Nyheter Sveriges skolchefer februari 26
Dokument att ladda ner
Omvärldsbevakning i word-format från Nyheter Sveriges skolchefer februari 2026.
samt som presentation Nyheter Sveriges skolchefer februari 2026.
Nyheter Sveriges skolchefer februari 2026
Regeringen: Förslag om nytt betygssystem utan skarp F-gräns
I en lagrådsremiss föreslår regeringen ett nytt, mer likvärdigt betygssystem och en ny modell för att beräkna elevers meritvärde.
- Det ska införas en betygsskala med tio betygssteg från 1 till 10, utan skarp gräns för godkänt, i de obligatoriska skolformerna och de frivilliga skolformerna på gymnasial nivå.
- Ett bedömningssamråd mellan lärare ska ske.
- En ny modell för att beräkna elevernas meritvärden ska tas fram, där meritvärdet ska bestå dels av den sökandes betygsvärde, dels av resultatet från nationella slutprov.
- För att vara behörig till ett nationellt program i gymnasieskolan ska det krävas ett meritvärde om lägst 4 från grundskolan eller motsvarande.
Regeringen: Förslag om reglerad undervisningstid för lärare
I en lagrådsremiss föreslår regeringen att det ska sättas ett tak på hur mycket tid lärare ska undervisa, samt ett golv för hur mycket tid de ska ha för att planera och följa upp sin undervisning.
Regeringen föreslår också att läraren ska bestämma när och hur information om elevens utveckling ska ges. Utvecklingssamtal ska hållas minst en gång per läsår i stället för en gång per termin.
Bestämmelserna om de skriftliga individuella utvecklingsplanerna ska göras om och enbart fokusera på kunskapsutveckling. Även dokumentationen vid kränkande behandling ska minskas.
Regeringen: Förslag om nya läroplaner med tydligare kunskapsinriktning
I en lagrådsremiss föreslår regeringen att de nya läroplanerna ska vara inriktade på tillförlitliga och mer beständiga kunskaper. Grundläggande kunskaper och färdigheter ska betonas, särskilt i de yngre åldrarna och Lärarna ska ha en tydligt kunskapsförmedlande roll.
Regeringen: Nationell yrkesutbildning breddas med nya yrken
Den pilotverksamhet som startade 2024 inom Yrkeshögskolan ska utökas med utbildningar till nya yrken som till exempel väktare, tågmekaniker och låssmed. Utbildningarna utformas enligt yrkeshögskolans modell och ska leda till jobb inom branscher där det finns efterfrågan.
Regeringen: Uppdraget att införa ett medborgarskapsprov i svenska får utökad tid
Förra året fick Universitets- och högskolerådet (UHR) i uppdrag att genomföra en förstudie om ett medborgarskapsprov i svenska och samhällskunskap. Göteborgs universitet och Stockholms universitet fick i uppdrag att bistå UHR i arbetet.
Provet i läs- och hörförståelse i svenska ska genomföras senast den 1 oktober 2027, vilket innebär att Stockholms universitet får längre tid på sig att fullfölja uppdraget att bistå i framtagandet av provet.
Regeringen: Bättre förutsättningar för yrkesutbildningar
I en lagrådsremiss föreslår regeringen att yrkesprov ska införas på alla yrkesprogram i gymnasieskolan samt i anpassade gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning (komvux). Yrkesproven bör tas fram i samverkan med berörda branscher.
För att fler yrkesutbildningar ska kunna genomföras föreslår regeringen att det ska bli möjligt att överlämna uppgifter som avser undervisning i yrkesinriktade ämnen i dessa skolformer på entreprenad även till en offentlig huvudman inom skolväsendet.
Det ska även bli möjligt att överlämna yrkesprov och gymnasiearbete inom en yrkesutbildning i gymnasieskolan samt yrkesprov och gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola på entreprenad.
Förslagen om utökade möjligheter att lämna över utbildning på entreprenad och rätten att fullfölja utbildning på individuella program i anpassade gymnasieskolan föreslås träda i kraft den 1 juli 2026. Förslagen om yrkesprov föreslås träda i kraft den 2 juli 2028.
Skolverket: Stora skillnader i undervisning av digital kompetens
En rapport från Skolverket om svenska lärares användning av digitala verktyg i undervisningen visar att det finns stora skillnader i undervisningen av digital kompetens både inom och mellan ämnen i årskurs 8. Rapporten visar också att det är få lärare som har deltagit i kompetensutveckling inom området.
”Studien visar på hur viktigt skolans ledarskap är för att digitala verktyg används på ett ändamålsenligt sätt i undervisningen. Lärare som arbetar på skolor med en effektiv plan för användning av digitala verktyg i undervisningen upplever i lägre grad negativa aspekter så som distraktion och försämrad koncentrationsförmåga hos eleverna. Vidare visar studien att skolans ledarskap och ett systematiskt arbetssätt kan minska de negativa sidorna av användning av digitala verktyg i undervisningen. Samtidigt uppger fyra av tio lärare att det inte finns någon plan på deras skola.”
Lärares användning av digitala verktyg i undervisningen: En fördjupande analys av Icils 2023
Skolverket: Nya kurser för lärare
Till hösten utökas utbudet av kurser som universitet och högskolor ger på uppdrag av Skolverket. Dessa kurser är utformade för förskollärare och lärare, ingår i professionsprogrammet och kan sökas mellan den 16 mars och 15 april.
Bland nyheterna finns kursen Undervisningsskicklighet i teori och praktik, som är specifikt framtagen för att ingå i professionsprogrammet. Den omfattar 7,5 högskolepoäng och ges på avancerad nivå.
Andra nyheter är kurser på avancerad nivå i språk-, läs-, skriv- och matematikdidaktisk fördjupning utifrån första- och andraspråksperspektiv, en kurs i att leda kollegialt systematiskt utvecklingsarbete och en kurs i samiska för förskollärare.
IFAU: Rapport om skillnader inom förskolan
En rapport av Karin Edmark och Lovisa Persson från Institutet för Arbetsmarknads- och Utbildningspolitisk Utvärdering, IFAU, visar på skillnader i personalsammansättning, lönenivåer och hälsoutfall mellan förskolor med olika organisationsform.
”Vinstdrivande förskolor tenderar att anställa yngre, mindre kvalificerade och mindre erfarna personer än förskolor i kommunal regi. Icke-vinstdrivande förskolor har också anställda som är yngre och mer sällan utbildade förskollärare än de kommunala förskolorna, men samtidigt har personalen hos icke-vinstdrivande förskolor mer arbetslivserfarenhet och högre betyg från gymnasiet. Givet personalens bakgrund betalar icke-vinstdrivande förskolor i genomsnitt högre löner än både vinstdrivande och kommunala förskolor, och har bättre hälsoutfall bland personalen. Även vinstdrivande förskolor har bättre hälsoutfall än den kommunala sektorn, men betalar å andra sidan lägre löner.”
https://www.ifau.se/Forskning/Publikationer/Rapporter/2026/kan-forskolepersonal-byta-upp-sig/
SVT: Problem med sekretess i fristående skolor
SVT:s program Uppdrag granskning har följt polisens arbete kring barnpornografi och programmet visar att polisen hindras från att larma fristående skolor om personal som misstänks för barnpornografibrott. Anledningen är sekretessbestämmelser som gäller för fristående skolor men inte för kommunala. Regeringen vill nu ändra lagen så att polisen får bryta fristående skolors sekretess.
https://www.svt.se/nyheter/granskning/ug/larare-greps-med-barnpornografi-kunde-atervanda-till-jobbet