Nyheter Sveriges skolchefer april 26
Dokument att ladda ner
Omvärldsbevakning i word-format från Nyheter Sveriges skolchefer april 2026.
samt som presentation Nyheter Sveriges skolchefer april 2026.
Nyheter Sveriges skolchefer april 2026
Regeringen: Språkfrukost i skolan
I vårändringsbudgeten föreslår regeringen en ny satsning på språkträning i svenska genom språkfrukost och ytterligare satsningar på böcker och läxhjälp.
För språkfrukost avsätts 30 miljoner kronor avsätts för höstterminen 2026. Medlen ska användas till personal- och frukostkostnader.
Statsbidraget för hjälp med läxor eller annat skolarbete utanför ordinarie undervisningstid förstärks med 50 miljoner kronor för 2026.
Statsbidraget för inköp av litteratur förstärks med 50 miljoner kronor för 2026.
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2026/04/regeringen-foreslar-spraksatsningar-i-skolan/
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2026/04/presstraff-om-satsningar-inom-utbildningsomradet/
Regeringen: Skolverket får uppdrag om kulturkanon i skolan
Regeringen ger Skolverket i uppdrag att föreslå hur kulturkanon kan införas i relevanta delar i styrdokumenten.
Skolverket ska också ta fram ett stöd för hur kulturkanon kan användas i utbildningen. Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2027.
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2026/04/skolverket-far-uppdrag-om-kulturkanon-i-skolan/
Regeringen presenterar en lässtrategi för Sverige
Regeringen har presenterat en femårig lässtrategi för Sverige. Syftet med strategin är att peka ut en riktning framåt för regeringens fortsatta arbete med att stärka läsförmågan i Sverige. I strategin redogör regeringen för sina insatser på området och för de samhällsförändringar och utmaningar Sverige står inför.
Regeringen har också presenterat ett uppdrag till Mediemyndigheten att utifrån befintlig kunskap sammanställa och sprida information om betydelsen av, och sambandet mellan, läsförmåga och medie- och informationskunnighet för att stärka samhällets motståndskraft mot bland annat desinformation och otillbörlig informationspåverkan.
Skolverket: Prao och sao-jobb i grundskolan
Sao-jobb som står för studiemotiverande arbetslivsorientering är en anställningsform där skolhuvudmän kan välja att erbjuda elever i högstadiet att få ett extrajobb under ett år inom ramen för undervisningstiden. Det innebär att elever erbjuds två timmars betalt arbete per vecka under ett års tid som ett sätt att genomföra prao.
Skolverket har gjort en bedömning av hur sao-jobben förhåller sig till skollagens regelverk om prao.
”I avsaknad av ett uttryckligt förbud i skollagen kan huvudmannens ansvar att anordna prao fullgöras genom en villkorad anställning i enlighet med modellen för sao-jobb.
En elev som av olika skäl inte är aktuell för ett sao-jobb eller inte kan fullfölja sin anställning måste få möjlighet att fullgöra sin prao i enlighet med 10 kap 8 a § skollagen.”
Skolverket: Färre barn i förskolan
Det minskade barnafödandet i Sverige märks i förskolan. Antalet inskrivna barn fortsätter att sjunka, samtidigt som andelen barn som går i förskola i stort sett är oförändrad.
- ”År 2025 är drygt 468 000 barn inskrivna i förskolan vilket är en minskning med 3,4 procent jämfört med 2024.
- Andelen inskrivna barn av befolkningen är ungefär på samma nivå som föregående år. Drygt 86 procent av landets alla barn i åldern ett till fem år är inskrivna i förskola.
- Det finns inskrivna barn på 8 540 förskoleenheter varav sju av tio drivs av en kommunal huvudman.
- I likhet med de senaste åren går det 5,1 barn per heltidstjänst i förskolan.
- Av alla anställda som arbetar med barn i förskolan, räknat i heltidstjänster, har knappt 43 procent en förskollärarexamen. Det är en ökning med 2,0 procentenheter jämfört med föregående år.
- År 2025 går det i genomsnitt 15,3 barn i varje barngrupp i förskolan, vilket är oförändrat jämfört med hösten 2024.”
PM – Barn och personal i förskola 2025
Skolverket: Lärarbehörigheten ökar
Skolverkets statistik om pedagogisk personal i skola och vuxenutbildning visar att andelen behöriga lärare ökar.
- I grundskolan är andelen behöriga lärare drygt 73 procent läsåret 2025/26. Behörigheten har ökat över tid och är 2,3 procentenheter högre jämfört med tre år tillbaka.
