Nyheter Sveriges skolchefer mars 2024
Dokument att ladda ner
Omvärldsbevakning i Word-format från Nyheter Sveriges skolchefer mars 2024.
samt som presentation Nyheter Sveriges skolchefer mars 2024.
Regeringen: Utredning om elevhälsan och skolans stödinsatser
Regeringen har tillsatt en ny utredning med uppdraget att ta fram förslag som ska stärka elevhälsan och skolans stödinsatser.
Utredningen får i uppdrag att se över utformningen av elevhälsans huvudmannaskap och ledning. Eftersom elevhälsan rör både medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser styrs den av flera olika regelverk, vilket ställer särskilda krav på elevhälsans huvudman och ledning.
Utredningen får också i uppdrag att föreslå en elevhälsogaranti som bland annat kan reglera hur snabbt en elev ska få stöd, vilka yrkeskategorier som ska finnas på skolan och hur ofta de ska vara på plats samt hur många regelbundna hälsokontroller varje elev bör ha rätt till.
Utredningen ska även föreslå hur elevhälsans samverkan med andra aktörer kan förbättras och analysera om det bör inrättas en samordnande funktion som kan bidra till en förbättrad samverkan.
Dessutom ska utredningen se över skolans stödinsatser och extra anpassningar.
”Dagens bestämmelser om extra anpassningar fungerar inte som tänkt och leder till att många elever får vänta alltför länge på mer ingripande stödinsatser.”
”Dessutom är utgångspunkten i dag att särskilt stöd som huvudregel ska ges i elevens vanliga klass, vilket ofta i praktiken innebär att elever måste misslyckas i sin ordinarie klass innan det blir aktuellt att placera dem i en annan undervisningsgrupp.”
”Ett ytterligare problem med den nuvarande utformningen av elevhälsan är att den har ett alltför ensidigt fokus på övergripande specialpedagogiska frågor, vilket riskerar leda till att elever som lider av fysisk och psykisk ohälsa inte alltid fångas upp.”
”Genom att bryta ut den specialpedagogiska kompetensen från elevhälsans verksamhet kan speciallärare och specialpedagoger få en tydligare hemvist i lärarkollektivet, samtidigt som elevhälsans vårduppdrag stärks.”
Till utredare utses Åsa Lundkvist. Uppdraget ska redovisas senast den 7 mars 2025.
Regeringen: Förslag om skärpta krav i sfi på remiss
Utbildningsdepartementet har remitterat ett utkast till lagrådsremiss med förslag på skärpta krav i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi). Syftet är att fler nyanlända personer snabbare ska lära sig svenska och etablera sig i samhället.
Bakgrunden är att dagens sfi inte fungerar tillfredsställande och att genomströmningen är låg. I utkastet till lagrådsremiss föreslås att rätten att delta i sfi ska begränsas till tre år från den tidpunkt då personen för första gången togs emot till utbildningen. Det ska fortfarande vara möjligt att studera i olika studietakt, men målet ska vara att nå kunskapsmålen i den sista sfi-kursen inom tidsramen. Om det finns särskilda skäl ska dock huvudmannen kunna förlänga rätten till utbildning med sex månader åt gången. Den totala tiden för förlängning ska dock inte få överstiga tre år.
Kommunerna ska bli skyldiga att upprätta en handlingsplan för de insatser som kommunen gör för att nå de personer som har rätt till sfi och motivera dem att delta i utbildningen. Handlingsplanen ska följas upp och vid behov revideras.
Vidare föreslås att en elevs kunskaper ska bedömas när denne tas emot till sfi. Resultatet av bedömningen ska ligga till grund för elevens individuella studieplan. Av den individuella studieplanen ska det också framgå när eleven började utbildningen.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025. För den som har tagits emot till sfi innan dess föreslås en övergångsbestämmelse som innebär att rätten att delta i utbildningen gäller till och med den 31 december 2027.
Regeringen: Nationell strategi för det brottsförebyggande arbetet
Regeringen har presenterat en nationell strategi för att motverka brottsligheten och öka tryggheten i samhället. Strategin har fokus på sociala brottsförebyggande åtgärder. Syftet är bland annat att förebygga att barn och unga involveras i kriminella nätverk och annan brottslighet.
”Det handlar bland annat om att utveckla det brottsförebyggande arbetet i skolan, stärka föräldraansvaret och förbättra stödet till vårdnadshavare, ge socialtjänsten fler möjligheter att ge stöd och hjälp till barn och unga och att utveckla det återfallsförebyggande arbetet.”
Regeringen: Lotta Edholm träffar lärare och förskollärare
Under 2024 genomför skolminister Lotta Edholm en serie möten under rubriken lärarråd tillsammans med fackförbundet Sveriges Lärare.
Under lärarråden kommer skolministern att diskutera skolfrågor med lärare och förskollärare. Det första lärarrådet genomfördes i Lund den 15 mars.
Nästa lärarråd kommer genomföras i Borås den 10 april och till hösten planeras ytterligare två, då i mellersta och norra Sverige. Det kommer vara olika lärare och förskollärare som deltar på varje lärarråd.
Regeringen: En ny nationell yrkesutbildning startar i höst
I budgetpropositionen för 2024 föreslog regeringen att medel skulle avsättas för en pilotverksamhet med en ny form av yrkesutbildning på gymnasial nivå med utgångspunkt i den modell som tillämpas för yrkeshögskolan. Regeringen har nu beslutat om en ny förordning med bestämmelser om pilotverksamheten.
De utbildningsområden som är aktuella är bygg och anläggning, el och energi, fordon och transport, industriteknik samt naturbruk. Utbildningarna ska vara på gymnasial nivå.
Förordningen planeras att träda i kraft i april 2024. De första utbildningarna beräknas starta till hösten.
