Nyheter Sveriges skolchefer april 2025
Dokument att ladda ner
Omvärldsbevakning i word-format från Nyheter Sveriges skolchefer april 2025.
samt som presentation Nyheter Sveriges skolchefer april 2025.
Regeringen: Registerkontrollen i skolan ska utökas och skärpas
Hovrättsrådet Ulrika Ihrfeldt har haft i uppdrag att lämna förslag om att utöka registerkontrollen inom skolväsendet. De brott som idag omfattas är sexualbrott, barnpornografibrott, mord, dråp, grov misshandel, människorov och grovt rån. Utredningen konstaterar att det även finns ett behov av att skydda barn från radikalisering och rekrytering till kriminella nätverk.
Utredningen föreslår att belastningsregisterkontrollen inför nyanställning i skolan ska utökas med fler brott, bland annat vapenbrott, narkotikasmuggling, människohandel, hedersförtryck och hets mot folkgrupp. Utredningen föreslår också att registerkontroll ska införas i kommunal vuxenutbildning (komvux). Dessutom bör ett registerutdrag som visas upp högst vara 6 månader gammalt, jämfört med dagens 12 månader.
Regeringen: Proposition om stärkt skolsäkerhet
Regeringens proposition utgår från Skolsäkerhetsutredningen men går längre än utredningen när det gäller vissa av förslagen.
Förslagen innebär bland annat att:
- Alla förskolor och skolor ska ha en beredskapsplan och ett löpande beredskapsarbete. Det handlar om att planera, utbilda och öva för att ha beredskap att hantera allvarliga våldssituationer och hot om allvarliga våldssituationer.
- Det ska tydliggöras att skolan inte är en allmän plats. Alla förskolor och skolor ska vidta åtgärder för att obehöriga inte ska ges tillträde till förskolans eller skolans område när verksamheten pågår. Det är huvudmannens ansvar och kan bland annat handla om tydliggöranden av gränser, upplysningar om att obehöriga inte får vara där, låsta dörrar, passerkort, kodlås och taggar.
- Rektorn får möjlighet att besluta att väskor eller andra föremål som elever har med sig undersöks, om det är befogat för att begränsa risken för ordningsstörningar, kränkningar eller brott eller för att upprätthålla säkerheten.
- Fler brott i skolan ska polisanmälas – inte bara de allvarligaste brotten. Det är en viktig signal och möjliggör att polis och socialtjänst kan agera tidigare och tydligare.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.
Regeringen ger också Skolverket i uppdrag att ta fram stödmaterial om säkerhet i brottsförebyggande syfte.
Regeringen: Garanterad undervisningstid i gymnasieskolan ska kartläggas
Nyligen genomförde Skolverket en kartläggning av den garanterade undervisningstiden i grundskolan som visade att elevernas rätt inte alltid tillgodoses. Nu får myndigheten i uppdrag att kartlägga samma sak i gymnasieskolan.
Uppdraget ska redovisas senast den 13 mars 2026.
Regeringen: Skolverket ska ta fram stöd för att följa upp barns språkutveckling i förskolan
”Fokuset på språkutveckling i förskolan behöver stärkas, så att barn som deltar i förskolan tidigt får möjlighet att träna och utveckla grundläggande färdigheter. Därför har regeringen bland annat beslutat om en reviderad läroplan för förskolan som innebär att skrivningarna om läsning kommer att stärkas samtidigt som förskolan i huvudsak ska göras skärmfri.”
”Det material som Skolverket nu ska ta fram kommer ge förskolorna stöd för hur de kan följa barns språkutveckling mer systematiskt, så att alla barn får goda förutsättningar att bland annat utveckla ett nyanserat talspråk och ordförråd.”
Uppdraget ska redovisas senast den 5 juni 2026.
Regeringen: Professionsprogrammet för lärare, förskollärare och rektorer startar i september
Professionsprogrammet ska erbjuda förskollärare, lärare och rektorer en relevant kompetensutveckling som stärker professionernas vetenskapliga grund och bidrar till att utveckla undervisningens kvalitet.
Professionsprogrammet består av två delar: en nationell struktur för kompetensutveckling för förskollärare, lärare och rektorer samt ett nationellt meriteringssystem för legitimerade förskollärare och lärare.
För att en kurs ska anses vara meriterande behöver den ske på grundnivå eller avancerad nivå och omfatta ämnesstudier, ämnesdidaktiska studier, studier inom det förskolepedagogiska området, kognitionsvetenskap, specialpedagogik eller ledarskap.
Meriteringssystemet kommer ha fyra nivåer. Om ett par år planeras karriärtjänsterna för lärare och förskollärare att knytas till meriteringssystemet.
Skolverket ansvarar för professionsprogrammet och till stöd kommer de att ha Rådet för professioner i skolväsendet.
Professionsprogrammet träder i kraft den 1 september 2025.
