Nyheter Sveriges skolchefer december 2024 – januari 2025
Dokument att ladda ner
Omvärldsbevakning i word-format från Nyheter Sveriges skolchefer december 2024-januari 2025.
samt som presentation Nyheter Sveriges skolchefer december 2024-januari 2025.
SOU: Förslag om ny kursplan för grundläggande svenska som andraspråk
Utredningen På språklig grund, SOU 2025:9, föreslår bland annat att:
- ”En ny kursplan för grundläggande svenska som andraspråk ska införas. Utredaren har valt att kalla kursplanen så eftersom den ska komplettera den nuvarande kursplanen i svenska som andraspråk.
- Det ska förtydligas vilka målgrupperna är för svenska som andraspråk respektive för grundläggande svenska som andraspråk.
- Ett obligatoriskt kartläggningsmaterial ska användas inför beslut om vilket svenskämne (svenska eller svenska som andraspråk) en elev i grundskolan ska läsa .
- Elever som läser enligt kursplanen för grundläggande svenska som andraspråk ska inte få betyg.”
Utredaren har även haft i uppdrag att analysera om och i så fall hur modersmålsundervisning påverkar elevers integration, studieresultat och kunskapsutveckling i svenska språket.
”Utredaren presenterar följande slutsatser:
- Mer forskning behövs för att kunna svara på frågan om, och i så fall hur, modersmålsundervisning i sig påverkar elevers studieresultat, kunskapsutveckling i svenska språket och integration.
- Utredaren har inte kunnat hitta belägg för att modersmålsundervisning ger negativa effekter och lämnar därför inga författningsförslag som rör modersmålsundervisning.
- Elever som deltar i modersmålsundervisning presterar bättre i skolan än de som inte deltar, bland de som har rätt till det.”
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2025/01/sou-20259/
SOU: Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan
Utredningen Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan, SOU 2025:8, föreslår bland annat att:
- Rektorns och lärarens ansvar för ökad trygghet och studiero ska förtydligas.
- Ökade möjligheter till tillfälliga omplaceringar och längre och fler avstängningar.
- Alla skolor ska ha skolregler, en plan för konsekvenser vid överträdelser och ett förväntansdokument.
- Definitionen av undervisning i skollagen ska kompletteras så att det framgår att den både bestäms och leds av läraren.
- Vårdnadshavares inflytande över sitt barns utbildning ska minskas och förtydligas.
- Nolltolerans mot trakasserier, kränkande behandling och mobbning kan säkerställas genom statliga åtgärder.
- Giltig och ogiltig frånvaro ska definieras och ett nationellt frånvaroregiser ska införas.
Utredningen föreslår att författningsförslagen ska träda i kraft den 1 juli 2026.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2025/01/sou-20258/
Presentationsbilder från pressträff den 29 januari 2025 (pdf 441 kB)
SOU: Förstärkningsundervisning i skolan- en försöksverksamhet för fler behöriga elever
Utredningen Förstärkningsundervisning i skolan – en försöksverksamhet för fler behöriga elever, SOU 2024:94, föreslår att de elever som har svårt att nå målen i grundskolan ska få mer obligatorisk undervisningstid med behöriga lärare än vad den garanterade undervisningstiden innebär. Utredningen föreslår att en försöksverksamhet ska genomföras där elever på olika sätt ges mer undervisningstid.
Utredningen föreslår också att den undervisningstid som ska tillföras ska ges under andra förutsättningar än den ordinarie undervisningen. Det handlar till exempel om hur stora undervisningsgrupperna får vara.
Presentationsbilder från pressträff den 20 december 2024 (pdf 994 kB)
Regeringen: Ett samlat statsbidrag för personalförstärkningar
För att stärka huvudmännens förutsättningar att öka tryggheten och studieron i skolan, avlasta lärare och bättre kunna möta elevernas behov av stöd har regeringen beslutat om ett samlat statsbidrag för personalförstärkningar.
