Nyheter Sveriges skolchefer oktober 2025
Dokument att ladda ner
Omvärldsbevakning i word-format från Nyheter Sveriges skolchefer oktober 2025.
samt som presentation Nyheter Sveriges skolchefer oktober 2025.
Nyheter Sveriges skolchefer oktober 2025
Regeringen: Förslag om ny speciallärarutbildning
Regeringen har tillsatt en utredning som ska föreslå en ny utbildning som ska ersätta dagens speciallärar- och specialpedagogutbildningar. Utredningen ska föreslå hur en ny utbildning kan ge en bredare behörighet att undervisa än dagens speciallärar- och specialpedagogexamen. I uppdraget ingår även att specialpedagoger och speciallärare ska kunna komplettera sin utbildning under en övergångsperiod för att få behörighet enligt den nya utbildningen.
Uppdraget ska redovisas senast den 16 juni 2026.
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2025/10/regeringen-vill-se-ny-speciallararutbildning/
Regeringen: Nytt statsbidrag till yrkesvux
Regeringen har infört ett nytt statsbidrag för vuxna med funktionsnedsättning som studerar i regionalt yrkesvux. Bidraget uppgår till 55 000 kronor per årsstudieplats utöver det ordinarie bidraget för utbildningen, och ska gå till den kommun eller region som är huvudman för utbildningen.
Det extra bidraget ska till exempel kunna användas till personal med särskild kompetens som speciallärare, teckentolk, skrivtolk och dövblindtolk eller till andra anpassningar av undervisningen i form av mindre undervisningsgrupper och fler undervisningstillfällen. Bidraget gäller endast för komvux på gymnasial nivå.
Regeringen inför också differentierade ersättningsnivåer så att de utbildningar som kostar mer, för att de till exempel kräver dyrare utrustning eller för att elever är i behov av mer stöd, också kommer att få högre ersättning. I genomsnitt kommer ersättningsnivåerna att höjas med hela 20 procent. Höjningen kommer att gälla från och med den 1 januari 2026.
Skolverket: Arbete och studier efter komvux
En rapport från Skolverket visar att 57 procent av dem som avslutade en längre yrkesutbildning inom komvux 2022 var etablerade på arbetsmarknaden året därpå.
Motsvarande siffra för elever med en kortare yrkesutbildning var 56 procent, vilket motsvarar en ökning med hela 8 procentenheter sedan föregående period.
Av dem som läst längre vård- och omsorgsutbildningar hade 73 procent etablerat sig på arbetsmarknaden ett år efter avslutade studier. Bland dem med kortare utbildning var etableringsgraden 70 procent.
Uppföljning av regionalt yrkesvux – utbildning 2024 och etablering 2023
Skolverket: Fler elever söker till ett yrkesprogram
Skolverkets statistik visar att intresset för gymnasieskolans yrkesprogram har ökat de senaste åren och i år är andelen sökande till yrkesprogrammen det högsta sedan läsåret 2011/12.
Av de 133 000 elever som sökte till ett nationellt program inför läsåret 2025/26 så sökte 39 procent ett yrkesprogram. Sedan föregående läsår har andelen sökande till yrkesprogram ökat med 1,4 procentenheter. Andelen sökande till yrkesprogram ökar för tredje året i rad.
Skolverket: Betygsstatistik årskurs 6
Vårterminen 2025 avslutade nästan 123 000 elever årskurs 6. Av dessa hade 70,4 procent godkänt betyg i alla lästa ämnen. Det är en marginell ökning motsvarande 0,7 procentenheter sedan våren 2024. Jämfört med vårterminen 2016 är det däremot en större minskning, då 79,2 procent hade godkända betyg i alla ämnen.
Vårterminen 2025 var 68,2 procent av pojkarna godkända i samtliga ämnen i årskurs 6. Det är en ökning från förra året då motsvarande andel var 67,4 procent.
Bland flickorna var 72,6 procent godkända i samtliga ämnen vårterminen 2025, vilket kan jämföras med 72,2 vårterminen 2024. Skillnaden mellan könen har minskat för varje år sedan 2019.
Skolverket: Nytt bedömningsstöd för elevernas handstil
Från och med läsåret 2025/26 finns ett reviderat bedömningsstöd i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 1. En nyhet är att elevernas handstil lyfts fram mer än tidigare.
I det reviderade materialet får lärare exempel på hur de kan följa upp elevernas skrivutveckling redan i årskurs 1.
