Nyheter Sveriges skolchefer november 2024
Dokument att ladda ner
Omvärldsbevakning i word-format från Nyheter Sveriges skolchefer november 2024.
samt som presentation Nyheter Sveriges skolchefer november 2024.
Regeringen: Utredning om informationsutbyte undantar skolan
Utredningen om stärkt återvändandeverksamhetföreslår ett utökat informationsutbyte för ett antal myndigheter. Syftet är att stärka arbetet med att verkställa avlägsnandebeslut och motverka olovlig vistelse i landet.
Förslaget innebär bland annat att Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Pensionsmyndigheten och Skatteverket på eget initiativ ska lämna uppgifter om en utlänning till Polismyndigheten, om det finns anledning att anta att utlänningen inte har rätt att vistas i Sverige.
Utredningen förslår att hälso- och sjukvården, skolan och socialtjänsten ska undantas från informationsutbytet.
Regeringen har meddelat att de kommer att följa utredningens förslag och undanta sjukvården, skolan och socialtjänsten.
Regeringen: Rektorer blir tvungna att anmäla elever
I en proposition föreslår regeringen att det ska införas en ny lag som ger ett antal statliga myndigheter samt kommuner, regioner och skolor en skyldighet att både på begäran och på eget initiativ lämna uppgifter till Polismyndigheten och övriga brottsbekämpande myndigheter.
Rektorer blir skyldiga att på eget initiativ anmäla elever till polisen, om de misstänker att det kan ha betydelse för brottsbekämpningen.
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2024/11/okat-informationsflode-till-brottsbekampningen/
Regeringen: Utredning om obligatorisk språkförskola och bättre förutsättningar för förskolan
Regeringen har tillsatt en utredning som bland annat ska utreda och föreslå hur Sveriges förskolor ska få förutsättningar att erbjuda en likvärdig utbildning av god kvalitet. Det gäller bland annat reglering av barngruppernas storlek och personaltätheten.
Utredningen ska också se över hur det kan införas en så kallad språkförskola. Språkförskolan ska vara obligatorisk för barn som visar påtagliga brister i språkutvecklingen i svenska på grund av att de inte i tillräcklig utsträckning exponeras för svenska i sin hemmiljö.
Utredningen ska även föreslå hur det kan införas tydligare nationella krav på personalens kunskaper i svenska språket.
Som särskild utredare tillsätts Eva Broström. Uppdraget ska redovisas senast den 18 december 2025.
Regeringen: Utredning föreslår nya yrkesprogram i gymnasieskolan
Utredningen ”Fler vägar till arbetslivet” föreslår bland annat att gymnasieskolan ska kompletteras med nya yrkesprogram för att skapa fler vägar till utbildning och arbete.
Utredningen konstaterar att många elever saknar behörighet till nationella program i gymnasieskolan och de ges inte samma möjligheter att lära sig ett yrke. Samtidigt uppger många arbetsgivare att det är svårt att hitta arbetskraft med gymnasial yrkeskompetens.
Därför föreslår utredningen bland annat att gymnasieskolan ska kompletteras med nya treåriga yrkesprogram som i första hand vänder sig till elever som inte är behöriga till de nuvarande yrkesprogrammen. Eleverna ska huvudsakligen läsa yrkesämnen.
Utredningen föreslår också att innehållet i de nya yrkesprogrammen ska vara mindre omfattande och motsvara ungefär två års heltidsstudier på dagens yrkesprogram.
Regeringen: Vetenskapligt råd ska stärka Skolverkets arbete
Regeringen har beslutat att ett vetenskapligt råd ska inrättas på Skolverket. Rådet ska ha en överdirektör som ska bistå generaldirektören i att utveckla och styra myndigheten.
Det vetenskapliga rådet ska bistå myndigheten med råd och vägledning och verka för att myndighetens arbete vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Regeringen: Skolverket ska redogöra för på vilket sätt ämnena i gymnasieskolan är relevanta
Regeringen har givit Skolverket i uppdrag att redovisa hur de ämnen i gymnasieskolan som Skolverket beslutar om kommer till och vilket innehåll de får. Redovisningen ska visa på vilka grunder och med vilken relevans nya ämnen och nivåer i ämnen tas fram inom gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan. Dessutom ska Skolverket redovisa på vilka grunder ett ämne eller en nivå i ett ämne får ett visst innehåll. Skolverket ska också samla in data och sammanställa statistik över vilka kurser eleverna väljer att läsa.
