Nyheter Sveriges skolchefer juni-augusti 2024
Dokument att ladda ner
Omvärldsbevakning i Word-format från Nyheter Sveriges skolchefer juni-augusti 2024.
samt som presentation Nyheter Sveriges skolchefer juni-augusti 2024.
Högsta domstolsdomen: Diskriminering när elev inte fick tillräckligt stöd
Högsta domstolen har avgjort ett mål där en elev inte fick tillräckligt med stöd. Citaten nedan är från Högsta domstolens pressmeddelande.
”Högsta domstolen kommer i dagens avgörande fram till att en grundskoleelev som gick i fjärde klass blev diskriminerad genom att eleven inte fick tillräckligt stöd. Kommunen som är huvudman för skolan ska därför betala diskrimineringsersättning till eleven.”
”I det aktuella fallet hade skolan kommit fram till att eleven behövde särskilt stöd men underlåtit att analysera vilka stödåtgärder som behövdes, att utforma en åtgärdsplan som innehöll sådana åtgärder och att anordna särskilt stöd för eleven. De konkreta följderna av detta var att eleven under ett halvår inte fick sådant stöd som behövdes för att kunna fungera tillfredsställande i skolan. Elevens frånvaro låg därför på en hög nivå och eleven gick miste om stora delar av sin utbildning under perioden. Detta utgjorde enligt Högsta domstolen sådana konkreta negativa följder av avvikelserna från skollagens krav att diskriminering hade skett. Kommunen döms därför att betala diskrimineringsersättning till eleven.”
https://www.domstol.se/nyheter/2024/06/diskriminering-nar-skolelev-inte-fick-tillrackligt-stod/
Regeringen: Skolinformationsutredningen och regeringsförslag på remiss
Regeringen remitterar Skolinformationsutredningens förslag om att införa offentlighetsprincipen i fristående skolor tillsammans med ett nytt förslag från Regeringskansliet.
Skolinformationsutredningen presenterade två förslag. Huvudförslaget var att offentlighetsprincipen införs för fristående skolor, förskolor och fritidshem, med samma regler som för offentliga huvudmän. Det andra förslaget var en insynslag som ger en begränsad insyn jämfört med offentlighetsprincipen. Båda förslagen gäller för alla huvudmän oavsett storlek.
I en promemoria lägger regeringen dessutom ett eget förslag där man delar upp de fristående huvudmännen i två grupper. För huvudmän som har högst två skolor eller förskolor föreslås att de ska få olika lättnadsregler när det gäller hanteringen av handlingar jämfört med offentlighetsprincipen. För huvudmän med fler än två skolor föreslås att omfattas av lättnadsregler under det första året och därefter ska de omfattas av offentlighetsprincipen i sin helhet.
Regeringen: Alla elever ska få rätt till bemannade skolbibliotek
I en proposition föreslår regeringen att alla elever i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ska som huvudregel ha tillgång till ett skolbibliotek på den egna skolenheten.
Om det finns särskilda skäl, kan skolbiblioteket i stället få tillhandahållas på en annan skolenhet eller på ett folkbibliotek.
Skolbiblioteken ska vara bemannade i sådan utsträckning att ändamålen med skolbibliotek uppnås. Varje huvudman ska sträva efter att för skolbiblioteksverksamheten anställa personal som i första hand har en examen från en högskoleutbildning inom biblioteks- och informationsvetenskap eller i andra hand en examen från en annan relevant högskoleutbildning.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2024/07/prop.-202324164
Regeringen: Lärares och förskollärares undervisningstid ska regleras
Regeringen har beslutat att ge ett tilläggsdirektiv till Utredningen om en minskad administrativ börda för förskollärare och lärare. De får nu i uppdrag att även se över hur lärarnas undervisningstid och tid till för- och efterarbete kan regleras.
