Nyheter Sveriges skolchefer mars 26
Dokument att ladda ner
Omvärldsbevakning i word-format från Nyheter Sveriges skolchefer mars 2026.
samt som presentation Nyheter Sveriges skolchefer mars 2026.
Nyheter Sveriges skolchefer mars 2026
Regeringen: Förslag om nya läroplaner
I en proposition förslår regeringen nya läroplaner för de obligatoriska skolformerna. Kursplanerna ska innehålla inledande delar, kursplaner och timplaner. Kursplanerna ska också beskriva syfte, ämnets bidrag till skolans mål, mål och innehåll, undervisningsstrategier samt betygs- och bedömningskriterier.
Läroplanerna ska vara tydligt kunskapsinriktade och en central utgångspunkt ska vara att grundläggande kunskaper och färdigheter ska betonas, särskilt i de yngre åldrarna.
Det ska även införas nya kursplaner för elever som är nybörjare i svenska språket, där betyg inte sätts.
Merparten av ändringarna i skollagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2028. Vissa ändringar som rör kommunal vuxenutbildning föreslås dock träda i kraft den 1 januari 2031. Nya läroplaner för grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan ska tillämpas från och med höstterminen 2028.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2026/03/prop.-202526194
Nya läroplaner – för en stark kunskapsskola, Prop. 2025/26:194 (pdf 8 MB)
Regeringen: Förslag om ett nytt betygssystem
I en proposition föreslår regeringen ett nytt betygssystem och en ny modell för att beräkna meritvärde. Syftet är att mer rättvisande spegla elevers ämneskunskaper och motverka betygsinflation.
Förslagen innebär bland annat följande:
- ”En ny modell för att beräkna elevernas meritvärden ska tas fram, där meritvärdet ska bestå dels av den sökandes betygsvärde, dels av resultatet från nationella slutprov.
- Det ska införas en betygsskala med tio betygssteg från 1 till 10, utan skarp gräns för godkänt, i de obligatoriska skolformerna och de frivilliga skolformerna på gymnasial nivå. Vid slutlig betygssättning i ett ämne ska lärare ha bedömningssamråd. Huvudmän ska lämna in uppgifter om betyg till en myndighet.
- Nationella slutprov ska införas i grundskolan, specialskolan, gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå. Proven bör rättas centralt.
- För att vara behörig till ett nationellt program i gymnasieskolan ska det krävas ett meritvärde om lägst 4 från grundskolan eller motsvarande.
- Gymnasieexamen ska utfärdas om en elev i genomsnitt har betyget 4 eller högre på minst 2 250 poäng inklusive betyget 4 i gymnasiearbetet.
- Meritvärde ska ersätta betyg som urvalsgrund vid ansökan till högskolan.”
Ändringarna i skollagen ska i huvudsak träda i kraft den 1 juli 2028.
För kommunal vuxenutbildning ska ändringarna träda i kraft den1 januari 2031.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2026/03/prop.-202526197
Ett likvärdigt betygssystem, Prop. 2025/26:197 (pdf 2 MB)
Regeringen: Undervisningsuppdraget ska regleras
I en proposition föreslår regeringen flera ändringar i skollagen som syftar till att skapa bättre förutsättningar för lärare och förskollärare att utföra sitt undervisningsuppdrag och öka lärar- och förskolläraryrkets attraktivitet.
”Det ska regleras i skollagen att det i lärares och förskollärares undervisningsuppdrag ingår undervisning samt planering och uppföljning av undervisningen. Regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter om omfattningen av tiden för de olika delarna av undervisningsuppdraget.
Information om barnets eller elevens utveckling ska ges vid tillfällen som bestäms av personal på förskolan, fritidshemmet eller skolan, i stället för att den ska ges fortlöpande. Utvecklingssamtal ska äga rum minst en gång per läsår, i stället för en gång per termin och de skriftliga planerna ska fokusera på elevers kunskapsutveckling.
Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna. Det ska förtydligas att all personal i verksamhet enligt skollagen ska vara skyldig att aktivt uppmärksamma och motverka kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier i verksamheten och se till att sådana händelser hanteras.
Personalens skyldighet att anmäla kränkande behandling till rektorn ändras till en skyldighet att informera om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för allvarlig eller upprepad kränkande behandling. Skyldigheten ska även gälla alla fall där ett barn eller en elev anser sig utsatt för kränkande behandling av någon i personalen.”