Riksdagen Alla elever ska ha tillgång till ett bemannat skolbibliotek
Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag om ändringar i skollagen och bibliotekslagen.
Ändringarna innebär att syftet med skolbibliotek ska tydliggöras samt att alla elever från förskoleklass till gymnasieskolan, som huvudregel, ska ha tillgång till ett skolbibliotek på den egna skolan. Skolbiblioteket ska också vara bemannat.
Om det finns särskilda skäl, kan skolbiblioteket få finnas på en annan skola eller på ett folkbibliotek.
Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2025.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/betankande/starkta-skolbibliotek_hc01ubu3/
Skolverket: Färre elever på yrkesprogrammen tar gymnasieexamen
Skolverkets statistik över betyg och studieresultat i gymnasieskolan visar att andelen elever med examen inom tre år från yrkesprogrammen har minskat.
Andelen elever med examen från ett yrkesprogram har gått från 75,9 procent år 2023 till 74,7 procent år 2024. Det är en minskning med 1,2 procentenheter. År 2024 minskar andelen elever med examen på 11 av 12 yrkesprogram.
En orsak till nedgången är att andelen elever som har blivit underkända i kursen matematik 1 har ökat. Det kan bero på att under covid-19-pandemin drabbades matematikämnet extra hårt. Det var svårt att undervisa i matematik på distans och det var hög elevfrånvaro.
Skolverket: Digitala nationella prov genomförs för första gången
De digitala nationella proven utförs för första gången under hösten 2024. De är utformade för att vara ett rättssäkert och likvärdigt verktyg i skolans betygssättning.
”Digitaliseringen innebär att
- proven inte kan spridas i förväg, vilket minskar risken för fusk
- elevernas svar blir anonyma under bedömningen, vilket ökar likvärdigheten i bedömningen
- lärarnas arbete förenklas genom att vissa delar av proven rättas automatiskt och resultaten sammanställs direkt
- Skolverket samlar in resultaten automatiskt utan att skolorna behöver rapportera in resultaten.”
Från hösten 2026 kommer vissa delar av de nationella proven att bedömas centralt.
Skolverket: Professionsprogrammet startar den 1 september 2025
Riksdagen har beslutat att införandet av professionsprogrammet för rektorer, lärare och förskollärare flyttas fram och träder i kraft den 1 september 2025.
Nu pågår ett arbete med att ta fram föreskrifter, förbereda systemstöd för handläggningen av meriteringsansökningar och utveckla innehållet i den nationella strukturen för kompetensutveckling.
”Huvudmän och rektorer kan börja se över sin plan för medarbetares kompetensutveckling och vid behov göra en kompetenskartläggning. Strukturer för kollegialt lärande kan utvecklas och inkludera möjligheterna till samverkan mellan förskole- och skolenheter.”
”Genom professionsprogrammet ska förskollärare, lärare och rektorer erbjudas en strukturerad och likvärdig kompetensutveckling under hela yrkeslivet. Syftet är att utveckla undervisningens kvalitet, stärka professionerna och öka skolyrkenas attraktionskraft, för att i förlängningen bidra till att öka likvärdigheten i utbildningen för barn och elever.”
Skolverket: Många elever har en omfattande frånvaro
”Skolverkets kartläggning av elevers frånvaro under höstterminen 2023 visar att 15 procent av eleverna som går i förskoleklass eller grundskolan hade en frånvaro på mellan två och en halv till fem veckor. Drygt 4 procent av eleverna som går i förskoleklass eller grundskolan hade en frånvaro på minst 5 veckor under samma termin. Frånvaron var högre inom anpassade grundskolan där drygt 10 procent av eleverna var frånvarande minst fem veckor under höstterminen.”
Frånvaron har minskat sedan pandemin, men är på en högre nivå än före pandemin.
Skolverket: Drygt 500 miljoner kronor i statsbidrag för läroböcker under 2024
Skolverkets redovisning visar att något mindre av tillgängligt statsbidrag har använts under 2024 jämfört med 2023. Ungefär tre fjärdedelar av rambeloppet har använts.
När Skolverket kontrollerade hur statsbidragen för 2023 hade använts ledde kontrollen till att ett antal huvudmän blev återbetalningsskyldiga. Skolverket har därför, i samband med rekvisitionen för bidragsåret 2024, uppmanat huvudmännen att genomföra egna kontroller för 2023.