Utredaren ska bland annat:
- analysera och föreslå hur undervisningstiden för lärare i skolan och
förskollärare och lärare i förskoleklassen kan regleras samt överväga och vid behov föreslå motsvarande reglering för förskollärare i förskolan och lärare i fritidshemmet, - analysera och föreslå hur förskollärares och lärares tid för planering och
uppföljning kan regleras.
Uppdraget ska redovisas senast den 3 mars 2025.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2024/07/dir.-202464
Regeringen: Tydligare krav på kunskaper i svenska i förskolan
Regeringen har givit Skolverket i uppdrag att revidera de allmänna råden för måluppfyllelse i förskolan och förtydliga vilka kunskaper i svenska som personalen i förskolan ska ha. Syftet är att se till att personalen som möter barnen i förskolan har de kunskaper som behövs för att barnen ska stimuleras i sin språkutveckling i svenska och ges goda förutsättningar inför skolstarten.
Skolverkets allmänna råd är rekommendationer om hur huvudmän, rektorer, förskollärare och annan personal i förskolan bör handla för att uppfylla kraven i de bestämmelser som gäller för verksamheten. Råden kan ligga till grund för tillsyn.
Regeringen: Skolverket ska undersöka användningen av skärmar i skolan
Regeringen har givit Skolverket i uppdrag att undersöka hur digitala enheter används i skolan och hur användandet skiljer sig mellan flickor och pojkar.
Uppdraget är en del av regeringens åtgärdsprogram för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel.
Regeringen: Skolverket ska beakta riskerna med digitalisering
Skolverket har ett så kallat sektorsansvar i frågor om digitalisering. Detta ansvar ändras nu så att Skolverket även ska ta särskild hänsyn till de risker som digitaliseringen medför. Myndigheten ska vara samlande och stödjande samt samverka med övriga berörda myndigheter och andra relevanta parter.
Regeringen: Tydligare statistik om skolbibliotek och kostnader för läromedel
Skolverket har i uppdrag att tillsammans med Kungliga biblioteket arbeta för att utveckla den officiella biblioteksstatistiken. Det uppdraget utökas nu så att personal i skolbibliotek ska redovisas i en egen kategori.
Skolverket ska även utveckla uppgiftsinsamlingen från huvudmännen för att den mer detaljerat redovisa hur mycket medel som läggs på läroböcker, andra läromedel och annat material som används i undervisningen.
Skolverket: Rapport om gymnasielärares syn på AI i skolan
Skolverket har presenterat en rapport om gymnasielärares syn på AI i skolan.
Två tredjedelar av de drygt 190 svarande lärarna uppger att de har använt AI-tjänster i någon del av sin undervisning eller sitt arbete med att planera och förbereda lektioner. De allra flesta har dock gjort det i liten utsträckning och då oftast i det egna arbetet med att planera och förbereda undervisning.
Bland de svarande lärarna är det få som tillåtit sina elever att använda AI-tjänster i undervisningen. När de har använts har det oftast handlat om att låta AI-tjänsterna generera idéer och uppslag. Eleverna har också fått möjlighet att förstå hur tekniken kan användas, för undervisning i källkritik och för översättning mellan språk.
Rapporten bygger på enkätsvar från 194 lärare som ingår i Skolverkets webbpanel.
Artificiell intelligens i undervisningenPdf, 575 kB, öppnas i nytt fönster.
Skolverket: Ukrainska flyktingar får utökad rätt till utbildning
Europeiska unionens råd har enats om att förlänga massflyktsdirektivet till den 4 mars 2026. Beskedet innebär att Skatteverket kan börja folkbokföra de som varit här med tillfälligt skydd i minst två år och planerar att fortsätta bo i Sverige. Dessa individer får därmed fullt ut rätt till utbildning och barnen omfattas av skolplikt.
Skolverket: Nya föreskrifter om digitala nationella prov
Skolverket har beslutat om föreskrifter om hantering och genomförande av digitala nationella prov som gäller från och med den 1 augusti 2024.