Genom att nu slå ihop statsbidraget för personalkostnader för speciallärare och speciallärare i särskilda undervisningsgrupper, statsbidraget för personalkostnader inom elevhälsan samt från och med 2026 även inkludera statsbidraget för lärarassistenter skapas ett nytt samlat statsbidrag. Syftet är att underlätta huvudmännens administrativa arbete med statsbidragen genom att minska antalet riktade statsbidrag.
SOU: Skolsäkerhetsutredningens slutbetänkande
I Skolsäkerhetsutredningens slutbetänkande, SOU 2024:87, föreslås en rad bestämmelser som reglerar hur olika myndigheter ska lämna information till varandra.
När det gäller skolan föreslår utredningen att det förebyggande arbetet ska stärkas genom:
- Tidiga stödinsatser
- Reglering av lärares undervisningstid
- och tiden till för- och efterarbete
- Trygghet och studiero
- Skolsociala team
- Akutskolor
OECD: Allt fler unga har otillräckliga läsfärdigheter
I den internationella undersökningen PIAAC 2023, som undersöker vuxnas färdigheter i läsning, räkning och problemlösning, ligger Sverige i topp tillsammans med länder som Finland, Japan, Norge och Nederländerna.
Inom läsning respektive räkning uppgick andelen med otillräckliga färdigheter till 12 procent, vilket motsvarar närmare 800 000 personer i åldrarna 16 till 65 år. Resultaten visar även att andelen i den yngsta åldersgruppen, 16–24 år, som har otillräckliga färdigheter i läsning, har ökat från 9 till 15 procent under det senaste decenniet. Sammanlagt är det nästan 160 000 unga vuxna i Sverige som har otillräckliga färdigheter. Undersökningen visar också att nästan varannan utrikes född i åldern 16–24 år saknar tillräckliga läsfärdigheter.
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2024/12/allt-fler-unga-har-otillrackliga-lasfardigheter/
Skolverket: Fortsatt brist på behöriga lärare och förskollärare
Skolverkets nya lärarprognos visar att det kommer att saknas cirka 10 600 behöriga lärare och förskollärare i skolväsendet år 2038.Detta gäller trots de minskande barnkullarna. Störst väntas bristen bli på förskollärare, speciallärare, yrkeslärare och högstadielärare.
För att täcka behovet behöver fler studenter välja en lärarutbildning – exempelvis behöver antalet studenter som läser till speciallärare nästan fördubblas.
Enligt prognosen behöver det examineras totalt cirka 145 100 lärare och förskollärare för att täcka behovet under perioden 2024–2038. Samtidigt väntas den beräknade examinationen uppgå till cirka 134 500 lärare och förskollärare.
Diagrammet visar beräknat examinationsbehov och beräknad examination för olika program och inriktningar på lärarutbildningen. Examinationsbehovet överstiger den beräknade examinationen för förskollärare, ämneslärare med inriktning mot årskurs 7–9, speciallärare, yrkeslärare och grundlärare med inriktning mot årskurs 4 6. För övriga lärarkategorier överstiger den beräknade examinationen behovet under perioden.
För att stärka tillgången till behöriga lärare och förskollärare behövs ett strategiskt arbete inom flera områden. Skolverket ser bland annat behov av:
- ett förstärkt arbetsmiljöarbete för att alla lärare och förskollärare ska få en trygg och hållbar arbetssituation.
- att lärare får bättre förutsättningar att fokusera på läraryrkets kärnuppdrag, det vill säga att planera, genomföra och följa upp undervisning.
- att minska den höga omsättningen på rektorer och förbättra rektorers förutsättningar att fokusera på sitt pedagogiska ledarskap.
Prognos över behovet av lärare och förskollärare
Skolverket: Förenklad betygsskala inom komvux har minskat lärarnas arbetsbörda
I början av 2022 infördes en förenklad betygsskala för komvux på grundläggande nivå, komvux som anpassad utbildning på grundläggande nivå och komvux i svenska för invandrare (sfi).