Skolverket: Förslag om ändringar i förskolans läroplan
Skolverket har fått i uppdrag av regeringen att se över digitaliseringen i förskolans läroplan. I en remiss föreslår Skolverket flera ändringar.
Det ska inte längre vara obligatoriskt att använda digitala lärverktyg i förskolan. Förskollärarna får ett tydligare ansvar för att värdera och välja bland arbetssätt och lärverktyg. Uppdraget att arbeta med högläsning och rörelse blir också tydligare.
Ändringsförslagen är på remiss mellan den 22 mars och 24 april. Vem som helst kan svara på remissen, men Skolverket skickar också förslagen till ett hundratal formella remissinsatser, till exempel universitet och högskolor, andra myndigheter samt olika skolhuvudmän och organisationer.
Förslag på ändringar i förskolans läroplan
Skolverket: 2026 införs central rättning av nationella prov
På regeringens uppdrag förbereder Skolverket ett införande av central rättning av nationella prov. Hösten 2026 införs central rättning av uppsatsdelarna i svenska och svenska som andraspråk, kurs 3, samt i engelska, kurs 6, i gymnasieskolan. Våren 2028 är det dags för uppsatsdelarna i svenska, svenska som andraspråk och engelska i årskurs 9.
Skolverket föreslår även att motsvarande nationella prov i NO- och SO-ämnena ska omfattas av central rättning. Samtidigt föreslår Skolverket att proven inom komvux ska rättas centralt i nästa steg.
Skolverket: Fler elever läser ett yrkesprogram i gymnasieskolan
Skolverkets statistik visar att antalet elever som läser första året på ett yrkesprogram i gymnasieskolan har ökat sedan föregående läsår. Samtidigt har antalet elever som läser första året på ett högskoleförberedande program minskat något. Det är första gången på över tio år som andelen elever på yrkesprogrammen ökar.
Det är framför allt elevantalet på hotell- och turismprogrammet, hantverksprogrammet och försäljning- och serviceprogrammet som har ökat. Men elevantalet har även ökat på restaurang- och livsmedelsprogrammet samt barn- och fritidsprogrammet.
Bland de högskoleförberedande programmen är det främst på teknikprogrammet och naturvetenskapsprogrammet som elevantalet har minskat. Samtidigt har antalet elever på ekonomiprogrammet ökat kraftigt.
Statistiken visar också att antalet elever ligger still eller till och med minskar på flera av de yrkesprogram som Skolverket bedömer behöver växa. Det gäller till exempel industritekniska programmet där det enligt SCB är risk för brist på utbildade i hela landet.
Antalet elever ökar på flera program som Skolverket bedömer behöver minska som andel av det totala utbudet. Det gäller exempelvis barn- och fritidsprogrammet, försäljnings- och serviceprogrammet samt det högskoleförberedande ekonomiprogrammet.
Till högskolan från gymnasieskolan, Studenternas prestationer det första studieåret
Skolverket: Kommunerna behöver öka sina kunskaper om varför elever avbryter sfi
En rapport ”Studieavbrott och genomströmning i sfi” från Skolverket visar att många sfi-elever avbryter sina studier utan godkänt betyg i någon av de kurser som ingår i utbildningen.
En vanlig orsak till studieavbrotten är att elever får ett arbete. Andra orsaker är att elever får en praktikplats, flyttar från kommunen eller avbryter studierna på grund av familje- och hälsoskäl. Men ofta är orsakerna bakom studieavbrotten okända.
En av slutsatserna i rapporten är att samtliga kommuner behöver undersöka orsakerna till studieavbrotten i sfi på ett systematiskt sätt och registrera avbrottsorsaker för eleverna i sina uppföljningssystem. Kommunerna behöver förstå bakgrunden till att elever gör studieavbrott för att kunna sätta in lämpliga åtgärder för att motverka avbrotten.
Av rapporten framgår också att kommunerna behöver ha både ett utbildnings- och ett arbetsmarknadsperspektiv i arbetet med eleverna i sfi och att de därmed även behöver ha en samverkan mellan de egna förvaltningarna och med andra aktörer.
https://www.skolverket.se/publikationsserier/rapporter/2024/studieavbrott-och-genomstromning-i-sfi
Skolinspektionen: Hälften av friskoleansökningarna godkändes
Skolinspektionen har godkänt 49 av 94 inkomna ansökningar om att starta eller utöka fristående skola under 2023. Året innan godkändes 114 av 203 inkomna ansökningar.
Det är de stora skolkoncernerna som dominerar i ansökningsstatistiken men de är färre både i antalet inkomna och godkända ansökningar. 71 procent av de godkända ansökningarna har kommit från sökande som ingår i en koncern. Små aktörer från den idéburna sektorn har lämnat in ansökningar i linje med tidigare år.
Skolinspektionen har även fått in fem ansökningar om att starta internationell skola samt 13 ansökningar om att bedriva distansundervisning. En ansökan om att starta internationell skola och två ansökningar om att bedriva distansundervisning har fått tillstånd.
Sveriges Radio: M och SD öppnar för lagstiftning om lärares undervisningstid
I ett nyhetsinslag den 14 mars rapporterar Sveriges Radio att Moderaterna och Sverigedemokraterna öppnar för att i lag reglera hur mycket tid lärarna ska ägna åt undervisning. Frågan är omnämnd i Tidöavtalet och nu vill M och SD att regeringen tar steg framåt i den här frågan under mandatperioden. Enligt SD förs samtal om detta mellan Tidöpartierna.
Frågan är också aktuell i den pågående avtalsrörelsen mellan Sveriges Lärare och SKR.
https://sverigesradio.se/artikel/m-och-sd-oppnar-for-lagstiftning-om-larares-undervisningstid