Nyheter Sveriges skolchefer september 2024
Dokument att ladda ner
Omvärldsbevakning i word-format från Nyheter Sveriges skolchefer september 2024.
samt som presentation Nyheter Sveriges skolchefer september 2024.
Regeringen: Skolsatsningar i statens budget för 2025
Totalt föreslås 2,8 miljarder kronor till skolan i budgetpropositionen för 2025. Pengarna ska bland annat gå till åtgärder för ökad trygghet, studiero och högre kvalitet i förskolan. I budgeten avsätts också medel till bland annat fortbildning av lärare och förskollärare och fler böcker i skolan.
Grundskolan blir 10-årig
Regeringen föreslår att grundskolan ska bli tioårig från och med hösten 2028. En tioårig grundskola innebär att förskoleklassen upphör som skolform och ersätts av en ny första årskurs i grundskolan, och årskurs 10 blir den avslutande årskursen. Syftet är att ge eleverna en mer strukturerad undervisning från skolstarten med ett stärkt fokus på läs- och skrivinlärning samt matematik. Regeringen beräknar medel till kommunerna för ökade kostnader med cirka 194 miljoner kronor 2028 och cirka 389 miljoner kronor från och med 2029.
Förstärkning av kunskapsbidraget
Regeringen föreslår en förstärkning av kunskapsbidraget med 700 miljoner kronor till drygt 8,2 miljarder kronor 2025.
Stärkt statsbidrag för höjd kvalitet i förskolan
Regeringen föreslår en förstärkning av statsbidraget för kvalitetshöjande åtgärder inom förskolan om 900 miljoner kronor 2025.
Utökning av statsbidrag för läroböcker och lärarhandledningar
Regeringen föreslår en förstärkning av statsbidraget till totalt 755 miljoner kronor för 2025.
Ökad satsning på akutskolor
Regeringen föreslår att statsbidraget för personalkostnader i akutskola i grundskolan ska förstärkas med 100 miljoner kronor från 2025 till 2027.
Förstärkning av statsbidraget för fortbildning av lärare och förskollärare
Regeringen aviserar en ökning med 200 miljoner kronor av statsbidraget för fortbildning av lärare och förskollärare från och med 2026. Bidraget för 2025 är 813 miljoner kronor.
Utveckling och ikraftträdande av det nationella professionsprogrammet
Regeringen föreslår att Skolverket får ökade anslag för införandet av det nationella professionsprogrammet.
Fortbildning om metoder för grundläggande läs-, skriv- och matematikinlärning
Insatsen syftar till att förskolelärare samt lärare i förskoleklass och årskurs 1-6 får ämnesdidaktisk fortbildning. Regeringen föreslår att 17 miljoner kronor avsätts för satsningen 2025.
Stärkt statsbidrag för personalförstärkning
De befintliga statsbidragen för lärarassistenter, personalförstärkning av speciallärare och speciallärare i särskilda undervisningsgrupper och personalförstärkning av elevhälsa föreslås gradvis samlas i ett nytt statsbidrag. Regeringen föreslår att det sammanslagna statsbidraget förstärks med 850 miljoner kronor 2025.
Försöksverksamhet med intensivträning i svenska
Regeringen avser att under tre år införa en ny försöksverksamhet med språkstärkande insatser för elever som behöver intensivträning i svenska språket. För 2025 föreslår regeringen en satsning på 100 miljoner kronor för försöksverksamheten.
Särskild språksatsning på fritidshem
Regeringen föreslår att 9 miljoner kronor avsätts 2025 för att genomföra insatser för att stärka fritidshemmets arbete med läsning och höja elevers kunskaper i det svenska språket, med särskilt fokus på elever med utländsk bakgrund.
https://www.regeringen.se/artiklar/2024/09/regeringens-budgetsatsningar-pa-skolan-2025/
SKR: Kommentarer till statens budget 2025
SKR har sammanfattat och kommenterat hur budgetpropositionen för 2025 påverkar kommuner och regioners alla olika verksamhetsområden. Det är inga nya tillskott till de generella statsbidragen för 2025.
I budgetpropositionen aviseras flera nya reformer och belopp låses upp utan att det finns färdiga lagförslag att bedöma.
Huvuddelen av förslagen till nya eller ändrade statsbidrag till kommuner och regioner som avser specifika verksamhetsområden saknar information om vilken summa som kan bli aktuell för den enskilda kommunen och regionen.
https://skr.se/download/18.3b616057191d5aeea65d70d7/1727340169117/Cirkulär%2024040.pdf
Regeringen: Föreslag om att höja kvaliteten i kommunal vuxenutbildning
I budgetpropositionen för 2025 har regeringen lagt fram förslag om mer pengar till Statens skolinspektion. Regeringen har också fattat beslut om förordningsändringar för att stoppa utbetalningar av statsbidrag till utbildning där Skolinspektionen har konstaterat brister. Syftet är att höja kvaliteten i den kommunala vuxenutbildningen.
