Nyheter Sveriges skolchefer december 25-januari 26
Dokument att ladda ner
Omvärldsbevakning i word-format från Nyheter Sveriges skolchefer december 25-januari 26.
samt som presentation Nyheter Sveriges skolchefer december 25-januari 26.
Nyheter Sveriges skolchefer december 25-januari 26
Regeringen: Förslag om ordning och tidigt stöd
Regeringen föreslår en rad ändringar i skollagen för att ge bättre förutsättningar för trygghet och studiero.
- Skolan ska bli mobilfri. Elevernas telefoner ska vara insamlade under hela skoldagen. Undantag kan göras när läraren tycker att det är lämpligt för undervisningen eller när det annars finns särskilda skäl, till exempel för en viss elev.
- Det ska bli möjligt att omplacera elever under längre tid, inom skolenheten eller på annan skolenhet.
- Akutskola i grundskolan ska få lämnas över till en annan huvudman på entreprenad.
- Möjligt med fler och längre avstängningar i grundskolan.
- En elev ska i vissa fall kunna nekas tillträde till skolan.
- Lärare ska kunna visa ut elever ur klassrummet utan att först ha uppmanat eleven att ändra sittbeteende, när elevens uppträdande har inneburit våld, hot eller kränkning.
- Utvisning och kvarsittning ska inte behöva dokumenteras.
- Rektorn beslutar om skolans ordningsregler och de ska vara förankrade hos eleverna.
- Reglerna ska innehålla en plan med konsekvenser om en elev bryter mot reglerna.
- Det ska bli ett krav att ha ett förväntansdokument som innehåller skolans regler, rutiner och förhållningssätt, samt information om vårdnadshavarnas ansvar.
- Huvudmannens och rektorns ansvar ska förtydligas i skollagen. Det ska bedrivas både ett förebyggande arbete för att skapa trygghet och studiero, och ett arbete för att upprätthålla tryggheten och studieron.
- Stödundervisning ska införas i svenska, svenska som andraspråk och matematik. Det ska vara en tidig, intensiv och riktad stödinsats till de elever som behöver det.
- Standardiserade tester motsvarande enklare screening ska införas. Testerna ska identifiera elever som har behov av stöd i läs-, skriv- och matematikutveckling. Testerna ska genomföras i årskurs1, 2, 3, 5 och 8.
- Elevers behov av särskilt stöd ska utredas tidigare och det ska bli enklare att ge särskilt stöd i en mindre undervisningsgrupp eller som enskild undervisning.
- Extra anpassningar avskaffas.
SOU: Rektorsutredningen klar
Rektorsutredningen SOU 2026:4 med Marie-Hélène Ahnborg som utredare har redovisat sina förslag.
Utredningen föreslår bland annat:
- Rektorns pedagogiska ledarskap ska definieras i skollagen.
- Rektorns ansvarsområde får inte vara mer omfattande än att rektorn kan utöva det pedagogiska ledarskapet.
- Rektorns mandat att besluta om den inre organisationen, med avseende på biträdande rektorer och annat ledningsstöd, ska förtydligas i skollagen.
- Rektorns pedagogiska ledarskap ska inte vara möjligt att delegera i sin helhet.
- Nya behörighetskrav för rektorer som innebär att endast den som har en lärarexamen, eller tidigare varit rektor och genomfört den särskilda befattningsutbildningen ska få anställas som rektor.
- En rektor ska inte samtidigt kunna vara skolchef.
- Behörighetskrav och en statlig befattningsutbildning för skolchefer ska införas.
Regeringen: Högre statsbidrag och nya regler för maxtaxan
Regeringen har beslutat om en förändring i förordningen om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola och fritidshem. Det som ändras är hur höga avgifter kommunerna får ta ut, beroende på hushållens inkomster och antalet syskon som deltar i förskola eller fritidshem. För att kompensera kommunerna för de lägre intäkterna förstärks statsbidraget för maxtaxa med 1 miljard kronor för 2026.
