Nyheter Sveriges skolchefer november 2023
Dokument att ladda ner
Omvärldsbevakning i Word-format från Nyheter Sveriges skolchefer november 2023.
samt som presentation Nyheter Sveriges skolchefer november 2023.
Regeringen: Utredning om nytt system för skolans finansiering
Regeringen har tillsatt en utredning som ska föreslå ett nytt resursfördelningssystem till skolan. Utredaren ska ge förslag på en nationell modell för skolpengen som ska beräkna en lägstanivå för hur mycket resurser varje kommun minst ska tilldela sin egen skolverksamhet och vad ersättningen till enskilda huvudmän minst ska vara. Beräkningsmodellen ska ta hänsyn till huvudmäns olika förutsättningar, behov och ansvar. Modellen innebär också att finansieringen för enskilda huvudmän separeras från den kommunala tilldelningen till de egna skolverksamheterna.
Uppdraget att föreslå ett nytt resursfördelningssystem för förskoleklassen, grundskolan och anpassade grundskolan, inklusive för fristående resursskolor i dessa skolformer, ska redovisas senast den 1 april 2025.
Uppdraget att föreslå ett nytt resursfördelningssystem för gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan, inklusive för fristående resursskolor i dessa skolformer, ska redovisas senast den 1 november 2026
Till särskild utredare utses Lena Holmdahl, utbildningsdirektör i Stockholms stad.
Regeringen: Utredning om trygghet och studiero
Regeringen har tillsatt en utredning som ska föreslå hur arbetet kring trygghet och studiero kan stärkas. Utredningens direktiv innehåller en rad uppdrag.
- Utredningen ska se hur rektors ansvar för att upprätthålla trygghet och studiero ska kunna skrivas in i skollagen.
- Utredaren ska tydliggöra att det är läraren som bestämmer i klassrummet och över undervisningen.
- Utredaren ska föreslå tydligare ordningsregler.
Ordningsreglerna bör innehålla en konsekvenstrappa som gör det tydligt vad som händer när reglerna bryts.
Genom ett förväntansdokument ska det säkerställas att elever och vårdnadshavare är införstådda med skolans ordningsregler.
- Utredaren ska se över regelverket som gäller när en elev visas ut och lämna förslag om och hur dagens dokumentationskrav kan tas bort.
- Utredaren får ett brett mandat att föreslå större möjligheter till tillfälliga omplaceringar, permanenta omplaceringar och avstängningar. Dessutom ska utredaren föreslå bättre förutsättningar för så kallade akutskolor, där elever kan placeras tillfälligt.
- Lämna förslag som kan möjliggöra inrättandet av ett nationellt frånvaroregister för grundskolan och motsvarande skolformer, samt eventuellt även för gymnasieskolan.
Uppdraget ska redovisas senast den 20 december 2024. Till särskild utredare utses Happy Hilmarsdottir Arenvall, barn- och ungdomsdirektör i Järfälla kommun.
Regeringen: Skolverkesuppdrag om stöd och råd för lärverktyg
Regeringen ger Skolverket i uppdrag att ta fram allmänna råd eller rekommendationer om val och användning av lärverktyg i undervisningen. Syftet är att stötta lärarna i deras val av lärverktyg. De nya råden ska ersätta Skolverkets tidigare förslag till IT-strategi som regeringen sagt nej till.
Uppdraget ska redovisas senast den 15 januari 2025.
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF:
140 000 unga utan jobb eller utbildning
I en rapport visar Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, att det finns 140 000 unga i åldrarna 16 – 29 år som varken arbetar eller studerar. Rapporten visar också att andelen varierar stort mellan olika kommuner och att det är stora skillnader i hur kommunerna arbetar med den här gruppen unga.
”Nästan var tionde ung person (16 – 29 år) är under mer än ett års tid i en situation där de varken arbetar eller studerar. En del riskerar att hamna i ett långt utanförskap. Unga som hoppar av gymnasiet, lever med psykisk ohälsa, långvarig sjukdom, eller funktionsnedsättning löper störst risk att aldrig få ett jobb. För individen innebär det ett stort personligt lidande. Det är också förknippat med höga samhällskostnader.”
https://www.mucf.se/publikationer/fokus-23-olika-villkor-etablering
https://www.mucf.se/verktyg/statistik-om-unga-som-varken-arbetar-eller-studerar
Skolverket: Svenska elever i topp i demokrati- och samhällsfrågor
Den internationella undersökningen ICCS 2022 visar att svenska åttondeklassare har mycket goda kunskaper i demokrati- och samhällsfrågor och de ligger i toppskiktet. Jämfört med 2016 har dock kunskapsresultaten i Sverige sjunkit och det gäller även för många av de övriga deltagarländerna.
I Sverige har spridningen ökat mellan de högst och lägst presterande eleverna. Störst påverkan på kunskapsprovets resultat har elevernas socioekonomiska bakgrund, där ICCS utgår från föräldrarnas utbildningsnivå, yrke samt antal böcker i hemmet. Sverige är ett av de länder där det är störst skillnad mellan hur elever med hög och låg socioekonomisk bakgrund presterar på kunskapsprovet.