Regeringen: Höjda belopp för elever med lärlingsersättning
I budgetpropositionen för 2025 föreslår regeringen att lärlingsersättningen ska ökas från 1 000 kronor per månad till 1 500 kronor per månad från 2025.
Lärlingsersättningen är en kostnadsersättning till eleven som ska täcka de extra kostnader för mat och resor som en lärlingsutbildning kan medföra. Ersättningen infördes 2014 och har varit detsamma sedan dess.
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2024/09/hojda-belopp-for-elever-med-larlingsersattning/
Regeringen: Ökad information till brottsbekämpande myndigheter
I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag som innebär att ett antal statliga myndigheter, kommuner, regioner och skolor blir skyldiga att både på eget initiativ och på begäran lämna ut uppgifter till de brottsbekämpande myndigheterna. Syftet är att förbättra samhällets förmåga att förebygga och bekämpa brott.
Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.
Regeringen: Utredning om mobilfri skola
Regeringen har tillsatt en utredning som ska undersöka hur en reglering om daglig insamling av mobiltelefoner och annan elektronisk kommunikationsutrustning, exempelvis smarta klockor, kan utformas. En utgångspunkt är att det ska vara möjligt att besluta om undantag om det finns särskilda skäl. Det ingår även i uppdraget att utredaren ska analysera och vid behov lämna förslag som innebär att en mobiltelefon ska kunna omhändertas även om eleven vägrar att lämna ifrån sig den. Regleringen ska omfatta förskoleklassen, grundskolan och motsvarande skolformer samt fritidshemmet.
Utredaren ska samråda med utredningen Stärkt trygghet och studiero i skolan som har ett bredare uppdrag kring skolpersonalens befogenhet och ansvar att vidta disciplinära och andra särskilda åtgärder.
Uppdraget ska redovisas senast den 3 mars 2025.
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2024/09/regeringen-vill-gora-skolan-mobilfri/
Regeringen: Utredningen om vinst i skolan får tilläggsdirektiv
Regeringen har beslutat om ett tilläggsdirektiv till Utredningen om vinst i skolan. Direktivet riktar fokus mot ägarförhållanden genom att bland annat utreda hur tillsynsmyndigheterna ska få ökade möjligheter att hindra olämpliga ägare att kontrollera enskilda huvudmän.
Utredningstiden förlängs. Uppdraget ska redovisas i ett delbetänkande senast den 28 mars 2025 och i ett slutbetänkande senast den 31 december 2025.
Högsta förvaltningsdomstolen: Täbys kvalitetspeng bryter mot skollagen
Under 2020 beslutade Barn- och grundskolenämnden i Täby kommun att införa enkvalitetspeng i grundskolan. Kvalitetspengen utgjorde ett extra ekonomiskt tillskott och skulle tilldelas skolor där minst fyra av fem indikatorer på hög kvalitet i verksamheten hade uppnåtts. Beslutet har överklagats och flera instanser har ansett att beslutet bryter mot skollagen. Nu har Högsta förvaltningsdomstolen avgjort frågan.
”Den modell för prövning av kvalitetspengen som kommunen har beslutat om kan emellertid leda till att en skola som har barn och elever som kräver mer resurser för att nå utbildningens mål blir utan resursförstärkning, trots de behov som finns. Konstruktionen innebär därmed, som underinstanserna funnit, att barnens och elevernas olika förutsättningar och behov inte ligger till grund för fördelningen av resurser.”
”Kommunens beslut strider därmed mot 2 kap. 8 b § skollagen.”
SKR: Kartläggning av elevhälsan i kommunala skolor
SKR har frågat kommunerna hur de ser på elevhälsans organisation. Merparten av kommunerna anger att de är nöjda med elevhälsans organisation men de uppger att det finns utmaningar. Det handlar dels om att få till en likvärdig elevhälsa mellan olika skolor, dels om svårigheter att rekrytera, framför allt specialpedagoger. Det är också många som anger att de har vakanser.
Undersökningen bygger på en enkät som riktade sig till ansvariga för grundskolans elevhälsa på förvaltningsnivå och som besvarades under våren 2024.
SKR: Nytt verktyg visar demografiförändringar i 290 kommuner
SKR:s nya visualiseringsverktyg visar hur befolkningen i Sverige utvecklar sig fram till 2033. Grunddatan kommer från SCB och går att bryta ned i var och en av landets 290 kommuner.
Den befolkningsframskrivning som SCB presenterade i slutet av april visar att befolkningen växer betydligt långsammare än i den föregående prognosen. Barnafödandet fortsätter att minska och enligt prognosen kommer alla kommuner att tappa 1-5 åringar. Det handlar om allt mellan 5 och 30 procent färre förskolebarn.
När det gäller den äldsta befolkningsgruppen är läget det omvända. I alla kommuner ökar antalet personer över 80 år med 7 till nästan 60 procent bara de närmaste fem åren. De kommuner som har den lägsta ökningen av äldre är de som redan har en stor andel äldre i sin befolkning. Hälften av kommunerna beräknas minska befolkningen totalt sett.