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2026/01/regeringen-sanker-avgiften-for-forskolan/
Regeringen: Offentlighetsprincipen införs för fristående skolor men mindre huvudmän får lättandsregler
I en lagrådsremiss föreslår Regeringen att offentlighetsprincipen ska gälla för fristående skolor men med ett par lättnadsregler för huvudmän som totalt har 340 elever i grund- och gymnasieskola och 100 elever i förskolan.
För mindre huvudmän gäller inte registreringsskyldigheten enligt offentlighets- och sekretesslagen. De ska i stället hålla allmänna handlingar ordnade så att det utan svårighet kan konstateras vilka handlingar som kommer in eller upprättas. Allmänna handlingar som uppenbart är av ringa betydelse för verksamheten ska dock inte behöva hållas ordnade.
För mindre huvudmän gäller också att de ska behandla en begäran att få ta del av en allmän handling inom den tid som är rimlig med hänsyn till det som begäran omfattar, verksamhetens omfattning och organisation samt andra särskilda omständigheter.
SOU: Utredning om vinst i skolan presenterad
Utredningen SOU 2025:123 med Joakim Stymne som utredare har lämnat sitt slutbetänkande. Utredningen föreslår bland annat:
- Aktörer inom skolväsendet som varit föremål för ingripande av en tillsynsmyndighet får under viss tid därefter inte utöka sin verksamhet.
- Utredningen föreslår skärpta krav för att få starta eller utöka en förskola eller skola. Det ska inte vara möjligt att kringgå dessa krav genom att förvärva en skola.
- Utredningen förslår också fler villkor som ska vara uppfyllda för att få ett tillstånd.
SOU 2025:123 Skärpta villkor för friskolesektorn – ytterligare förslag
Regeringen: Nya läroplaner på gång
Regeringen går vidare med Läroplansutredningens förslag och ger Skolverket i uppdrag att ta fram förslag till nya läroplaner för grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan. De nya läroplanerna ska ha en tydligare kunskapsinriktning där grundläggande kunskaper och färdigheter betonas, särskilt i de yngre åldrarna.
”I uppdraget till Skolverket ingår att läroplanerna ska vara tydligt inriktade på tillförlitliga och mer beständiga kunskaper. Kursplanerna ska bli tydligare och det ska bland annat mer precist framgå vad som ska behandlas i undervisningen, vad eleverna ska lära sig och när de ska göra det. De ska även bli bättre anpassade efter barns kognitiva utveckling och ha en tydligare progression mellan årskurserna. Undervisningsstrategier ska ge lärarna vägledning för att planera och genomföra undervisningen utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. I uppdraget ingår också att genomföra implementeringsinsatser.”
Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2027. De nya läroplanerna planeras att införas i samband med att grundskolan blir tioårig från hösten 2028.
Regeringen: Lärarutbildningen ska reformeras
Regeringen har beslutat att reformera lärarutbildningen. Förändringarna innebär bland annat skärpta antagningskrav, ett reformerat utbildningsinnehåll samt ökad samverkan mellan de lärosäten som har lärarutbildningar.
Förändringarna som rör ett reformerat innehåll i lärarutbildningarna samordnas med införandet av en tioårig grundskola och arbetet med nya läroplaner och införs därför hösten 2028.
Regeringen har också givit de universitet och högskolor som har lärarutbildningar i uppdrag att gemensamt planera så att dimensioneringen av lärarutbildningen motsvarar studenternas efterfrågan och skolhuvudmännens behov.
Regeringen: Svenska språkets ställning i förskolan ska förtydligas
I november 2024 tillsatte regeringen en utredning som bland annat ska föreslå en obligatorisk språkförskola och åtgärder som ska ge förskolan bättre förutsättningar, att erbjuda barnen en utbildning av god kvalitet. Nu får utredningen ett tilläggsdirektiv och ska även föreslå hur det kan förtydligas i skollagen att språket i skolväsendet är svenska.
