Nyheter Sveriges skolchefer mars 2025
Dokument att ladda ner
Omvärldsbevakning i word-format från Nyheter Sveriges skolchefer mars 2025.
samt som presentation Nyheter Sveriges skolchefer mars 2025.
Regeringen: Nya lagar och nytt statsbidrag för ökad skolsäkerhet
Med utgångspunkt i Skolsäkerhetsutredningen föreslår regeringen att:
- Alla förskolor och skolor ska ha en beredskapsplan och ett löpande beredskapsarbete. Det handlar om att planera, utbilda och öva för att ha beredskap att hantera allvarliga våldssituationer och hot om allvarliga våldssituationer.
- Det ska tydliggöras att skolan inte är en allmän plats. Alla förskolor och skolor ska vidta åtgärder för att obehöriga inte ska ges tillträde till förskolans eller skolans område när verksamheten pågår. Det är huvudmannens ansvar och kan bland annat handla om tydliggöranden av gränser, upplysningar om att obehöriga inte får vara där, låsta dörrar, passerkort, kodlås och taggar.
- Rektorn ska göra en polisanmälan om det kan misstänkas att ett brott har begåtts av en elev i samband med skolverksamheten.
- Rektorn får möjlighet att besluta att väskor eller andra föremål som elever har med sig undersöks, om det är befogat för att begränsa risken för ordningsstörningar, kränkningar eller brott eller för att upprätthålla säkerheten.
- Det förtydligas att skolan ska förmedla och förankra en grundläggande respekt för att följa samhällets lagar och regler, genom ett tillägg i alla läroplaner.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.
För att finansiera förslagen avser regeringen att föreslå att 68 miljoner kronor skjuts till årligen. Dessutom avser regeringen att föreslå att ett nytt statsbidrag för säkerhetshöjande åtgärder på 300 miljoner kronor införs för 2025.
Regeringen avser att lägga fram dessa satsningar i vårändringsbudgeten för 2025.
Regeringen: Utredning om Kriminalvårdens skolverksamhet
Regeringen har givit en utredare i uppdrag att föreslå nödvändiga lagändringar för att barn och unga som döms till fängelse ska kunna tillgodoses i sin rätt till utbildning. Kriminalvården ska också få förutsättningar att bedriva en ändamålsenlig skolverksamhet.
Uppdraget ska redovisas senast den 15 december 2025.
Regeringen: Utredning för att stärka arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck i förskolan och skolan
Utredningen ska lämna förslag på åtgärder för att stärka arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck i förskolan, skolan och fritidshemmet.
Utredningen ska bland annat:
- Kartlägga och analysera förekomst av hedersrelaterat våld och förtryck, tystnadskultur och upprätthållande av hedersnormer och föreslå åtgärder för att motverka detta.
- Föreslå åtgärder för hur personal kan få ett starkare stöd i att förebygga, upptäcka och motverka hedersrelaterat våld och förtryck samt föreslå åtgärder för att förebygga och motverka att personal upprätthåller eller förstärker hedersnormer.
- Föreslå hur elevhälsans roll för att förebygga, upptäcka och motverka hedersrelaterat våld och förtryck kan tydliggöras.
- Vid behov föreslå hur ett individuellt anpassat stödsystem för barn och elever som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck eller andra likvärdiga kränkningar på grund av kön, sexuell läggning eller könsidentitet kan utformas.
- Vid behov föreslå andra åtgärder för att stödja barn och elever som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck eller andra likvärdiga kränkningar på grund av kön, sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck.
Rebecca Lagh blir särskild utredare. Utredningen ska lämna sina förslag senast den 12 augusti 2026.
Regeringen: Proposition om en tioårig grundskola
I en proposition föreslår regeringen att förskoleklassen ersätts med en ny första årskurs i skolan.
Den nya årskurs 1 blir en integrerad del av grundskolan, där årskurs 10 blir den avslutande årskursen. Därmed upphör förskoleklassen som skolform och grundskolan förlängs med ett år. Motsvarande ändring görs i anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan.