På nationell nivå ser SCB:s befolkningsframskrivning fram till 2033 ut så här:
Barn och unga (0-19 år): – 8,3 procent
Personer i arbetsför ålder (20-66 år): + 2,7 procent
Äldre (67-79 år): + 3,7 procent
Äldre över 80 år: + 38 procent
SKR:s visualiseringsverktyg för demografiförändringar i 290 kommuner
Omställningsfonden: Rekordmånga uppsagda i välfärden
Under andra kvartalet 2024 blev 866 medarbetare i välfärden uppsagda på grund av arbetsbrist. Det innebär en ökning med 151 procent jämfört med samma period i fjol.
Den mest drabbade yrkesgruppen är barnskötare, följt av elevassistenter och lärare. Det visar den kartläggning av arbetsmarknaden inom välfärden som tas fram av Omställningsfonden.
https://www.omstallningsfonden.se/om-oss/nyhetsrum/rekordmanga-uppsagda-i-valfarden/
Skolverket: Färre behöriga till gymnasieskolan
Skolverkets statistik över betygen från läsåret 2023/24 visar att andelen niondeklassare som är behöriga till gymnasieskolans nationella program har sjunkit med 1,5 procentenheter.
Andelen behöriga har sjunkit från 85,2 procent till 83,7.
Av de drygt 122 000 elever som gick ut nian i våras saknade nästan 20 000 elever behörighet till gymnasieskolan.
Det är 12,8 procent av eleverna som inte når målen i matematik, och får betyget F eller streck. Det motsvarar drygt 15 600 elever. Förra året var det 10,9 procent av eleverna som inte nådde målen i matematik, andelen har alltså ökat med 1,9 procentenheter.
PM – Slutbetyg i grundskolan 2023/2024
Skolverket: Kontroll av statsbidrag för läromedel leder till återkrav
Skolverket har granskat hur ett urval av huvudmän har använt statsbidrag för inköp av läromedel. Kontrollen av de 22 huvudmännen visar att flertalet huvudmän har använt bidraget på ett felaktigt sätt. Skolverket kräver nu tillbaka drygt 36 miljoner kronor. De huvudmän som ingår i kontrollen har fått sammanlagt 129 miljoner kronor i statsbidrag.
De främsta orsakerna till återkrav är att huvudmannen inte har gjort tillräckliga inköp av fysiska läromedel samt att man har räknat in andra inköp av läromedel som inte är kvalificerade för att få statsbidrag. Skolverket ska vidta flera åtgärder för att säkerställa att huvudmännen får bättre förutsättningar att göra rätt från början.
Skolverket: Gymnasieämnet makt, normer och kön ses över
”1 juli 2025 träder gymnasiereformen Gy25 i kraft, som bland annat innebär att kursbetyg ersätts av ämnesbetyg. Samtidigt genomförs en översyn av samtliga ämnen och en del nya ämnen införs. Ett av de nya ämnen som inrättats är gymnasieämnet makt, normer och kön. Ämnet har under sommaren varit föremål för omfattande diskussion, både kring vetenskaplighet och kring vilket behov det fyller. Skolverkets generaldirektör Joakim Malmström har nu kommit fram till att ämnet i sin nuvarande form tas bort.”
”Myndigheten kommer i stället göra ett omtag i arbetet genom att bland annat fördjupa dialogen med skolföreträdare och forskare. Detta innebär att ämnet inte kommer att vara valbart till höstterminen 2025.”
Skolverket: Trygghet och studiero påverkar kunskapsresultat
Skolverket har gjort en fördjupad analys av elevenkäten från PISA 2022 där elever fått svara på frågor om studiero på matematiklektioner. Eleverna har även fått svara på frågor om deras upplevelser av trygghet och säkerheten på skolan. Skolverkets rapport visar att 15-åringar som mer sällan upplever studiero på matematiklektionerna har lägre matematikresultat i PISA 2022 jämfört med elever som oftare upplever studiero. Elever som uppfattar att det finns bristande säkerhet i skolan, som till exempel hot och slagsmål, har också lägre resultat i PISA 2022.
Sveriges lärare: Nedskärningar i förskola och skola
Fackförbundet Sveriges lärare har frågat sina lokala organisationer om hur de ser på de ekonomiska förutsättningarna under 2024 jämfört med 2023.
Sju av tio lokala organisationer uppger att de ekonomiska förutsättningarna att bedriva skol- och förskoleverksamhet är sämre eller mycket sämre än förra året. Enkäten visar också att antalet anställda minskar. Framför allt är det de elevnära stödtjänsterna som minskar men även lärare i grundskolan och förskolan minskar.
Orsakerna bakom neddragningarna i antalet anställda är besparingar och färre elever. I förskolan är färre elever huvudförklaringen och i de övriga skolformerna är besparingar huvudförklaringen.
https://www.sverigeslarare.se/om-oss/opinion-debatt/undersokningar/nedskarningarna-fortsatter/