Lagändringarna om kränkande behandling föreslås träda i kraft den 1 augusti 2026 och ändringarna om undervisningsuppdraget den 1 juli 2027. Övriga ändringar föreslås träda i kraft den 1 juli 2028.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2026/03/prop.-202526196
Tid för undervisningsuppdraget, Prop. 2025/26:196 (pdf 3 MB)
Regeringen: Elevstödet ska förbättras
I en proposition föreslår regeringen flera ändringar i skollagen som syftar till att förbättra stödet i skolan.
Förslagen innebär bland annat:
- ”Det ska förtydligas i skollagen att alla barn och elever i undervisningen ska ges ledning och stimulans i syfte att de ska kunna följa undervisningen.
- Regleringen om garantin för tidiga stödinsatser och extra anpassningar ska avskaffas. I stället ska det genomföras standardiserade tester i början av höstterminen i vissa årskurser för att elever med stödbehov ska kunna identifieras.
- Elever ska ges stödundervisning i ett tidigt skede i de obligatoriska skolformerna, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan i ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik.
- Bestämmelserna om särskilt stöd ska ändras. Ansvarig lärare eller mentor ska anmäla till rektorn om en elevs behov av särskilt stöd behöver utredas och sådant behov ska utredas tidigare än i dag.
- Beslut om särskilt stöd i mindre undervisningsgrupp eller som enskild undervisning ska underlättas. Beslut om anpassad studiegång ska bara få fattas om alla andra möjligheter till särskilt stöd är uttömda eller bedöms olämpliga.
- Lärare inom kommunal vuxenutbildning ska ha tillgång till eller möjlighet till samråd med personal med specialpedagogisk kompetens.”
Ändringarna i skollagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2028.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2026/03/prop.-202526195
Förbättrat stöd i skolan, Prop. 2025/26:195 (pdf 1 MB)
Regeringen: Förslag om trygghet och studiero i skolan
I en proposition föreslår regeringen flera ändringar i skollagen som syftar till att åstadkomma bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan.
Förslagen innebär i huvudsak följande.
- ”Huvudmannens och rektorns ansvar för tryggheten och studieron på skolenheten ska förtydligas. Utöver att bedriva ett förebyggande arbete ska huvudmannen och rektorn bedriva ett arbete för att tryggheten och studieron ska upprätthållas.
- Skolan ska göras mobilfri genom att elevernas mobiltelefoner samlas in vid skoldagens början och lämnas tillbaka vid skoldagens slut i de obligatoriska skolformerna, fritidshemmet och öppen fritidsverksamhet.
- Dagens ordningsregler ska byta namn till skolregler, bli skolgemensamma och innehålla en plan för konsekvenser vid överträdelser av reglerna.
- Vidare ska möjligheterna stärkas att använda de disciplinära åtgärderna utvisning ur undervisningslokalen, tillfällig omplacering inom den egna skolenheten, tillfällig placering utanför den egna skolenheten och avstängning.
- I vissa fall ska det även bli möjligt att neka en elev tillträde till skolenheten om eleven hotar säkerheten för andra elever och personal.
- Skolans förväntningar på eleverna och deras vårdnadshavare ska tydliggöras genom ett förväntansdokument.
- Dessutom föreslås att det ska bli möjligt att på entreprenad bedriva akutskola, dvs. en verksamhet där elever tillfälligt ges undervisning utanför den egna skolenheten.”
Ändringarna i skollagen föreslås träda i kraft den 1 augusti 2026.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2026/03/prop.-202526193
Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan, Prop. 2025/26:193 (pdf 4 MB)
Regeringen: Skyldighet att lämna uppgifter mellan skolor i brottsförebyggande syfte
I en proposition föreslår regeringen ändringar i skollagen som syftar till att elever, lärare, rektorer och annan skolpersonal ska ha en säker och trygg utbildnings- och arbetsmiljö. Förslaget syftar också till att elever ska få adekvata stödinsatser.
”Förslaget innebär att det införs en skyldighet för avlämnande skolenhet att lämna uppgifter som rör eleven till mottagande skolenhet när en elev byter skolform eller byter skolenhet inom en skolform, om det på grund av konkreta omständigheter finns risk för att eleven kommer att begå eller utsättas för brott, och uppgifterna behövs i den mottagande skolenhetens verksamhet för att förebygga eller förhindra detta.