Undervisningen i nya årskurs 1 ska ske utifrån grundskolans ämnen och kursplaner.
Regeringen föreslår att en tioårig grundskola införs hösten 2028.
Regeringen: Förslag om mobilförbud under skoldagen
Utredaren Björn Hansson har presenterat utredningen ”Ett nationellt mobilförbud i de obligatoriska skolformerna och fritidshemmet” Ds 2025:9.
Han föreslår bland annat:
- Ett nationellt mobilförbud på skoltid i de obligatoriska skolformerna och fritidshemmet
- Att det ska bli obligatoriskt att samla in elevers mobiltelefoner under hela skoldagen.
Utredaren har funnit att ett mobilförbud bland annat kan ha stora positiva effekter på både trygghet och studiero i skolan, att det minskar risken för kränkningar i sociala medier under skoldagen och att det kan bidra till att öka den fysiska aktiviteten under skoldagen.
Utredaren föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2026. Förslagen kommer att beredas vidare i Regeringskansliet.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/departementsserien-och-promemorior/2025/03/ds-20259/
Regeringen: Översyn av skolmyndigheters uppgifter och ansvar
För att effektivisera statsförvaltningen ger regeringen Statskontoret i uppdrag att se över skolmyndigheternas uppgifter och ansvar. Syftet är att bidra till en tydlig, mer ändamålsenlig och effektiv fördelning av uppgifter och ansvar.
De skolmyndigheter som ingår i översynen är Skolverket, Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), Skolinspektionen och Skolforskningsinstitutet.
SOU: Utredning om minskad arbetsbörda för lärare
Utredaren Bo Jansson har presenterat sin utredning ”Tid för undervisningsuppdraget – åtgärder för god undervisning och läraryrkets attraktivitet” SOU 2025:26. Han föreslår bland annat:
- Minskade krav på den undervisningsnära dokumentationen.
- Lättnader i regelverket som styr arbetet mot kränkande behandling.
- Ramar för förskollärares och lärares arbetstid.
För varje punkt ovan har utredaren preciserat sina förslag på förändringar.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2025/03/sou-202526/
Skolverket: Skillnader mellan elevernas garanterade undervisningstid
I en rapport visar Skolverket att det av olika anledningar kan utebli schemalagd undervisningstid i grundskolan. Det är vanligast på högstadiet och i praktisk-estetiska ämnen.
Rapporten visar även att det varierar hur skolor planerar och följer upp undervisningstiden samt hur aktivt skolor arbetar med att säkerställa att eleverna får sin garanterade undervisningstid.
Skolverket: Ny elevstatistik utifrån socioekonomiska områdestyper
Skolverket har en ny variant av statistik där det går att jämföra elevstatistik och skolenheter utifrån de olika socioekonomiska områdestyper som skolenheterna befinner sig i. Det är till exempel möjligt att jämföra spridningen av särskilda stödinsatser mellan skolenheter i områden med socioekonomiska utmaningar och områden med goda socioekonomiska förutsättningar.
Skolverket: Andelen barn i fristående förskolor ökar
En ny rapport från Skolverket visar att fler än 100 000 barn går i en fristående förskola och att fyra av tio förskolor i storstadsområdena drivs av en enskild huvudman.
Under de senaste tio åren har andelen barn som går i en fristående förskola ökat från 19 till 22 procent.
2 200 huvudmän driver förskolor i Sverige, varav 290 är kommunala.
https://www.skolverket.se/publikationsserier/rapporter/2025/enskilda-huvudman-i-forskolan
Skolverket: Svårt att följa upp kvaliteten i komvux på entreprenad
Skolverksrapporten ”Kommuners användning av kommunal vuxenutbildning på entreprenad” visar att enskilda utbildningsanordnare svarar för en allt större del av den kommunala vuxenutbildningen. Under 2023 omfattade komvux på entreprenad ungefär hälften av alla kurser som elever läste inom komvux.
Rapporten visar att många kommuner har blivit alltmer beroende av externa leverantörer för att kunna möta utbildningsbehoven. Att anlita enskilda utbildningsanordnare har också gjort det möjligt för kommunerna att erbjuda ett större och mer flexibelt utbud av utbildningar. En annan aspekt som lyfts är kostnadseffektiviteten.