Skolverkets utvärdering visar att reformen har inneburit en minskad arbetsbörda för lärarna vid bedömning och betygssättning.
Utvärdering av den förenklade betygsskalan inom komvux
Skolverket: Elever med NPF får inte tillräckligt stöd
En rapport från Skolverket visar att många elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller liknande utmaningar inte får det stöd de har rätt till i grundskolan. Trots engagemang från huvudmän och rektorer visar rapporten att resurser, kompetens och rutiner inte alltid räcker till. Huvudmän och rektorer behöver säkerställa att elever med NPF ges rätt förutsättningar att lyckas i skolan.
Skolverket: Svenska elever presterar bättre i matematik
Den internationella kunskapsmätningen TIMSS 2023 visar att de svenska eleverna i både årskurs 4 och 8 har förbättrat sina resultat i matematik sedan 2019. Sverige är ett av få deltagande EU- och OECD-länder med förbättrade matematikresultat. I naturvetenskap presterar de svenska eleverna på samma nivå som i föregående mätning 2019.
De svenska matematikresultaten i årskurs 4 är de högsta sedan den första studien för den årskursen 2007. För eleverna i årskurs 8 har matematikresultaten stadigt ökat sedan 2011. Elever i Sverige presterar nu på genomsnittet för de deltagande EU- och OECD-länderna i årskurs 4 och över genomsnittet i årskurs 8.
Samtidigt har spridningen i resultat ökat. Medan de högst presterande eleverna i matematik uppvisar förbättrade kunskaper ligger de lågpresterande eleverna kvar på ungefär samma nivå. I naturvetenskap årskurs 4 har skillnaderna också ökat, där särskilt andelen lågpresterande elever ökat.
Regeringen: Ny generaldirektör för Skolinspektionen
Regeringen har anställt Marie Axelsson som generaldirektör och chef för Skolinspektionen. Hon påbörjar sin anställning den 1 april 2025.
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2025/01/ny-generaldirektor-for-skolinspektionen/
Regeringen: Fritidshemmens arbete med språk och läsning ska stärkas
Regeringen har givit Skolverket i uppdrag att genomföra insatser för att stärka fritidshemmets arbete med läsning och för att höja elevers kunskaper i det svenska språket. Satsningen ska samordnas med de riktade insatser som Skolverket redan idag ger.
För uppdraget avsätts 9 miljoner kronor 2025 och 12 miljoner kronor beräknas årligen 2026 och 2027.
Regeringen: Elever med funktionsnedsättning ska följas upp
Regeringen har givit Skolverket i uppdrag att med stöd av Socialstyrelsen arbeta för att göra det möjligt att samköra uppgifter från patientregistret med uppgifter som Skolverket samlat in om bland annat kunskapsresultat och åtgärdsprogram. En första samkörning skulle kunna påbörjas under 2026.
För att förbereda och genomföra samkörningen får Skolverket och Socialstyrelsen en halv miljon kronor var för 2025. Från och med 2026 beräknas anslaget öka till två miljoner kronor.
Regeringen: AI-kunskaper hos yrkesverksamma och studenter ska stärkas
Regeringen satsar 28 miljoner kronor under 2025, för att sju lärosäten ska kunna utveckla kurser med inriktning på AI för yrkesverksamma inom olika sektorer.
Regeringen: SCB ska samla in registerdata från skolornas IT-system
Regeringen ger SCB i uppdrag att samla in registerdata direkt från skolornas IT-system. Under 2025 får SCB 2,7 miljoner kronor för uppdraget. Regeringen beräknar att myndigheten får 3,1 miljoner kronor för 2026 och 1,8 miljoner för 2027.
Regeringen: Trygghet och kunskap i fokus i Skolinspektionens regleringsbrev
I regeringens regleringsbrev till Skolinspektionen är tre områden i fokus.
- Skolinspektionen ska granska att huvudmän säkerställer att registerkontroll sker inom förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg respektive omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds.