Föreskrifterna reglerar hanteringen och genomförandet av de digitala nationella proven som helt eller delvis tillhandahålls genom Skolverkets digitala provtjänst. Föreskrifterna gäller för grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå.
Skolverket inför digitala nationella prov successivt, vilket innebär att både digitala och pappersbaserade prov kommer att användas parallellt under en övergångsperiod. Vissa prov kommer fortsätta att genomföras enbart på papper.
Skolverket: Rapport om effekten av digitala verktyg i skolan och PISA-resultat
Skolverket har jämfört nordiska 15-åriga elevers användning av digitala verktyg, så som datorer, surfplattor och mobiler i skolan och på fritiden utifrån enkätdata från PISA 2022. Rapporten beskriver även förhållandet mellan elevers användning och deras resultat på PISA-provet.
Rapporten visar att 15-åringar som använder digitala verktyg för lärande i skolan några timmar per dag har högre resultat i PISA 2022, jämfört med elever som gör det sällan eller väldigt mycket. De som däremot använder digitala verktyg till annat än lärande i många timmar, både i skolan och i hemmet, hade sämre resultat på PISA 2022.
Resultaten är i stort desamma som i OECD:s internationella rapport, och sätter svenska elevers användning i ett nordiskt perspektiv.
Skolverket: Digitala verktyg inte längre obligatoriskt i förskolans läroplan
Skolverket har haft i uppdrag att se över området digitalisering i förskolans läroplan. I det förslag på läroplansändringar som lämnats till regeringen föreslås att det inte ska vara obligatoriskt att använda digitala verktyg i förskolan. Förskollärarna får samtidigt ett tydligare ansvar för att välja bland arbetssätt och lärverktyg. Teknikutveckling, högläsning, rörelse och motorik skrivs också fram mer.
Översyn av området digitalisering i förskolans läroplan
Skolverket: Internationella engelska skolan krävs på 7,7 miljoner
Skolverket har beslutat att Internationella engelska skolan (IES) ska betala tillbaka drygt 7,7 miljoner kronor som skolan felaktigt fått i statsbidrag för det så kallade Lärarlönelyftet. Pengarna som återkrävs har betalats ut för lärare som inte uppfyller kraven för statsbidraget under åren 2022 och 2023.
Skolverkets utredning visar att IES ansökt och felaktigt fått det aktuella statsbidraget för sammanlagt drygt 190 lärare. Det handlar främst om lärare som saknar svensk lärarlegitimation och som undervisat i engelska och moderna språk. Det är en kategori som enligt den aktuella förordningen inte är berättigad till statsbidrag för Lärarlönelyftet.
Skolverket: Myndigheter samverkar för att motverka att barn hamnar i kriminalitet
Sedan slutet av 2023 arbetar åtta myndigheter, däribland Skolverket, tillsammans för att motverka att barn och unga rekryteras till kriminella nätverk. Samverkanstrukturen Bob – barn och unga i organiserad brottslighet, har även en regional organisation där det sker en lokal samverkan i de mest prioriterade områdena.
Syftet med Bob-uppdraget och samverkansstrukturen är bland annat att:
- förstärka och effektivisera arbetet med att motverka att barn och unga hamnar i grov kriminalitet
- säkerställa effektiva och ändamålsenliga åtgärder för de som är inblandade i grov kriminalitet
- identifiera framgångsfaktorer och metoder, och sprida kunskap om dessa
- öka kommuners och andra aktörers kunskap om målgruppen barn och unga i organiserad brottslighet
- förstärka och komplettera redan fungerande samverkansformer och befintligt arbete.
Skolinspektionen: Elever får inte alltid det stöd de har rätt till
Skolinspektionen har genomfört en granskning av skolornas arbete med extra anpassningar och särskilt stöd till elever i de obligatoriska skolformerna och i fritidshemmet.
Rapporten visar bland annat att extra anpassningar tenderar att bli alltmer omfattande på flera skolor. Elever ges extra anpassningar under lång tid, och det ges fler och fler anpassningar utan att eleven anmäls till rektorn för utredning om behov av särskilt stöd.