Förslaget innebär vidare att skolenheter inom fler skolformer än i dag blir skyldiga att informera om att de har tagit emot en elev vid ett byte av skolform eller byte av skolenhet inom en skolform.
Förslaget innebär också att det görs en komplettering av regleringen i skollagen om behandling av personuppgifter som medför att mottagande skolenhet med enskild huvudman får ett rättsligt stöd för behandling av mottagna personuppgifter.”
Ändringarna i skollagen föreslås träda i kraft den 30 juni 2026 och tillämpas första gången på utbildning och annan verksamhet som bedrivs efter den 31 december 2026.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2026/03/prop.-202526192
Överlämnande av uppgifter mellan skolor i brottsförebyggande syfte, Prop. 2025/26:192 (pdf 1 MB)
Regeringen: Offentlighetsprincipen införs med lättnadsregler för enskilda mindre huvudmän
I en proposition föreslår regeringen ändringar i offentlighets- och sekretesslagen, arkivlagen och skollagen som innebär att offentlighetsprincipen införs hos enskilda huvudmän i skolväsendet med lättnadsregler för de mindre huvudmännen.
Förslagen innebär i huvudsak följande:
- ”Rätten att ta del av allmänna handlingar ska gälla hos juridiska personer som är enskilda huvudmän inom skolväsendet.
- Sådana huvudmän ska jämställas med myndigheter vid tillämpning av offentlighets- och sekretesslagen, och vissa sekretessbestämmelser som därmed gäller hos sådana huvudmän anpassas för att sekretessen inte ska hindra tillgången till information om skolväsendet.
- Mindre huvudmän ska få tillämpa regler som innebär vissa lättnader i hanteringen av allmänna handlingar. Det ska gälla huvudmän som har högst 450 barn och elever eller, om de bara har fristående förskolor, högst 100 barn, eller ingår i en koncern där koncernföretagen sammanlagt har så många barn eller elever.
- Det som enligt arkivlagen gäller för kommunala myndigheters arkiv ska gälla för berörda enskilda huvudmän, med undantag för mindre huvudmän som ska bevara allmänna handlingar i som huvudregel minst sju år.
- Under de första två åren efter införandet ska samtliga juridiska personer som är enskilda huvudmän inom skolväsendet få tillämpa lättnadsregler.”
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2026/03/prop.-202526191
Regeringen: Utökade registerkontroller i skolväsendet
I en proposition föreslår regeringen att registerkontrollen ska utökas.
Förslagen innebär följande:
- ”Registerkontrollen ska även omfatta vissa uppgifter i misstankeregistret, inte enbart belastningsregistret.
- Registerutdraget ska inte vara äldre än sex månader när det visas upp, till skillnad från dagens ett år.
- Tidsgränsen för när den som får anställas eller på annat sätt tas emot hos samma arbetsgivare utan att på nytt visa upp ett registerutdrag ska sänkas från ett år till sex månader.
- Registerkontroll ska även göras på den som ska anställas eller på annat sätt tas emot inom den kommunala vuxenutbildningen.
- I propositionen redovisar regeringen även sin bedömning att fler brott bör omfattas av registerkontrollen. Regeringen redovisar också sin bedömning att Statens skolinspektion och kommuner bör ges en möjlighet till kontroll i misstankeregistret vid ägar- och ledningsprövningar.”
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 15 juli 2026.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2026/03/prop.-202526174
Utökade registerkontroller i skolväsendet, Prop. 2025/26:174 (pdf 793 kB)
Regeringen: Förslag om yrkesprov i gymnasial utbildning
I en proposition föreslår regeringen att yrkesprov ska införas på alla yrkesprogram i gymnasieskolan samt i anpassade gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning (komvux). Syftet är att höja kvaliteten och ge tydliga signaler till arbetsgivare om elevernas yrkeskunnande. Regeringen anser också att yrkesproven kommer att förbättra elevernas möjligheter på arbetsmarknaden och stärka samarbetet mellan skola och arbetsliv.
Regeringen föreslår också att det ska bli möjligt att lämna över uppgifter som avser undervisning i yrkesinriktade ämnen på entreprenad även till en offentlig huvudman inom skolväsendet.
