gymnasieämnen. Spetsutbildningen i gymnasieskolan ska ges inom ramen för ett högskoleförberedande program och ska inriktas mot matematik eller naturvetenskapliga, teknikvetenskapliga, samhällsvetenskapliga eller humanistiska ämnen.
De nya reglerna innebär bland annat att undervisningen måste bedrivas av lärare som uppfyller kraven på legitimation och behörighet. Det ställs också krav på huvudmannens ekonomi som ska minska risken för felaktiga utbetalningar av statsbidrag. De elever som vill gå en spetsutbildning kommer att behöva göra ett inträdesprov i det ämne eller ämnesområde som spetsutbildningen är inriktad mot.
Regeringen: OECD ska analysera Sveriges kunskapstapp i senaste PISA
Regeringen har beslutat att ge OECD i uppdrag att göra en uppföljning av Sveriges resultat i senaste PISA-rapporten.
”I uppdraget ingår även att undersöka vilken betydelse som elevernas kön, socioekonomiska bakgrund och migrationsbakgrund har för resultaten. OECD ska vidare titta närmare på de delar som handlar om ordning och studiero i klassrummen samt vilken betydelse digitala enheter kan ha för elevernas resultat. Dessutom ingår i uppdraget att peka ut områden i svensk skola och utbildningsystemet som är särskilt viktiga att göra insatser inom för att komma till rätta med de fallande resultaten.”
Uppföljningen planeras att vara klar under senvåren 2025.
Regeringen: Riktat statsbidrag startade nya skolsociala team
Det riktade statsbidrag för skolsociala team som infördes 2023 har haft effekt. Den kartläggning som gjorts av Skolverket och Socialstyrelsen visar att de huvudmän som beviljades statsbidraget 2023 har använt det till att finansiera totalt 178 skolsociala team. Ungefär häften av dem startade i samband med att statsbidraget infördes. År 2024 har ytterligare drygt 100 tillkommit.
Regeringen: Nytt index visar på minskad trygghet i skolan
Utbildningsdepartementet har arbetat fram ett index som visar att tryggheten i svensk skola minskar. Indexet utgår från tre undersökningar: Skolinspektionens enkät ”Skolenkäten”, Skolverkets enkät ”Attityder till skolan” och Folkhälsomyndighetens undersökning ”Skolbarns hälsovanor”. Syftet med indexet är att få en sammanvägd bild som går följa över tid.
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2024/10/minskad-trygghet-i-skolan-visar-nytt-index/
Regeringen: Elever med funktionsnedsättning ska följas upp
I dag finns det begränsade möjligheter att på nationell nivå samla in uppgifter och följa upp elever med funktionsnedsättningar om deras kunskapsutveckling och vilka stödinsatser de får. Regeringen vill därför göra det möjligt att samköra insamlad information om eleverna från Skolverket och Socialstyrelsen.
För att förbereda och genomföra samkörningen har regeringen föreslagit att Skolverket ska få en miljon kronor 2025 och beräknas två miljoner från och med 2026. En första samkörning skulle kunna påbörjas under 2026.
Regeringen: Mer stöd för att barn i familjehem
Barn och unga som varit placerade i samhällets vård når inte samma resultat i skolan som andra barn. Därför har regeringen beslutat att ge Stiftelsen Allmänna Barnhuset stöd för att vidareutveckla de förebyggande programmen Skolfam och Förfam, som stödjer skolgången för barn och unga som placerats i familjehem.
Regeringen beräknar att totalt 4 miljoner kronor kommer att avsättas för projekten för 2025, och 4 miljoner för 2026.
Skolverket: Intresset för yrkesprogram ökar
Skolverkets statistik visar att andelen sökande till gymnasieskolans yrkesprogram fortsätter att öka. Av de 131 000 elever som sökte till ett nationellt gymnasieprogram inför läsåret 2024/25 så sökte 38 procent till ett yrkesprogram.
Det vanligaste förstahandsvalet bland yrkesprogrammen är el- och energiprogrammet följt av fordons- och transportprogrammet. Det yrkesprogram där andelen sökande ökat mest är försäljning- och serviceprogrammet. Jämfört med föregående läsår så har även andelen sökande till barn- och fritidsprogrammet, el- och energiprogrammet, hantverksprogrammet, hotell- och turismprogrammet och industritekniska programmet ökat.
Enligt Skolverkets regionala planeringsunderlag behöver antalet elever som läser bygg- och anläggningsprogrammet öka men det har tvärtom minskat kraftigt. Även vård- och omsorgsprogrammet behöver öka men har också minskat. Samtidigt bedöms antalet elever som läser försäljnings- och serviceprogrammet behöva minska men där har antalet sökande elever ökat kraftigt.
PM – Sökande och antagna till gymnasieskolan läsåret 2024/25
Skolinspektionen: Kvaliteten i undervisningen i särskild undervisningsgrupp behöver höjas
Skolinspektionen har granskat kvaliteten i undervisningen i särskild undervisningsgrupp i 28 skolor. Av dessa behöver 20 skolor utveckla kvaliteten. Det handlar många gånger om att undervisningen är alltför ensidig.
”På de skolor som behöver utveckla kvaliteten i undervisningen består lektionerna ofta av att eleverna arbetar var för sig med uppgifter som de fått av sina ordinarie ämneslärare utanför gruppen. Viktiga delar i undervisning, som variation av arbetssätt och att undervisningen följer en tydlig struktur, saknas ofta.
På många skolor är det också ovanligt att eleverna får möjlighet att vara delaktiga genom gemensamt lärande och olika former av gemensamma diskussioner. De samtal och diskussioner som äger rum handlar främst om samtal en-till-en mellan lärare och elev.”
På omkring hälften av de granskade skolorna gör Skolinspektionen bedömningen att eleverna inte fullt ut får ett aktivt och individanpassat lärarstöd och att lärarstöd och anpassningar av innehåll och arbetssätt inte fullt utgår från elevernas kunskapsnivå och behov.
SKR:Ljusning i ekonomin, men vändningen tar tid
Höstens Ekonomirapport från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) visar att kommunsektorn gör ett sammantaget resultat på – 8 miljarder kronor under 2024. Regionerna beräknas göra ett underskott på 12 miljarder kronor och kommunerna ett överskott på 4 miljarder kronor. 174 av 290 kommuner och alla regioner räknar med underskott i år.
Nästa år beräknas sektorn att göra ett sammantaget överskott på 28 miljarder kronor varav 25 miljarder kronor i kommunerna och 3 miljarder kronor i regionerna. Förklaringen är främst de minskande pensionskostnaderna.
De starkare resultaten kommande år räcker dock inte till för att finansiera de stora investeringar som behövs i infrastruktur, i vatten och avlopp och åtgärder för klimatanpassning.
Antalet barn i förskoleåldern väntas minska med drygt 80 000 fram till 2028, vilket motsvarar 14 procent. Antalet barn i grundskoleåldern kommer att minska i 80 procent av kommunerna de kommande fem åren.
Tidningen Vi lärare: Stora skillnader i andel elever med åtgärdsprogram
Tidningen Vi lärare har ställt samman Skolverkets statistik över andelen elever med åtgärdsprogram i samtliga kommuner. I genomsnitt hade 6,2 procent av eleverna i grundskolan ett åtgärdsprogram det senaste läsåret. Sammanställningen visar också att det är stora skillnader mellan kommunerna. Andelen elever i ett åtgärdsprogram varierar från 0 till drygt 21procent.
https://www.vilarare.se/nyheter/inkludering/elever-som-far-stod–stora-skillnader-mellan-kommunerna/