Reviderade kartläggningsmaterial och bedömningsstöd i F–1
Skolverket: Socioekonomiska faktorer och elevernas självförtroende och motivation är viktiga för matteresultat
En rapport från Skolverket visar att socioekonomiska faktorer har stor betydelse för hur bra det går för elever i matematik. Elever med en mindre gynnsam socioekonomisk bakgrund har sämre resultat i matematik. Rapporten visar också att elevernas självförtroende och motivation till ämnet spelar en stor roll.
Rapport: Matematikundervisning i grundskolan – Om förutsättningar för elevers lärande
Skolverket: Så används kunskapsbidraget
En rapport från Skolverket visar hur kunskapsbidraget används. En fjärdedel av bidraget används till satsningar för att öka likvärdigheten, bland annat genom kompensatoriska och riktade stödinsatser. En stor del går också till personalförstärkningar, både för att öka likvärdigheten och stärka undervisningen generellt. Andra viktiga områden är elevhälsa, specialpedagogiskt stöd och fortbildning.
Ladda ner rapporten Statsbidrag för stärkt kunskapsutveckling
Skolverket: Gymnasieelevernas etablering på arbetsmarknaden
En rapport från Skolverket visar hur eleverna har etablerats på arbetsmarknaden tre och fem år efter gymnasieexamen. Tre år efter gymnasieexamen var 78 procent av ungdomarna antingen etablerade på arbetsmarknaden eller studerade på högskola.
Fordons- och transportprogrammet hade högst andel ungdomar med etablerad ställning på arbetsmarknaden tre år efter yrkesexamen, 79 procent. Därefter följer VVS- och fastighetsprogrammet med 77 procent och bygg- och anläggningsprogrammet, där 75 procent av ungdomarna hade en etablerad ställning på arbetsmarknaden efter tre år.
Det yrkesprogram som hade högst andel högskolestuderande var vård- och omsorgsprogrammet. Tre år efter examen från detta program var det 24 procent av ungdomarna som studerade på högskola.
Näst högst andel var bland ungdomar med examen från barn- och fritidsprogrammet där 19 procent var högskolestuderande tre år efter examen.
För ungdomar som tog examen från högskoleförberedande program var det vanligast att studera på högskola efter naturvetenskapsprogrammet. 78 procent av ungdomarna från det gymnasieprogrammet studerade på högskolan tre år efter examen.
Högskolestudier var näst vanligast och tredje vanligast efter examen från humanistiska programmet och teknikprogrammet, 69 procent respektive 60 procent.
Etablering på arbetsmarknaden och fortsatta studier år 2023 efter gymnasieskolan
Skolverket: Nya ledamöter i Skolverkets vetenskapliga råd
Följande tio forskare har utsetts att ingå i Skolverkets vetenskapliga råd.
- Andreas Bergh, professor, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, inriktning pedagogik.
- Ulrika Bergmark, professor, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, inriktning pedagogik och lärande.
- Agneta Gulz, professor, Lunds universitet, Filosofiska institutionen, inriktning kognitionsvetenskap.
- Mona Holmqvist, professor, Lunds universitet, Institutionen för utbildningsvetenskap, inriktning skola och lärarprofessionen.
- Pernilla Nilsson, professor, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, inriktning naturvetenskapens didaktik.
- Thomas Nygren, professor, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningssociologi, inriktning didaktik inom historia och samhällsvetenskap.
- Hanna Palmér, professor, Linnéuniversitet, Institutionen för matematik, inriktning matematikdidaktik.
- Michael Tengberg, professor, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, inriktning pedagogiskt arbete.
- Jonas Vlachos, professor, Stockholms universitet, Nationalekonomiska institutionen, inriktning arbetsmarknads- och utbildningsekonomi.
- Helene Ärlestig, professor, Umeå universitet, Statsvetenskapliga institutionen, inriktning utbildningsledarskap.
Skolinspektionen: Nationella prov används ofta i komvux, men inte alltid på rätt sätt
I en tematisk tillsyn har Skolinspektionen granskat hur obligatoriska nationella prov används och genomförs i kommunal vuxenutbildning (komvux) på gymnasial nivå.
Granskningen visar att proven används i stor utsträckning, men i hälften av de 30 granskade komvuxverksamheterna konstaterades brister. Det handlar främst om att elevers svar inte avidentifieras i de delar där det är obligatoriskt samt att eleverna inte har tillgång till korrekta verktyg, till exempel dator, när de genomför proven.
Skolinspektionen: Granskning av den anpassade grundskolans undervisningen om sexualitet, samtycke och relationer
Skolinspektionen har besökt 30 anpassade grundskolor och bedömt kvaliteten i deras arbete med kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer. En majoritet av skolorna (21 av 30) behöver utveckla kvaliteten inom området.