Skolverket: Många elever i årskurs 8 saknar viktig digital kompetens
Den internationella studien ICILS 2023 undersöker bland annat kunskaper i programmering och problemlösning. Studien visar att svenska elever i årskurs 8 presterar på samma nivå som EU/OECD-genomsnittet. Samtidigt saknar en stor andel elever grundläggande kunskaper i att värdera information på nätet.
Några resultat från ICILS 2023
- ”Bland de nordiska länderna presterar Danmark i topp i båda provdelarna. I programmering presterar elever i Finland på samma nivå som i Danmark. Elever i Norge presterar på samma nivå som svenska elever, det vill säga som genomsnittet för de deltagande EU/OECD-länderna i båda provdelarna.
- I Sverige – liksom i övriga Norden och för det internationella genomsnittet – presterar flickor i genomsnitt bättre än pojkar i dator- och informationskunnighet, men skillnaden är mindre bland de svenska eleverna. Däremot presterar pojkar bättre i programmering och problemlösning än flickor i Sverige, vilket är en skillnad som inte ses i övriga Norden.
- En majoritet av eleverna anser att de har lärt sig i skolan om att avgöra hur tillförlitlig informationen på nätet är samt att göra korrekta källhänvisningar. Det är mindre vanligt att de anser att de lärt sig om olika säkerhetsaspekter som exempelvis att avgöra om meddelanden är potentiella bedrägerier. Det framgår av elevenkäten i ICILS.
- En tiondel av eleverna uppger att de inte fått lära sig programmering alls upp till årskurs 8, trots att det ingår i kursplanerna i matematik och teknik.”
Studien har genomförts i totalt 34 länder och det är första gången Sverige deltar.
https://www.skolverket.se/publikationsserier/rapporter/2024/icils-2023
Skolverket: Många elever osäkra inför gymnasievalet
Skolverket har undersökt hur elever ser på valet till gymnasiet. Studien visar bland annat att många elever känner osäkerhet kring sitt gymnasieval, vilket leder till att de ofta väljer gymnasieprogram som uppfattas som breda och öppna. Av studien framgår också att många har begränsad kunskap om arbetsmarknaden och de yrken som olika gymnasieprogram kan leda till. God studie- och yrkesvägledning är därför avgörande för att hjälpa elever att göra mer informerade och träffsäkra val i sina gymnasieutbildningar.
Studien är baserat på ett urval av 18 grundskolor i 9 kommuner och genomfördes under vårterminen 2024 när eleverna gjort sina val till gymnasieskolan.
Skolverket: Många elever med F i matematik har inte fått rätt stöd
En rapport från Skolverket visar att elever som lämnar grundskolan med slutbetyget F i matematik ofta har haft svårt att nå målen även tidigare under skolgången.
Skolverket har följt niorna med slutbetyget F i matematik bakåt i tiden. Nästan hälften hade betyget F i matematik i årskurs 6 och bara en fjärdedel klarade alla nationella delprov i årskurs 3.
Trots dessa tidiga tecken på svårigheter för många av eleverna med slutbetyget F i matematik, fick bara 60 procent av dessa elever särskilt stöd någon gång under sin grundskoletid. De som har fått stödinsatser har i de flesta fall fått det under ett enskilt år och särskilt stöd har ofta satts in i de senare årskurserna.
Skolgången för elever med slutbetyg F
Skolinspektionen: Extra studietid kommer inte alla elever till del
Skolinspektionen har granskat hur den extra studietiden används. I hälften av de skolor som kontrollerats (30 av 60) kunde brister konstateras. Bland annat erbjöds inte de föreskrivna två timmarna per vecka till eleverna och den extra studietiden förlades så att alla elever inte hade reell möjlighet att delta.
Den extra studietiden infördes 2022 och är ett komplement till den ordinarie undervisningen i grundskolan. Den syftar till att ge elever möjlighet att få stöd i skolarbetet, oavsett hur långt de kommit i sin kunskapsutveckling. Det kan exempelvis handla om att ta igen, befästa eller fördjupa sina ämneskunskaper.