- Lärarbehörigheten är högre i kommunala grundskolor, drygt 74 procent, jämfört med fristående grundskolor, drygt 68 procent. Sett över tid har skillnaden minskat mellan andelen behöriga lärare hos kommunala och enskilda huvudmän.
- I gymnasieskolan är andelen behöriga lärare drygt 82 procent, vilket är en viss ökning sedan föregående år.
- I kommunala gymnasieskolor är 83 procent av lärarna behöriga, jämfört med drygt 80 procent av lärarna i skolor med enskild huvudman.
- I den anpassade grund- och gymnasieskolan är andelen lärare fortsatt låg; 14 procent respektive 17 procent.
- Förskoleklassen har högst andel behöriga lärare och förskollärare, 87 procent.
- Högst andel behöriga lärare i grundskolan finns det i ämnena svenska, matematik, idrott och hälsa samt franska.
- Lägst andel är det i ämnena svenska som andraspråk och teknik.
- Antalet tjänstgörande lärarassistenter läsåret 2025/26 är nästan 4 760 personer, vilket motsvarar drygt 3 410 heltidstjänster. Jämfört med läsåret innan har antalet heltidstjänster bland lärarassistenter ökat.
Pedagogisk personal i skola och vuxenutbildning – läsåret 2025/26
Skolverket: Gymnasieelever riskerar att inte få den undervisningstid de har rätt till
En ny rapport från Skolverket visar det finns en risk att många gymnasieelever i Sverige inte får sin garanterade undervisningstid.
Kartläggningen visar att det är vanligt att undervisningstid uteblir på gymnasieskolans nationella program och att det kan vara svårt att i efterhand kompensera eleverna för utebliven undervisningstid. På tre av tio skolor ledde lärares frånvaro till att lektioner ställdes in åtminstone varje månad under vårterminen 2025.
Kartläggningen visar också att gymnasieskolor har olika syn på vilka aktiviteter som ska räknas in i elevernas undervisningstid. Till exempel räknar en del skolor genomförandet av nationella prov som undervisningstid, medan andra inte gör det. Skolverket bedömer att genomförandet av nationella prov inte ska ingå i elevernas garanterade undervisningstid i gymnasieskolan och skolor behöver planera undervisningstiden med detta i åtanke.
Garanterad undervisningstid på gymnasieskolans nationella program
Skolverket stärker arbetet med vetenskaplig grund
Skolverket genomför ett omfattande förändringsarbete för att stärka myndighetens arbete med vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. En central del är inrättandet av en funktion för vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samt utvecklingen av nya arbetssätt för myndigheten att beställa och ta fram kunskapsunderlag. Skolverkets vetenskapliga råd har också en viktig roll i det arbetet.
De nya principerna för framtagande av kunskapsunderlag innebär bland annat att
- vetenskaplig kunskap ska sammanställas genom systematiska sökningar när det är möjligt
- forskningsresultat ska värderas utifrån trovärdighet
- kunskap från olika vetenskapliga traditioner och metoder ska tas tillvara.
Skolverket: Regeringens expertgrupp får en mer central roll i läroplansarbetet
Regeringen har tidigare utsett en expertgrupp som har stöttat Skolverkets arbete med att ta fram nya läro- och kursplaner. Nu ger regeringen expertgruppen en mer aktiv och central roll i det fortsatta arbetet. Ändringen innebär att expertgruppen ska samarbeta tätare med Skolverket i arbetet med de nya läroplanerna.
Expertgruppen består av följande medlemmar:
- Linda Fälth, professor vid Linnéuniversitetet
- Christopher Gillberg, professor vid Göteborgs universitet
- Agneta Gulz, professor vid Lunds universitet och Linköpings universitet
- Ola Helenius, professor vid Göteborgs universitet
- Martin Ingvar, professor vid Karolinska institutet. Samordnare för expertgruppen.
- Jonas Linderoth, professor vid Göteborgs universitet
- Linnéa Lindquist, biträdande rektor
- Håkan Sjöberg, lärare
- Anna-Karin Wyndhamn, fil.dr universitetsadjunkt vid Göteborgs universitet
Förslagen på kursplaner kommer att gå ut på remiss under perioden 9 oktober till 11 december 2026, och bearbetas därefter utifrån inkomna remissvar. I mars 2027 ska Skolverket lämna de färdiga förslagen till regeringen, som sedan fattar beslut om nya läro- och kursplaner.