- Skolinspektionen ska granska hur huvudmännen arbetar med att skolans arbete vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
- Skolinspektionen ska granska den nationella statistiken om elevers deltagande, resultat och betygsättningen i lovskola.
Regeringen: Skolverket ska följa upp Kunskapsbidraget
Skolverket i uppdrag att analysera hur huvudmän använder och fördelar de medel som de tilldelas inom ramen för kunskapsbidraget. Skolverket ska också förbättra informationen om hur bidraget kan användas för att stärka utbildningens kvalitet utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2025.
Regeringen: Föräldrar som går teckenspråksutbildning kan få fler undervisningstimmar
Föräldrar som har särskilda svårigheter att nå målen i teckenspråksutbildningen TUFF får nu möjlighet till fler undervisningstimmar.
Statsbidraget för TUFF omfattar cirka 15 miljoner kronor. I budgeten för 2025 tillförs ytterligare 1 miljon kronor år 2025 till 2027 för att finansiera en utökning av antalet utbildningstimmar för vissa föräldrar.
Regeringen: Skolinspektionen ska motverka olämpliga aktörer i skolväsendet
Skolinspektionen har i uppdrag att motverka välfärdsbrottslighet. Enligt Skolinspektionen finns det ett antal risker vad gäller verksamheter, ägarförhållanden och sammanhang i skolväsendet. För att ytterligare kunna följa Skolinspektionens arbete inom detta område ger regeringen nu myndigheten ett återrapporteringskrav om att motverka välfärdsbrottslighet.
Skolinspektionen ska redovisa vilka insatser som gjorts för att motverka att kriminella eller andra olämpliga aktörer verkar inom skolväsendet.
Skolverket: Begränsad användning av AI-tjänster i grundskolan, fritidshem och förskoleklass
En rapport från Skolverket visar att två av fem tillfrågade lärare i grundskolan, förskoleklass och fritidshem har använt AI-tjänster i någon del av sitt arbete eller undervisning.
Vanligast är att AI används för att planera lektionsuppgifter. Användningen av AI-tjänster är väldigt begränsad både bland lärare och elever. Enbart en av sex tillfrågade lärare i Skolverkets webbpanel har tillåtit sina elever att använda AI-tjänster i undervisningen. De som har använt tekniken uppger att den oftast används i liten omfattning.
Artificiell intelligens i undervisningen – grundskolan, förskoleklass och fritidshem
Skolinspektionen: Garantin för tidiga stödinsatser ger inte fler elever stöd
Skolinspektionens granskning av hur garantin för tidiga stödinsatser fungerar visar att skolorna inte uppnår intentionerna med garantin, att fler elever får rätt stöd i rätt tid.
Granskningen visar att andelen elever som får stöd inte har ökat efter att garantin infördes. Samtidigt har elevernas resultat på de nationella proven blivit lägre i årskurs 3, än före garantin.
Skolinspektionen har i granskningen även sett att elevers matematiska utveckling inte får samma uppmärksamhet som den språkliga. Det är färre lärare som kontaktar specialpedagogisk personal när det gäller elevers matematiska utveckling, jämfört med elevernas språkliga utveckling.
Skolinspektionen: Kommuner behöver ta ett större ansvar för betygssättningen inom komvux
Skolinspektionen har granskat kvaliteten i rektorns arbete för rättvisande och likvärdiga betyg i den kommunala vuxenutbildningen (komvux) på gymnasial nivå som bedrivs på entreprenad. Granskningen omfattar 29 kommuner.
”Granskningen visar på en utbredd osäkerhet kring hur ansvaret fördelas mellan den kommunala rektorn och den enskilda utbildningsanordnaren när komvux bedrivs på entreprenad. Eftersom huvudmannaskapet vid entreprenad ligger kvar på kommunen är det alltid kommunen som har det övergripande ansvaret för kvaliteten i verksamheten och för att utbildningen genomförs i enlighet med skolförfattningarna.