Det ska även bli möjligt att överlämna yrkesprov och gymnasiearbete inom en yrkesutbildning i gymnasieskolan samt yrkesprov och gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola på entreprenad.
Förslagen om utökade möjligheter att lämna över utbildning på entreprenad och rätten att fullfölja utbildning på individuella program i anpassade gymnasieskolan föreslås träda i kraft den 1 juli 2026. Förslagen om yrkesprov föreslås träda i kraft den 2 juli 2028.
Regeringen: Enklare att läsa på en högre nivå i yrkeshögskolan
För tillträde till en yrkeshögskoleutbildning får det normalt inte krävas att den sökande har kunskaper från en högre nivå än den gymnasiala. Därför kan en person inte antas till en fördjupningsutbildning som bygger på att personen har en examen från yrkeshögskolan eller motsvarande. Det innebär att en studerande inte kan fördjupa sig på ett enkelt sätt utan behöver gå en längre utbildning.
I en proposition föreslår regeringen att personer med förkunskaper på eftergymnasial nivå ska kunna få en snabbare väg genom yrkeshögskolan. Förslaget gör det möjligt för yrkeshögskolan att erbjuda eftergymnasiala fördjupningsutbildningar.
I dag finns det även otydligheter när det gäller vem som ansvarar för en yrkeshögskoleutbildning. Regeringen föreslår därför även att det ska tydliggöras i lagen om yrkeshögskolan vem som är utbildningsanordnare. Utbildningsanordnare ska definieras som den som har fått ett beslut enligt lagen om att utbildningen ska ingå i yrkeshögskolan.
Förslaget föreslås träda i kraft den 1 april 2027. Övriga lagändringar föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.
Regeringen: Skolinspektionen ska satsa mer på tillsyn
Regeringen ger Skolinspektionen i uppdrag att successivt ställa om sin verksamhet så att skarp och effektiv tillsyn blir den huvudsakliga delen av granskningsuppdraget, samt att myndigheten ska överväga hela bredden av tillgängliga verktyg inom tillsynen när åtgärder krävs.
Riksrevisionens rapport om utbildning på vetenskaplig grund
Riksrevisionen har granskat om statens arbete för att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet är effektivt. Riksrevisionens övergripande slutsats är att statens arbete inte är effektivt.
Riksrevisionens rekommendationer till regeringen är att regeringen ska genomföra en översyn av skolmyndigheternas uppgifter och ansvarsfördelning avseende stöd till skolväsendet samt att regeringen ska säkerställa att regeringsuppdrag till skolmyndigheterna har tidsramar som möjliggör att bästa tillgängliga kunskap ligger till grund för uppdragen.
Regeringen instämmer i Riksrevisionens iakttagelser. Att skolmyndigheternas stöd vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet är en högt prioriterad fråga för regeringen.
Riksrevisionens rapport om utbildning på vetenskaplig grund, Skr. 2025/26:166 (pdf 2 MB)
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/skrivelse/2026/03/skr.-202526166
Skolverket: Färre elever i grundskolan och fler i anpassade grundskolan
Läsåret 2025/26 går knappt 1 100 000 elever i grundskolan, vilket är knappt 9 900 färre än föregående läsår. Antalet elever har minskat sedan läsåret 2022/23 och årets minskning är den största hittills. Utvecklingen ligger i linje med att det föds färre barn i Sverige.
Andelen elever med utländsk bakgrund är 27 procent, vilket är i nivå med föregående läsår.
Andelen elever som går i fristående skolor har ökat något under de senaste tio läsåren.
Även antalet elever i förskoleklass fortsätter att minska i takt med att det föds färre barn. Läsåret 2025/26 går knappt 116 000 elever i förskoleklass, en minskning med knappt 2 680 elever jämfört med föregående läsår.
Andelen elever i anpassad grundskola har ökat över tid. Både antalet och andelen elever som är mottagna i anpassad grundskola har ökat över tid. Föregående läsår gick 1,5 procent av eleverna i de obligatoriska skolformerna i anpassad grundskola. Nuvarande läsår har andelen ökat till 1,6 procent.
Antalet elever i specialskolan har ökat något.