Utredningstiden förlängs till den 11 juni 2026.
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2025/12/regeringen-vill-fortydliga-svenska-sprakets-stallning-i-forskolan/
Skolverket: Ändrade villkor i professionsprogrammet
Skolverket ser över villkoren för deltagande i professionsprogrammet och från och med den 20 februari ändras villkoren för meriteringsnivå 1.
Villkorsändringen innebär att de studier som ligger till grund för meritering till meriteringsnivå 1 är akademiska kurser inom områdena: ämnesstudier, ämnesdidaktiska studier, studier inom det förskolepedagogiska området, kognitionsvetenskap, specialpedagogik eller ledarskap. Övriga meriteringsvillkor är oförändrade.
Meriteringssystemet inom professionsprogrammet
https://www.skolverket.se/om-skolverket/nyheter-och-pressmeddelanden/nyheter/nyheter/2026-01-23-andrade-villkor-for-meriteringsniva-1-i-professionsprogrammet
Skolverket: Kartläggning av kommunernas planering för förskola och skola vid kris eller krig
Skolverkets kartläggning visar att kommunerna ser flera utmaningar med att upprätthålla verksamheterna inom skolväsendet. Det gäller personalförsörjning, brist på resurser för beredskapsarbete samt att säkerställa försörjningen av el, it, vatten och livsmedel. För att stärka beredskapen har många kommuner genomfört övningar med personalen i förskole- och skolverksamheterna. Flera kommuner efterlyser även tydligare styrning, särskilt vad gäller fristående huvudmäns beredskapsansvar.
Lägesbild beredskap – kommunernas beredskapsplanering för skolväsendet
Var beredd om det blir kris eller krig – vägledning för förskolor och skolor
Skolverket: Var tredje elev i arbete efter nationellt program i anpassade gymnasieskolan
Skolverkets statistik visar att cirka 30 procent av dem som gått ett nationellt program inom skolformen är i arbete efter avslutade studier. Daglig verksamhet är den vanligaste sysselsättningen för ungdomar som har avslutat sina studier i anpassade gymnasieskolan.
Sysselsättning efter avslutad anpassad gymnasieskola – sysselsättning hösten 2023
Sysselsättning efter komvux som anpassad utbildning – sysselsättning hösten 2021, 2022 och 2023
Skolverket: Ny Tims-rapport
I rapporten Timss Longitudinal Study har samma elever som deltog i Timss 2023 fått göra om studien ett år senare. Studien visar att i genomsnitt förbättrar svenska elever sina resultat i matematik och naturvetenskap, både mellan årskurs 4 och 5 och mellan årskurs 8 och 9. Det gäller dock inte alla elever, de lågpresterande eleverna har till och med sämre resultat i årskurs 9 än i årskurs 8.
I Timss 2023 framkom att elevers socioekonomiska förutsättningar spelar en allt större roll för deras prestationer över tid. Elever med en mer gynnsam socioekonomisk bakgrund presterar i genomsnitt bättre än de med en mindre gynnsam socioekonomisk bakgrund.
Skolverket: Ny Talis-rapport om förskolan
Den internationella undersökningen Talis förskolan 2024 visar att nio av tio som arbetar inom förskolan i Sverige är nöjda med sitt arbete. Många skulle göra samma yrkesval igen. De flesta som arbetar i barngrupper känner sig uppskattade av både barn och vårdnadshavare. De känner även stöd från sin rektor på förskolan och samarbetar i hög grad med sina kollegor.
I dessa frågor ligger Sverige på liknande nivåer som Danmark och Finland. Däremot instämmer endast var fjärde förskolepersonal i Sverige att yrket har en hög status i samhället, jämfört med hälften i Danmark och drygt var tredje i Finland.