Med oreflekterad tillit till den enskilda utbildningsanordnarens kompetens och ansvarstagande tar kommunerna inte sin del av ansvaret för att elevernas betyg ska bli rättvisande och likvärdiga.”
Rektors arbete för rättvisande och likvärdiga betyg i kommunal vuxenutbildning
Skolinspektionen: Regler för betygskatalogerna tolkas olika
Skolinspektionen har genomfört en tematisk tillsyn gällande reglerna för betygskatalogen. Tillsynen visar att skolhuvudmännen tolkat föreskrifterna på annat sätt än Skolinspektionen.
Enligt Skolinspektionens tolkning av föreskrifterna ska varje enskilt beslut om betyg dateras och signeras var för sig i betygskatalogen. Det innebär att nästan alla skolhuvudmän som ingick i den tematiska tillsynen hade brister vad gäller signeringen av betyg.
Tillsynen visar att skolhuvudmännen har tolkat bestämmelsen olika, men vid flertalet av skolorna har lärare signerat och daterat längst ned på en sida i betygskatalogen där samtliga betyg som läraren beslutat om för en viss klass eller i ett visst ämne framgår. Detta i stället för att signera och datera varje enskilt betyg för sig.
Mot bakgrund av resultatet från Skolinspektionens tillsyn ska Skolverket se över föreskrifterna och behovet av ytterligare stöd.
Se Skolverkets föreskrifter om betygskatalog
https://www.skolinspektionen.se/aktuellt/nyheter/regler-gallande-betygskatalogerna/
Sveriges lärare: Stora barngrupper i förskolan
Sveriges lärare har genomfört en enkätundersökning bland förskollärare, ”Tryggare kan alla vara – En rapport om riskerna med stora barngrupper i förskolan”.
Undersökningen visar bland annat att:
- Nästan 8 av 10 lärare i förskolan upplever att de arbetar i en för stor barngrupp. Undersökningen visar att fler än åtta av tio lärare arbetar i barngrupper som överstiger Skolverkets riktmärken. Det leder till flera konsekvenser.
- 8 av 10 lärare som arbetar i en för stor barngrupp instämmer helt eller delvis att det tar för lång tid för barn i behov av särskilt stöd få de stöd de behöver. Arbetar de i en lagom stor barngrupp är det färre som svarar detsamma. Möjligheterna att svårare att upptäcka barn i behov av särskilt stöd är med andra ord sämre i stora barngrupper.
- Av lärare som arbetar i stora barngrupper svarar endast 6 av 10 att förskolan helt eller delvis lyckas med att stimulera barnsspråkutveckling, kognitiva utveckling och emotionella utveckling tillräckligt. Detta kan jämföras med 8 av 10 av lärare som arbetar i en
lagom stor barngrupp. - 7 av 10 lärare som arbetar i en stor barngrupp svarar att det är svårt att leva upp till tillsynsansvaret varje dag eller flera gånger i veckan. Andelen är något lägre bland lärare som uppger att gruppen är lagom stor (5 av 10).
- 5 av 10 lärare i förskolan* anser att de inte hinner med stora delar av sitt förskolläraruppdrag om barngruppen är för stor, vilket kan jämföras med att endast 3 av 10 lärare som arbetar i en lagom stor barngrupp svarar detsamma.
https://www.sverigeslarare.se/om-oss/opinion-debatt/undersokningar/tryggare-kan-alla-vara/
Tidningen Skolledaren: Förskola tvingades lämna ut uppgifter om barn
Efter en dom i kammarrätten tvingas en förskola i Göteborg att lämna ut uppgifter om ett papperslöst barn. Polisen begärde först ut uppgifterna från förskolan men Göteborgs förskoleförvaltning sa nej. Efter det togs ärendet upp i kammarrätten, där förvaltningen förlorade. Kammarrättens dom går inte att överklaga.
https://www.skolledaren.se/aktuellt/nyheter/2025/1/forskola-tvingades-lamna-ut-uppgifter-om-barn/