De problem som redovisas i rapporten är det är svårt att hitta leverantörer av just de kurser och utbildningar som bedöms vara mest lämpade att lägga ut. Det är också svårt att säkerställa kvaliteten på upphandlingarna. Skolinspektionens har tidigare riktat kritik mot att huvudmännen brister i sin uppföljning av komvux på entreprenad. Det innebär en risk för att oseriösa aktörer etablerar sig. En bild som delas av Skolverket.
Skolverket: Många elever upplever bristande studiero i skolan
Den andra delrapporten i Skolverkets enkätundersökning ”Attityder till skolan” visar att endast hälften av eleverna i grundskolan och gymnasiet upplever att de i allmänhet kan koncentrera sig på lektionerna.
Tjejer har en sämre studiero än killar och elever på fristående skolor har en sämre studiero än elever på kommunala skolor. Elever med utländsk bakgrund uppger också att de har en sämre studiero än elever med svensk bakgrund. Elever i klasser med låg andel högutbildade föräldrar upplever mer problem med ljudnivån i klassrummet och att de har svårt att koncentrera sig på lektionerna.
Lärare som arbetar i gymnasieskolan ger en mer positiv bild än lärare som arbetar i grundskolan. Det är vanligare att behöriga lärare och lärare med många år i yrket upplever att eleverna har studiero och att ljudnivån inte är för hög på lektionerna.
Rapporten visar också att många elever i högstadiet upplever att de inte har inflytande eller känner delaktighet i undervisningen. De anger i lägre grad än elever i mellanstadiet och gymnasiet att vuxna i skolan lyssnar när de har något att säga. Fler elever i högstadiet upplever också att lärarna inte förklarar varför de ska lära sig olika saker och vad de ska göra för att få ett visst betyg.
https://www.skolverket.se/publikationsserier/rapporter/2025/attityder-till-skolan-2024—delrapport-2
Skolinspektionen: Kvaliteten i undervisningen om sexualitet, samtycke och relationer behöver bli bättre
Skolinspektionen har granskat kvaliteten i skolornas arbete inom det nya kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer. Granskningen visar att eleverna önskar mer samtal om verklighetsnära situationer. Den visar också att lärare tycker att det finns samtal som är svåra att genomföra på ett tryggt sätt i klassrummet på grund av att de kan vara känsliga eller utpekande.
Skolinspektionen har granskat ämnesundervisningen i 60 skolor. 23 av de 30 granskade grundskolorna och 26 av de 30 granskade gymnasieskolorna behöver utveckla kvaliteten i undervisningen i kunskapsområdet.
https://www.skolinspektionen.se/aktuellt/nyheter/undervisning-i-sexualitet-samtycke-och-relationer/
Skolinspektionen: Färre godkända ansökningar om fristående skolor
De nya kraven på att utbildningarna ska möta både elevers efterfrågan och arbetsmarknadens behov har resulterat i en ökad andel avslagna ansökningar under 2024 års ansökningsomgång.
Av 83 inkomna ansökningar om att starta eller utöka fristående skola har vi endast godkänt 21 ansökningar. Det kan jämföras med året innan då myndigheten godkände 49 av 94 ansökningar.
Skolinspektionen har fått in nio ansökningarna om att starta internationell skola men ingen har fått godkänt. När det gäller ansökningarna om att starta distansundervisning har Skolinspektionen godkänt en av tolv ansökningar.
Tidningen Vi lärare: Arbetsmiljöverket ställer krav på kommun
Efter att Sveriges Lärare och Kommunal beslutat om skyddstopp vid en specialskola på grund av en mycket våldsam elev har Arbetsmiljöverket tagit över frågan. Kommunen riskerar nu böter på en halv miljon kronor om de inte ordnar lämpliga lokaler och anställer mer personal.
Bland de praktiska åtgärderna kräver myndigheten att ytor som eleven vistas på ska vara helt åtskilda från andra elever och arbetstagare, både vad gäller direktkontakt och synintryck.