Regeringen: Utredningen om förbättrat stöd i skolan
Utredaren Åsa Lundkvist har lämnat ett delbetänkande till utredningen ”Förbättrat stöd i skolan SOU 2025:44”. Delbetänkandet innehåller bland annat följande förslag:
- Bestämmelserna om extra anpassningar i samtliga skolformer ska avskaffas.
- Garantin för tidiga stödinsatser ska avskaffas.
- Alla barn och elever ska kunna följa undervisningen.
- Standardiserade tester införs för att uppmärksamma elever med stödbehov.
- Stödundervisning införs som en ny stödform.
- Bestämmelserna om utredning av en elevs behov av särskilt stöd i skollagen ska förtydligas.
- Elevens stödbehov ska styra om en elev ska ges undervisning i särskild undervisningsgrupp eller enskilt.
- Anpassad studiegång får bara ges i sista hand.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2025/04/sou-202544/
Regeringen: Ekonomisk ersättning till skolorna efter inställda digitala nationella prov
Regeringen föreslår att 82 miljoner kronor ska fördelas till skolans huvudmän bland annat för att minska risken för en negativ påverkan och för att ersätta kostnader för extra arbete under 2025.
Skolverket: Tydlig koppling mellan PISA-resultat och betyg i årskurs 9
En rapport från Skolverket visar att elevernas resultat från PISA 2022 överensstämmer i hög grad med deras slutbetyg och resultat på nationella prov i svenska, matematik och NO-ämnen. Elever med högre betyg presterade i genomsnitt bättre på PISA 2022 jämfört med elever med lägre betyg.
Med samma betyg presterar flickor i genomsnitt bättre i läsförståelse i PISA, medan pojkar har något högre resultat i matematik och naturvetenskap. Resultaten visar genomgående att elever med gynnsam socioekonomisk bakgrund presterar bättre än elever med mindre gynnsam bakgrund.
Skolverket: Många elever utan hjälp i skolan
Den tredje delrapporten i Skolverkets enkätundersökning ”Attityder till skolan” visar att en tredjedel av eleverna uppger att de inte får tillräckligt med hjälp i skolan när skolarbetet känns för svårt. Av lärarna är det många som också upplever begränsade förutsättningar för att ge tillräckligt stöd och stimulans till alla elever.
Attityder till skolan 2024 – delrapport 3
Skolverket: Ökning av antalet elever som får särskilt stöd
En rapport från Skolverket visar att 6,7 procent av omfattas av ett åtgärdsprogram i skolan. Det motsvarar knappt 73 200 elever och är en svag ökning sedan förra året.
Andelen elever med åtgärdsprogram ökar från årskurs 1 till 6. Därefter minskar andelen mellan årskurs 6 och årskurs 7, för att sedan öka igen. Mönstret har varit likartat de senaste läsåren. Årskurs 9 har högst andel elever med åtgärdsprogram, där knappt 11 procent av eleverna, drygt 13 400 elever, har ett åtgärdsprogram.
Den vanligaste formen för särskilt stöd som Skolverket samlar in statistik om är anpassad studiegång, som omfattar 1,5 procent av samtliga grundskolelever. Den näst vanligaste stödformen är särskild undervisningsgrupp. I grundskolan är det 1,4 procent av eleverna som får denna stödform. Distansundervisning, som nyligen införts som särskilt stöd, används än så länge i princip inte alls.
I år presenterar Skolverket även statistik som visar skillnader mellan skolor i områden med olika socioekonomiska förutsättningar. Åtgärdsprogram är vanligast i skolor i områden med stora socioekonomiska utmaningar, där har 8,9 procent av eleverna ett åtgärdsprogram. I skolor med mycket goda socioekonomiska förutsättningar är motsvarande andel betydligt lägre, 5,1 procent.
PM – Särskilt stöd i grundskolan läsåret 2024/25
Skolverket: Fler elever går i anpassad grundskola
En rapport från Skolverket visar att drygt 1,5 procent av alla skolpliktiga elever går i anpassad grundskola. Det motsvarar drygt 17 000 elever. Andelen elever i anpassad grundskola har stadigt ökat de senaste åren.
Den främsta anledningen till att antalet och andelen elever i skolformen har ökat de senaste läsåren är att elever tas emot tidigare i anpassad grundskola. Läsåret 2024/25 togs drygt 40 procent av alla nya elever i anpassad grundskola emot i årskurs 1, och den andelen har ökat under de år Skolverket har statistik.
Det är fler pojkar än flickor som går i anpassade grundskolan. Det nuvarande läsåret är två tredjedelar av eleverna pojkar och en tredjedel flickor. Andelen pojkar har också ökat under senare år. Vi kan också konstatera att pojkar tas emot i anpassad grundskola tidigare än flickor.