SKR: Brist på kompetens tuffast i äldreomsorgen
En rapport från SKR visat att ökningen av antalet sysselsatta på arbetsmarknaden inte räcker för att möta de kraftigt ökade personalbehoven i välfärden. Behoven är som störst inom äldreomsorgen och hälso- och sjukvården. Vissa kommuner kommer att ha brist på exempelvis behöriga förskollärare eller grundskollärare samtidigt som det finns en generell brist i landet på vissa ämneslärare.
SCB:s befolkningsprognos visar att det föds allt färre barn samtidigt som andelen personer över 85 år ökar markant fram till 2033. Samtidigt ökar antalet sysselsatta i liten utsträckning under samma period. Nästintill hela ökningen utgörs av utrikes födda personer.
Tidningen Journalisten: Rektor åtalas för grundlagsbrott
Justitiekanslern har väckt åtal mot en rektor i Stockholm för brott mot efterforskningsförbudet. Rektorn blev inspelad när han frågade vem som lämnat uppgifter till tidningen Vi Lärare.
I november 2023 publicerade fackförbundstidningen Vi Lärare en artikel om kaos på en skola i Stockholm och att skyddsombudet utfärdat ett skyddsstopp. Efter den händelsen försökte skolans rektor ta reda på vem i personalen som hade pratat med tidningen Vi Lärare. Rektorn förnekar brott.
https://www.journalisten.se/nyheter/rektor-atalas-for-grundlagsbrott/
Saco: Alla högskoleutbildningar är inte lönsamma
Saco har beräknat livslöner för 35 högskoleutbildningar och jämfört med beräkningar för personer som börjat arbeta direkt efter avslutade gymnasiestudier. Sacos beräkningar visar att nästan var tredje undersökt utbildning är olönsam.
De akademiska utbildningar som Saco anser att de inte är privatekonomiskt lönsamma är till exempel förskollärarutbildning, receptarieutbildning, tandhygienistutbildning och biblioteks- och informationsvetenskaplig utbildning. Det är utbildningar som ofta är kvinnodominerade och som vanligen leder till yrken i välfärden.
https://www.saco.se/opinion-fakta/sacos-rapporter/2024/livslon-2024/
https://www.saco.se/contentassets/4bbffce65770476c8289b21cfca095c9/2024-saco-livslonerapport.pdf
Tidningen ämnesläraren: Lyssning ersätter läsning
Tidningen Ämnesläraren har genomfört en enkätundersökning bland grundskollärare, ämneslärare och yrkeslärare. Drygt hälften av de 1 608 svarande lärarna svarade att de har elever som alltid eller ofta lyssneläser. Mer än var fjärde lärare svarade att minst 20 procent av deras elever återkommande lyssnar på text i stället för att läsa den.
Sveriges Radio: Var fjärde akutskola har inga elever
Det specialdestinerade statsbidraget till akutskolor är svårt att använda. En kartläggning som Sveriges Radio gjort visar att var fjärde kommun som ansökt om statsbidraget inte har någon elev som är placerad i akutskola.
Akutskola är en organisatorisk lösning för att en elev tillfälligt ska få undervisning utanför den egna skolenheten. En tillfällig placering är en disciplinär åtgärd som regleras i skollagen.
https://sverigesradio.se/artikel/regeringen-jattesatsar-men-akutskolorna-star-tomma
SVT: Fler än 61 000 niondeklassare underkända i läsförståelse de senaste nio åren
SVT har granskat statistik från Skolverket för de nationella provresultaten i nionde klass. Sedan 2014 har 61 972 niondeklassare fått underkänt på nationella provets läsförståelsedel. Siffrorna varierar från 5 695 läsåret 2017/18 till hela 17 574 läsår 2021/22.
Tidningen Skolledaren: Rektor frias efter dödsolycka på skolgård
Rektorn som åtalats efter att en elev dog i en fallolycka på en skolgård i Göteborg frias.
Tingsrätten konstaterar att rektorn hade det övergripande arbetsmiljöansvaret, men att det är oklart om ansvaret för själva bergssluttningen ligger hos kommunens lokalförvaltning eller skolan. Tingsrätten bedömer också att det funnits brister i delegationen av arbetsmiljöansvaret till rektorn.
Tingsrätten menar vidare att arbetsmiljöansvaret ligger kvar hos Göteborgs kommun och att arbetsmiljölagens krav inte uppfyllts, då olycksrisken kring platsen inte var tillräckligt dokumenterad och integrerad i det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Tingsrätten ålägger Göteborgs kommun en företagsbot på 1,2 miljoner kronor.