Elever i anpassade grundskolan läsåret 2025/26
Skolverket: Svensk skola är splittrad
”Skolverkets bedömning av läget i skolväsendet visar att det finns mycket i skolan som fungerar bra. Svenska elevers kunskaper ligger på eller över OECD-genomsnittet i internationella kunskapsmätningar och tycks ha stärkts efter covid-19-pandemin. Det är också fler elever som lämnar gymnasieskolan med en gymnasieexamen. Lärarbehörigheten har ökat i nästan alla skolformer och fler lärare trivs med sitt yrke och upplever att läraryrket har hög status. Även rektorer har en positiv syn på sitt yrke och upplever större möjligheter att utöva ett pedagogiskt ledarskap.”
”Samtidigt visar lägesbedömningen att resultatskillnaderna mellan hög- och lågpresterande elever ökar och att socioekonomiska faktorer har fortsatt stor betydelse för resultaten. Matematik är det obligatoriska ämne i grundskolan som flest elever får underkända betyg i och som leder till att de inte blir behöriga till gymnasieskolan. Matematik är också det ämne där elevernas socioekonomiska bakgrund har störst betydelse för resultaten.”
”Elevers tillgång till behöriga lärare skiljer sig stort mellan olika huvudmän, skolformer och skolor. Det finns ofta färre behöriga och erfarna lärare på skolor där många elever har mindre gynnsamma socioekonomiska förutsättningar. Det finns även stora skillnader mellan skolor när det gäller elevers upplevelse av studiero och tillgången till läromedel. Många lärare och rektorer uppger att de saknar rätt förutsättningar för att ge alla elever det stöd de behöver, och det tycks särskilt gälla elever i yngre åldrar och elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Lägesbedömningen visar också att psykisk ohälsa ökar bland i synnerhet unga flickor och att elevhälsan inte ges likvärdiga förutsättningar att möta detta.”
Skolverkets bedömning av läget i skolväsendet 2026
Skolverket: Gymnasieutbildningar värderas olika på arbetsmarknaden
I en rapport har Skolverket analyserat hur utbildning på gymnasial nivå värderas på arbetsmarknaden. Resultatet visar att det finns tecken på att arbetsmarknaden värderar generell utbildning på gymnasial nivå högre än specifik yrkesutbildning.
Personer som gick ett högskoleförberedande program under 90-talet och 00-talet fick generellt en något högre lönepremie än de som gått yrkesprogram. Detta gäller för personer som endast har en gymnasial utbildning och inte har studerat vidare på exempelvis högskola.
Rapporten visar att den utbildning i gymnasieskolan som har haft den mest fördelaktiga lönepremien, det vill säga det minsta lönegapet jämfört med eftergymnasial utbildning, är utbildning inom ekonomi. De yrkesutbildningar som har den mest fördelaktiga lönepremien är utbildningar inom el och energi och VVS.
I studien inkluderas alla personer födda 1975–1990 som var folkbokförda i Sverige den 31 december 2022. Det innebär att vissa av individerna i den här studien slutförde sin utbildning för cirka 30 år sedan vilket innebär att resultatet bör tolkas med försiktighet.
Skolverket: Ny färdplan för ett digitalt ekosystem inom skolväsendet på gång
”Skolväsendet står inför flera reformer som kommer att ställa ytterligare krav på ett smidigt digitalt informationsutbyte. Det betyder att system som finns i skolor, hos huvudmän, hos inblandade myndigheter behöver vara kompatibla och kunna ta emot och bearbeta information till och från varandra. Informationen behöver också kunna överföras både effektivt och säkert. Idag finns det betydande brister på detta område.”
”Med en ny gemensam färdplan och ett strukturerat samarbete tar flera myndigheter, organisationer, leverantörer och huvudmän viktiga steg mot ett fungerande digitalt ekosystem i skolväsendet.”
”Forum för informationshantering i skolväsendet (FFIS) samlar alla aktörer som kan bidra i utvecklingsarbetet.”
Skolverket: Skolan behöver stärka arbetet mot elevers utsatthet på nätet
Skolverkets rapport, Elevers digitala liv – i och utanför skolan, visar att elever utsätts för digitala kränkningar. Rapporten visar att mobbning och annan slags utsatthet förekommer i skolan, både digitala och fysiska, som får negativa konsekvenser för både enskilda elever och skolmiljön.
Skolverkets slutsats är att arbetet mot kränkande behandling och mobbning behöver stärkas och föreslår en nationell handlingsplan som omfattar både fysisk utsatthet och digitala dimensioner av våld.