Nära hälften av förskolepersonalen uppger att de är ganska mycket eller mycket stressade i sitt arbete. Förskollärare upplever i högre grad än annan personal inom förskolan att de är stressade i sitt arbete. Det som stressar mest är att ha för många barn i barngruppen.
Även om de flesta som arbetar i förskolan är nöjda med sitt arbete svarar fyra av tio att det är troligt eller mycket troligt att de inom fem år har lämnat sitt yrke för att arbeta med någonting annat.
Talis förskolan 2024: En studie om personalens och rektorernas yrkesvardag i förskolan
Skolverket: Förändringar i statistik om lärare
Skolverket publicerar varje år uppdaterade siffror över andelen behöriga lärare per skola, uppdelat per skolämne. Sedan våren 2025 visas mindre information i delar av statistiken med hänsyn till sekretess och rådande regelverk.
Sekretessmarkeringen rör enbart publicerad statistik på skolverket.se. Forskare och andra statistikansvariga myndigheter har möjlighet att lämna in en förfrågan om att ta del av samtliga uppgifter, utlämning sker då enligt fastställda rutiner.
Skolverket: Stöd i arbetet med barn och unga i organiserad brottslighet
Skolverket har publicerat en guide som ska vägleda lokala aktörer att utveckla och stärka sin samverkan kring barn och unga i organiserad brottslighet (Bob). Guiden samlar erfarenheter, metoder och praktiska verktyg som kan anpassas till lokala behov och förutsättningar.
Bob är en struktur på nationell, regional och lokal nivå. Bob-strukturen kompletterar och förstärker befintligt arbete, som exempelvis samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritid (SSPF) och arbetet med sociala insatsgrupper (SIG). Målet med arbetet är färre barn och unga som begår eller har en påtaglig risk att begå brott inom ramen för organiserad brottslighet.
Bob-guide – En guide för lokal Bob-samverkan
Skolverket: Skolans arbete mot antisemitism behöver stärkas
Skolverket har fått i uppdrag från regeringen att undersöka hur huvudmän, skolpersonal och elever upplever antisemitism i skolan och hur skolor jobbar för att motverka antisemitism. I en rapport visar Skolverket bland annat att det är en stor spridning i hur huvudmännen uppfattar förekomsten av antisemitiska uttryck i sina skolor och att skolans ledning har en stor betydelse för arbetet med att motverka antisemitism.
Skolinspektionen: För få elever bakom många avslagsbeslut
2025 års statistik över tillståndsprövningen för fristående skolor visar att endast 3 av 50 inkomna ansökningarna om etablering av ny fristående skola har godkänts av Skolinspektionen. Otillräckligt elevunderlag är en av huvudorsakerna till avslag.
Av de ansökningar som kom in om utökad verksamhet godkändes 14 av 49.
När det gäller program som avviker från de nationella gymnasieprogrammen har Skolinspektionen godkänt 32 av 41 ansökningar. De godkända ansökningarna avsåg i huvudsak riksrekryterande spetsutbildning och nationellt godkända idrottsutbildningar.
Skolinspektionen fick även elva ansökningar om att starta internationell skola. Endast en av dessa ansökningar godkändes.
När det gäller ansökningar om att få starta utbildning med distansundervisning har Skolinspektionen godkänt två av sex inkomna ansökningar.
Skolinspektionen: Skolenkäten har öppnat
Skolinspektionens skolenkät, där landets elever, vårdnadshavare och skolpersonal svarar på frågor om sin skola, är nu öppen. I år deltar 3 100 skolor från Trelleborg i söder till Kiruna i norr. Skolenkäten är Sveriges största skolundersökning som genomfördes första gången höstterminen 2010. Enkäten finns i olika versioner beroende på respondentgrupp men handlar i huvudsak om:
- Undervisning och lärande
- Trygghet och studiero
- Pedagogiskt ledarskap
Skolinspektionen: Hur arbetar skolor och huvudmän med jämställdhet?