Se svenska eleverna har högt förtroende för samhällets institutioner men tilliten minskar. Sedan 2016 har de svenska elevernas förtroende sjunkit för domstolar, sociala medier och polisen. Särskilt stor är nedgången i förtroendet för människor i allmänhet. I Sverige har det minskat med 26 procentenheter sedan 2009 och med 15 procentenheter mellan 2016 och 2022.
Skolverket: Fler elever når längre i sina gymnasiestudier
Skolverket statistik visar att andelen elever med betyg i ett fullständigt nationellt program i gymnasieskolan ökade något under 2023. Rapporten visar också att färre gymnasielever valde att byta program eller avbryta sina studier under covid-19-pandemin.
Under 2023 tog 79,7 procent av alla elever som hade börjat på gymnasieskolans nationella program examen inom tre år, vilket är en lika stor andel som 2022. Under samma period ökade däremot andelen elever som fick studiebevis med 2 500 betygssatta poäng, från 6,4 procent till 6,8 procent.
Skolverket: Förslag om 80 nya undervisningstimmar i svenskämnena i lågstadiet
Skolverket har redovisat hur en utökning av undervisningstiden i lågstadiet skulle kunna se ut. Förslaget innebär att svenskämnena får 80 nya undervisningstimmar och matematik får en ökning med 48 undervisningstimmar. Även ämnena bild, musik, slöjd, teknik samt idrott och hälsa får något fler undervisningstimmar enligt förslaget.
Skolverket: Ersättningsprov för skolor som inte kan genomföra digitala nationella prov
För de skolor som inte kommer att klara övergången till digitala prov i tid erbjuder Skolverket ett ersättningsprov i pappersformat under en övergångsperiod på två år.
Digitaliseringen av de nationella proven sker successivt under perioden 2024 till 2026. Hösten 2024 handlar det om ett fåtal gymnasieskolor och från våren 2025 ska alla elever i grundskolans årskurs 6 och 9 skriva digitala prov.
Skolverket: Nya regionala kontor i Göteborg och Örebro
Skolverket inrättar två nya regionala kontor, ett i Göteborg och ett i Örebro. Kontoren samlokaliseras med Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). De regionala kontoren är en del av Skolverkets satsning på de kvalitetsdialoger som sker tillsammans med lokala skolhuvudmän runt om i landet.
Skolverket: Förebyggande arbete och tydliga befogenheter är viktigt för trygghet och studiero i skolan
Den 1 augusti 2022 infördes flera ändringar i skollagen inom området trygghet och studiero. Skolverket fick samtidigt ett regeringsuppdrag som bland annat innebär att de ska följa upp ändringarna och ta fram stöd för skolans personal.
Uppföljningen visar att många rektorer, lärare och övrig skolpersonal upplever att lagändringen har gjort det tydligare när de får ingripa fysiskt. Samtidigt visar uppföljningen att omkring hälften av lärarna och den övriga personalen efterfrågar mer stöd kring fysiska ingripanden.
Skolinspektionen: Viktigt med förskola av hög kvalitet i socioekonomiskt svagare områden
Skolinspektionen har granskat hur huvudmän och rektorer arbetar för att undervisningen ska hålla en god kvalitet i förskolor som ligger i utsatta områden. Av 30 granskade förskolor bedömer myndigheten att 17 behöver utveckla kvaliteten.
”Förskolans kvalitet och kompensatoriska arbete är av stor betydelse i ett samhälle med ökade socioekonomiska skillnader, ökad pedagogisk segregation och problem med utanförskap och bristande integration. Förskolan lägger också grunden för framtida lärande och goda resultat i skolan. Konsekvenser av kvalitetsbrister i förskolan blir särskilt allvarliga i områden med sämre socioekonomiska förutsättningar.”
En utmaning är tillgång till personal med kunskaper i såväl svenska som barnens modersmål.
Skolinspektionen: Brister i undervisningen för elever med neuropsykiatriska svårigheter
Skolinspektionen har granskat hur 30 skolor arbetar med elever som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Utifrån Skolinspektionens kvalitetskriterier har 22 av de 30 granskade skolorna behov av utveckling inom det granskade området.
Skolinspektionen: Tillståndet återkallat för fristående skola
Skolinspektionen har återkallat godkännandet för ALM Education AB, som idag driver Cordoba International School i Stockholm. Orsaken är att det finns allvarliga brister som rör huvudmannens ägar- och ledningskrets. Skolinspektionen bedömer att huvudmannen och ägar- och ledningskretsen är olämplig att bedriva skolverksamhet. Skolinspektionens beslut är överklagat av huvudmannen.
SKR: Nej till en statligt bestämd nivå för skolpeng
SKR säger nej till en statligt bestämd nivå för skolpeng. Förslaget om en statligt bestämd nivå finns i direktiven till den statliga skolresursutredningen.
SCB: Lägsta kostnaden per elev på många år
I en rapport visar Statistiska Centralbyrån, SCB, att elevkostnaden i grundskolan har minskat för första gången sedan 2011. Statistiken för 2022 visar att kostnaden per elev är den lägsta sedan 2018. Även i förskolan och gymnasiet minskar kostnaden per elev.
Från 2021 till 2022 minskade förskolan med 4 procent, grundskolan med 3,7 procent och gymnasieskolan med 3,6 procent. Statistiken visar totalkostnad per elev i kronor och i fasta priser.