Elevers digitala liv – i och utanför skolan
Skolverket: Stöd för hur personal kan agera i akuta situationer
Skolverket har tagit fram en ny vägledning för hur skolpersonal kan ingripa för att avvärja våld, kränkningar och andra ordningsstörningar.
Det uppdaterade stödet samlar och förtydligar vad som gäller vid bland annat:
- akuta situationer och när personal kan behöva ingripa direkt
- störningar i undervisning och andra skolsituationer
- disciplinära åtgärder och ansvarsfördelning mellan huvudman, rektor och personal
- uppföljning efter en händelse, inklusive rutiner och lärande.
Trygghet och studiero – främja, förebygga och agera – Skolverket
Skolinspektionen: Skolinspektionen ska öka antalet oanmälda besök
2024 fick Skolinspektionen i uppdrag av regeringen att öka antalet oanmälda besök. I uppdraget låg också att redovisa hur många sådana besök myndigheten gjort och i vilka inspektionsformer som man använt sig av oanmälda besök.
Under 2024 gjorde Skolinspektionen 366 oanmälda besök. 2025 var den siffran 308. En majoritet av de oanmälda besöken berörde grundskolan och var jämnt fördelade mellan skolor som drivs av offentliga respektive enskilda huvudmän.
Ökad användning av oanmälda besök
Skolinspektionen: Färre ansökningar om att starta fristående skolor
I årets ansökningsomgång har Skolinspektionen fått in 29 ansökningar om att starta fristående skola. Det är en minskning jämfört med 2025 då 49 ansökningar lämnades in.
Det har kommit in 34 ansökningar om att utöka redan befintlig skola med fler årskurser eller gymnasieprogram. Även det är en minskning jämfört med 2025 då det var 49 ansökningar.
En stor andel av årets ansökningar handlar precis som under förra året om att starta gymnasieskola med yrkesprogram.
Merparten av årets ansökningar har lämnats in av aktiebolag med koncerntillhörighet.
Den nedåtgående trenden har pågått sedan början av 2010‑talet.
Ansökningsstatistik fristående skolor 2025
Skolinspektionens årsrapport 2025
Under året har Skolinspektionen besökt 1 200 skolor, observerat över 4 100 lektioner och fattat över 4 200 beslut.
I årsrapporten sammanfattar Skolinspektionen sina huvudsakliga iakttagelser under 2025:
- Huvudmannens ansvar är avgörande men uppfylls inte alltid.
- Brist på helhetssyn försvagar kvaliteten i utbildningen.
- Fler uppgifter om missförhållanden inom skola och förskola inkommer till myndigheten.
- Tillsyn av kränkande behandling av enskilda barn och elever leder ofta till att brist konstateras.
- Skolinspektionens anmälningar till Lärarnas ansvarsnämnd har ökat över tid.
- Granskning av komvux visar på låg kvalitet och svag likvärdighet.
Skolinspektionens årsrapport 2025.
Statskontoret: Förslag om omfördelning av uppgifter mellan skolmyndigheter
Statskontoret har på regeringens uppdrag analyserat fördelningen av uppgifter och ansvar mellan Statens skolverk (Skolverket), Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), Statens skolinspektion (Skolinspektionen) och Skolforskningsinstitutet.
Statskontoret bedömer att den övergripande ansvarsfördelningen mellan myndigheterna är tydlig men vissa uppgifter överlappar varandra.
”Uppgiften att sammanställa och kommunicera kunskap om forskningsresultat är viktig för kvaliteten i skolväsendet. Ansvarsfördelningen är idag inte ändamålsenligt fördelad mellan skolmyndigheterna. Statskontoret menar att uppgiften bör koncentreras till de två skolmyndigheter som har stödjande uppgifter, Skolverket och SPSM. Statskontoret föreslår därför att Skolforskningsinstitutets befintliga uppgifter och ansvar inordnas i Skolverket. Förslaget innebär en avveckling av Skolforskningsinstitutet som myndighet.”
”Statskontoret anser också att Skolinspektionens tematiska kvalitetsgranskning och Skolverkets uppföljning och utvärdering överlappar varandra. De föreslår därför att Skolinspektionens tematiska kvalitetsgranskning bör avvecklas.”