Andelen elever med utländsk bakgrund är större i anpassad grundskola än i grundskolan. I anpassad grundskola utgör elever med utländsk bakgrund 45 procent av eleverna, medan motsvarande andel i grundskolan är 27 procent. Sedan läsåret 2019/20 har antalet elever med utländsk bakgrund också ökat mer än antalet elever med svensk bakgrund.
Den ökade andelen elever i anpassad grundskola
Skolverket: Ny statistik om pedagogisk personal i skola och vuxenutbildning
Skolverkets nya statistik visar att andelen behöriga lärare i grundskolan och gymnasieskolan är på ungefär samma nivå som förgående läsår. I grundskolan är andelen lärare med legitimation och behörighet nästan 73 procent och i gymnasieskolan är andelen 85 procent.
Lärarbehörigheten är fortsatt högre i kommunala grundskolor, drygt 73 procent, jämfört med fristående grundskolor, 67 procent. Även i gymnasieskolan är andelen behöriga lärare i kommunala skolor fortsatt högre än bland lärare i fristående skolor. I kommunala skolor är 88 procent av lärarna behöriga, jämfört med drygt 79 procent av lärarna i skolor med enskild huvudman. Sett över tid har skillnaden i andelen behöriga lärare minskat mellan kommunala och enskilda huvudmän, i både grundskolan och gymnasieskolan.
Pedagogisk personal i skola och vuxenutbildning – läsåret 2024/25
Skolinspektionen: Vanligt med brister i samband med skolans val
Skolinspektionen har granskat om skolor som anordnar skolans val gör det inom ramen för gällande lagstiftning. Drygt hälften av de 59 granskade skolorna uppfyller inte författningarnas krav, och på elva av dessa skolor finns flera brister inom det granskade området.
Den vanligaste bristen är att undervisningstid har omfördelats till skolans val från ett eller flera av de ämnen som tid inte får omfördelas från, som engelska eller matematik. En annan vanlig brist på de granskade skolorna är att mer undervisningstid än vad som är tillåtet per stadium har omfördelats från ämnen där omfördelning får ske med som högst 20 procent.
Skolinspektionen: Ökat intresse för att starta ny friskola
Skolinspektionen har fått in 49 ansökningar om att starta ny fristående skola i den senaste ansökningsomgången. Det är en ökning jämfört med de två senaste åren. Däremot pekar trenden över längre tid på ett vikande antal ansökningar.
Majoriteten av ansökningarna om att starta ny fristående skola, 35 av 49, kommer från befintliga huvudmän. Av dessa har 30 inkommit från aktiebolag som ingår i redan etablerade skolkoncerner.
Skolinspektionen har även fått in 49 ansökningar om att utöka en redan befintlig fristående skola med fler årskurser eller gymnasieprogram, vilket är ungefär samma nivå som i fjolårets ansökningsomgång.
Läs hela ansökningsstatiken här
Arbetsmiljöverket: Brister i arbetet mot hot och våld i skolan
Arbetsmiljöverket har besökt över 1 500 kommunala och fristående grund- och gymnasieskolor i hela Sverige mellan maj 2023 och oktober 2024. Syftet med tillsynsinsatsen har varit att kontrollera om skolhuvudmännen, som är juridiskt ansvariga för arbetsmiljöarbetet, följer arbetsmiljöreglerna och systematiskt förebygger risker för hot och våld mot skolans personal. Arbetsmiljöverket har framför allt kontrollerat om och i så fall hur skolorna har
- upprättat rutiner för att undersöka och bedöma risker för hot och våld
- genomfört riskbedömningar av hot och våld
- upprättat lokalt anpassade säkerhetsrutiner
- tagit fram efterhjälpande stöd om en hot- eller våldshändelse inträffat
- hanterat tillbud kopplade till hot och våld.
Över 1 100 av de inspekterade skolorna, omkring 75 procent, har på något sätt brustit i sitt arbete med att förebygga risker för att personal utsätts för hot och våld. De har därför fått så kallade inspektionsmeddelanden med krav på att åtgärda dessa brister.
Till tillsynsrapporten: Hot och våld i skolan
https://www.av.se/press/brister-i-arbetet-mot-hot-och-vald-i-skolan/
Tidningen Skolledaren: Hembesök ger fler barn i förskolan
I två år har det varit obligatoriskt för kommuner att ta kontakt med vårdnadshavare till barn som inte har plats i förskolan. I Halmstad ansvarar rektor för att hembesök görs varje termin och det har lett till en kraftig ökning av antalet inskrivna barn i förskolan.
Sveriges radio: Regeringens samordnare föreslår obligatorisk förskola från tre års ålder
Regeringens nationella samordnare mot utanförskap, Gulan Avci (L), kommer att föreslå att förskolan ska bli obligatorisk för alla barn från tre års ålder.
Enligt Gulan Avci ska den nya förskoleplikten omfatta 30 timmar i veckan och verksamheten ska vara avgiftsfri.
https://www.sverigesradio.se/artikel/forslaget-obligatorisk-forskola-fran-tre-ars-alder