Skolinspektionen har gjort en analys av skolors och huvudmäns jämställdhetsarbete och hur det kan se ut när det fungerar väl och när det fungerar mindre väl. Analysen bygger på kvalitetsgranskningar som Skolinspektionen genomfört mellan 2019 och 2024, där nära 250 verksamheter har ingått.
Några av de viktigaste iakttagelserna som Skolinspektionen gjort är att rektorer behöver leda jämställdhetsarbetet och inte ta för givet att det pågår ett arbete på skolan. Huvudmän har också mycket att vinna på att stärka arbetet med könsuppdelade analyser. Det är även viktigt att se alla elever som individer men inte osynliggöra kön eller annan könsidentitet.
Skolors och huvudmäns arbete med jämställdhet
https://www.skolinspektionen.se/aktuellt/nyheter/hur-arbetar-skolor-med-jamstalldhet/
Skolinspektionen: Jämställdhetsgranskningar har lett till förändringar
Skolinspektionen har redovisat sitt regeringsuppdrag Jämställdhetsintegrering i myndigheter (JiM) under perioden 2020–2025. Redovisningen visar att arbetet, särskilt genom kvalitetsgranskning, har bidragit till att skolor och huvudmän utvecklat sitt jämställdhetsarbete.
Skolinspektionens arbete med jämställdhetsintegrering 2020–2025
IFAU: Riktat stöd förbättrade kunskapsresultaten, särskilt för elever med utländsk bakgrund
Institutet för arbetsmarknads och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, har undersökt
Skolverkets riktade insatser för att förbättra undervisningskvaliteten för nyanlända och elever med annat modersmål än svenska.
Rapporten visar att insatserna har lett till bestående förbättringar av resultaten på de nationella proven. Resultatförbättringar finns för alla elevgrupper, men elever med utländsk bakgrund gynnades mer, liksom pojkar och lågpresterande elever. För utrikesfödda elever kom förbättringarna på de nationella proven framför allt på längre sikt.
Sveriges lärare: Många obehöriga undervisar i grundskolan
Rapporten ”Lärarlegitimation: reformen som kom av sig” från fackförbundet Sveriges lärare visar att över 30 procent av eleverna i grundskolan undervisas av obehöriga.
På skolor med hög lärarbehörighet är i genomsnitt 88 procent av lärarna legitimerade, medan motsvarande siffra på skolor med lägst behörighet är omkring 53 procent. Barn med utländsk bakgrund och barn från hushåll med låga inkomster har sämre tillgång till behöriga lärare.
Undersökningen är en totalundersökning, vilket innebär att alla grundskoleelever och yrkesverksamma lärare i grundskolan ingick i analysen.
Tidningen Skolledaren: Löneenkät för skolledare
Fackförbundet Sveriges Skolledares löneenkät för 2025 visar att medellönen för skolledare i Sverige för första gången är något över 60 000 kronor i månaden.
Enkäten visar också att 84 procent av de tillfrågade jobbar övertid varje vecka. Knappt hälften svarar att de i genomsnitt jobbar en till fyra timmar utöver heltid varje vecka och tre av tio att de jobbar fem till tio timmar över heltid varje vecka.
7 098 skolledare besvarade enkäten och det innebär en svarsfrekvens på 60 procent.
https://www.skolledaren.se/aktuellt/nyheter/2026/1/milstolpen–sa-mycket-hojdes-skolledarnas-loner/
SKR: Stödmaterial om misstanke om brott mot barn i förskola
SKR har tagit fram ett stödmaterial till kommuner när de ska ta fram egna rutiner för att förebygga och agera vid misstanke om att personal utsätter barn i förskolan för allvarliga kränkningar eller sexuella övergrepp.
https://skr.se/skolaochutbildning/forskola/misstankeombrottmotbarniforskola.7766.html.