Bristande tillgång till de kompetenser eller professioner som enligt lag ska finnas i elevhälsan skapar också svagheter i arbetet. Begränsade förutsättningar kan få elevhälsan att vänta med att utreda eventuella behov av särskilt stöd och i stället hänvisa lärare till att fortsätta arbeta med extra anpassningar ytterligare en tid för eleven.
Skolinspektionens tematiska kvalitetsgranskning från 2024 visar att fritidshemmet på flera skolor inte är en del i stödarbetet. Ibland har rektorer inte skapat förutsättningar för personal i skola och fritidshem att samverka, och fritidshemmets personal lämnas vid sidan av stödarbetet. Det finns därmed en risk för att de insatser som sätts in när det gäller elevernas stödbehov inte möter varje elevs behov under hela dagen.
https://www.skolinspektionen.se/aktuellt/nyheter/elever-far-inte-det-stod-de-har-ratt-till/
Skolinspektionen: Brister i arbetet med läsa-skriva-räkna-garantin
Sedan den 2019 gäller bestämmelser i skollagen om garantin för tidiga stödinsatser. Syftet är att uppmärksamma elever som är i behov av stöd i sitt lärande och att stödinsatser i svenska, svenska som andraspråk och matematik ska sättas in tidigt och utformas efter varje elevs behov. Skolinspektionen har granskat hur 40 skolor arbetar med läsa-skriva-räkna-garantin.
”Många skolor brister i arbetet med garantin för tidiga stödinsatser. Flest brister handlar om genomförandet av de kartläggningsmaterial och bedömningsstöd som ska användas för att upptäcka eventuella behov av stöd bland eleverna. Kartläggningsmaterialen och bedömningsstöden genomförs inte alltid i sin helhet eller i rätt tid. En annan vanlig brist är att särskild bedömning och planering av extra anpassningar inte sker i samråd med personal med specialpedagogisk kompetens, i enlighet med de bestämmelser som gäller för garantin. Tillsynen visar också att skolornas organisering av arbetet med garantin för tidiga stödinsatser inte alltid stödjer ett genomförande enligt bestämmelserna.”
Skolinspektionen: Brister hos enskilda utbildningsanordnare med betygsrätt
Skolinspektionens har genomfört en tematisk tillsyn av 20 enskilda utbildningsanordnare och folkhögskolor med beviljad betygsrätt. Tillsynen visar brister hos majoriteten av de granskade anordnarna. Hos några av anordnarna är bristerna både många och omfattande. I vissa fall gör bristernas karaktär även att rättssäkerheten kan ifrågasättas, vilket Skolinspektionen ser allvarligt på. Den vanligaste bristen är felaktigheter i betygsdokumentationen.
SKR: Fler kommuner fördelar skolresurser utifrån elevbakgrund
SKR har kartlagt hur kommunerna fördelar resurser mellan skolor utifrån elevernas bakgrund. I enkäten svarar 74 procent av kommunerna att de gör det. Det är en ökning med 17 procentenheter sedan förra undersökningen 2018. Undersökningen omfattar förskoleklass, grundskola, fritidshem och gymnasieskola.
Senare under 2024 kommer även förskolans resursfördelning att presenteras.
SKR: Ljusning i konjunkturen men fortfarande tufft läge
SKR:s senaste ekonomiska prognos spår en ljusning framåt, men det ser fortfarande tufft ut i år. Alla regioner och drygt 170 kommuner räknar med att gå med underskott under året.
SKR:s senaste skatteunderlagsprognos visar på tre tydliga resultat: inflationen är nu nere vid målet, konjunkturåterhämtning är i sikte, och skatteunderlaget ökar svagt i år men förbättras framöver. Det är nu andra året i rad som skatteunderlaget minskar realt sett.
Ta del av senaste skatteunderlagsprognosen