Regeringen: Stärk den yrkesnära undervisning i komvux
Från 1 juli 2026 införs skärpta språkkrav i äldreomsorgen. Regeringen ger därför Skolverket i uppdrag att ta fram stöd för hur undervisning i svenska som andraspråk, nivå 1, och yrkesämnen som ingår i vård- och omsorgsprogrammet kan integreras vid utbildning i komvux.
Vid genomförandet ska Skolverket inhämta kunskap och erfarenheter från Stockholms universitet, som i dag bedriver ett utvecklingsarbete kring språk- och yrkesintegrerad undervisning för vuxna, och Socialstyrelsen.
Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2028.
Regeringen: Skolverket ska genomföra kunskapshöjande insatser mot antisemitism
En studie från Skolverket visar att det kan vara svårt för skolan att upptäcka antisemitiska uttryck. Därför ger regeringen Skolverket ett uppdrag i regleringsbrevet att genomföra kunskapshöjande insatser riktade till huvudmän i syfte att motverka antisemitism i skolväsendet. Insatserna ska fokusera på spridning av Skolverkets egna och andra relevanta aktörers befintliga insatser och metoder.
Regeringen: Skolverket får i uppdrag att stödja trygghet och studiero i skolan
Höstterminen 2026 föreslås nya regler gälla som ska öka tryggheten och studieron i skolan.
Nu får Skolverket i uppdrag att ta fram stöd, till exempel i form av exempelmallar, som ska ge en både konkret och juridisk vägledning. Stödmaterialet ska publiceras på Skolverkets webbplats så snart som möjligt efter att riksdagen har beslutat om propositionen, men senast den 1 januari 2027.
Regeringen: Nytt uppdrag för att stärka skolans brottsförebyggande arbete
Regeringen ger Skolverket, Brottsförebyggande rådet (Brå) och Socialstyrelsen ett gemensamt uppdrag att ta fram ett sammanhållet, behovsanpassat och praktiknära kunskaps- och metodstöd för brottsförebyggande arbete i skolväsendet.
Regeringen: Nytt stödmaterial ska hjälpa skolor att förebygga kriminalitet
Regeringen ger Skolverket i uppdrag att ta fram ett nytt stödmaterial som ska stärka skolans arbete med att förmedla och förankra respekt för lagar och föreskrifter.
Stödmaterialet ska:
- vara ett praktiknära kunskaps- och metodstöd som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet
- gälla från förskolan upp till och med vuxenutbildningen
- vara anpassat efter verksamheternas olika behov och förutsättningar samt efter elevernas ålder och mognad.
Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2027.
Skolverket: Nytt stöd för att motverka sexualbrott
På uppdrag av regeringen har Skolverket tagit fram ett stöd för hur förskolor, skolor, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet kan arbeta för att motverka att barn och elever utsätts för sexualbrott eller andra grova brott av en vuxen i verksamheten. Det kompletterar Skolverkets övriga stöd för hur förskolor och skolor kan arbeta för att förebygga olika typer av brott.
Stödet innehåller följande delar:
- Skolklimat och arbetsmiljö
- Lämplighetsprövning vid rekrytering
- Rutiner och ansvar för annan personal och externa personer
- Kontroll i belastningsregistret
- Rutiner för det vardagliga arbetet
- Lokaler och utemiljö
- Kunskaper och kompetens
- När misstanke uppstår
Förebygg sexualbrott och andra grova brott mot barn och elever
SKR: Lägre pensionsavgifter för anställda i välfärden
SKR och de andra kollektivavtalsparterna inom den kommunala sektorn är överens om ändringar i tjänstepensionsavtalet AKAP‑KR:s Anslutningsvillkor. Överenskommelsen innebär att 1,2 miljoner anställda i kommuner och regioner får lägre avgifter för förvaltningen av sin avgiftsbestämda ålderspension.
Medarbetare i kommuner och regioner får lägre avgifter, vilket på sikt ger förbättrade förutsättningar för ett högre tjänstepensionsutfall. Modellen för avgifter förändras också genom införandet av en enhetlig årlig avgift, vilket ger en mer överskådlig struktur och kan innebära lägre kostnader för den försäkrade.
https://skr.se/pressrum/aktuellt/nyhetsarkiv/lagrepensionsavgifterforanstalldaivalfarden.10440.html
Fackförbundet Sveriges lärare: Rapport om kränkningar och våld bland elever
Sveriges lärare har presenterat en rapport om hot, kränkningar och våld mellan elever ”Skolan som slagfält”. Rapporten beskriver att hot och våld i skolan är ett växande problem och att det finns ett samband med ekonomiska nedskärningar.
https://www.sverigeslarare.se/om-oss/opinion-debatt/undersokningar/skolan-som-slagfalt/