De 30 granskade skolorna visade i regel en hög kvalitet i arbetet med att skapa ett öppet och tillitsfullt klassrumsklimat. Lärarna arbetade genomtänkt med didaktiska val i undervisningen som utgick från elevgruppens behov och säkerställde att arbetsuppgifterna i undervisningen var relevanta för eleverna.
De utvecklingsområden som Skolinspektionen har identifierat handlar framför allt om att skolorna behöver se till att eleverna får undervisning om kunskapsområdets samtliga delar. Majoriteten av skolorna behöver utveckla sin undervisning om hedersrelaterat våld och förtryck. Det är även vanligt att rektorns arbete med styrning och samordning av skolans arbete inom kunskapsområdet inte håller tillräckligt god kvalitet.
Undervisning om sexualitet, samtycke och relationer i anpassade grundskolan
Skolinspektionen: Antalet kvalitetsgranskningar ska minska
Skolinspektionen har arbetat med inspektionsformen planerad kvalitetsgranskning sedan 2018. Myndigheten undersöker bland annat kvaliteten i undervisning, arbete för trygghet och studiero samt bedömning och betygssättning.
Inom ramen för Skolinspektionens utvecklingsarbete kommer nu modellen att ses över. Syftet är att säkerställa att Skolinspektionen har en modell som bland annat är väl förankrad i aktuell vetenskaplig grund.
Under utvecklingsarbetet kommer Skolinspektionen att dra ned på antalet planerade kvalitetsgranskningar. Däremot kommer de tematiska kvalitetsgranskningarna att fortsätta som vanligt.
https://www.skolinspektionen.se/aktuellt/nyheter/antalet-kvalitetsgranskningar-minskas/
Skolinspektionen: Granskning av tillgången till läromedel
Skolinspektionen har granskat hur skolor lever upp till kraven i de nya bestämmelserna om elevers rätt till läroböcker och andra läromedel. De flesta av de 30 granskade skolorna lever upp till lagens krav men brister konstateras på 5 av skolorna. På de skolor där Skolinspektionen konstaterat brister finns det exempelvis inte tillräckligt med läroböcker för eleverna och de kunde sällan använda läroböcker efter skoltid.
Tillgång till läroböcker och andra läromedel delredovisning
Skolinspektionen: Stödmaterial för kommunernas tillsyn av fristående förskolor
Skolinspektionen kommer att utvidga det befintliga stödmaterialet till kommuner gällande ägar- och ledningsprövning av fristående förskolor.
Stödet kommer att kompletteras med vägledning för:
- ekonomisk prövning av enskilda huvudmän
- tillsyn av konfessionella inslag i förskolan
- tillsyn av pedagogisk omsorg
Stödmaterialet ska vara klart senast den 5 maj 2026.
Akademikeralliansen: Staten måste följa EU:s mödraskyddsdirektiv
En dom i arbetsdomstolen har slagit fast att lagstiftaren har implementerat EU:s mödraskyddsdirektiv på ett felaktigt sätt. SKR, Sobona och facken i kommun- och regionsektorn begär nu att regeringen ändrar regelverket.
Arbetsdomstolen har prövat om två gravida lärare hade rätt till full lön under den tid då de var förbjudna att arbeta på grund av hälsorisker under Covid-19-pandemin. Arbetsdomstolen fann att artikel 11.1 i EU:s mödraskyddsdirektiv innebär att arbetstagarna har rätt till ersättning motsvarande full lön och att bestämmelsen ska anses ha direkt effekt gentemot kommunerna.
Det trots att Sverige har valt att genomföra bestämmelsen genom en statlig ersättning, graviditetspenning inom ramen för socialförsäkringen. Kommunerna blev därför skyldiga att betala lön till de båda arbetstagarna motsvarande mellanskillnaden mellan graviditetspenningen och full lön. Kommunerna blev också skyldiga att betala diskrimineringsersättning, som dock jämkades till två tredjedelar eftersom kommunerna hade följt det svenska regelverket och fick anses ha agerat i god tro.
Tidningen Skolledaren: Förälder dömd till fängelse för hot mot rektor
Tingsrätten i Göteborg har dömt en förälder som hotat en rektor till fängelse i ett år och tre månader för tre fall av hot mot tjänsteman. Föräldern ska också betala skadestånd till rektorn.
Tingsrätten slår också fast att hoten riktats mot kvinnan i egenskap av rektor och syftar till att tvinga henne till åtgärder, eller hämnas åtgärder hon genomfört, vilket gör att domen gäller hot mot tjänsteman.