Nyheter Sveriges skolchefer november 2025
Dokument att ladda ner
Omvärldsbevakning i word-format från Nyheter Sveriges skolchefer november 2025.
samt som presentation Nyheter Sveriges skolchefer november 2025.
Nyheter Sveriges skolchefer november 2025
Regeringen: Införandet av digitala nationella prov skjuts fram
”Regeringen har för avsikt att se över Skolverkets uppdrag att digitalisera de nationella proven. Regeringens inriktning är att de nationella proven ska ske analogt, det vill säga pappersprov, hela vägen fram till dess att ett nytt betygssystem införs. Inför att ett nytt betygssystem finns på plats ska en kvalitetssäkrad lösning för digitala prov finnas på plats.”
SOU: Utredning om förbättrad elevhälsa
Utredaren Åsa Lundkvist har presenterat sitt slutbetänkande av utredningen ”En förbättrad elevhälsa” SOU 2025:113. Ett tidigare delbetänkande har förslagit att det ska vara lättare för elever att få stöd i mindre och flexibla undervisningsgrupper.
I slutbetänkandet, som är mycket omfattande, föreslås bland annat att:
- Elevhälsan ska bestå av skolläkare, skolsköterska, psykolog, hälso-och sjukvårdskurator och specialpedagog eller speciallärare.
- Elevhälsans hälso- och sjukvårdspersonal ska vara legitimerad.
- Utredningen föreslår en miniminivå för hur ofta elevhälsans professioner ska finnas tillgängliga i skolans lokaler.
- Skolsköterska, hälso- och sjukvårdskurator och specialpedagog eller speciallärare ska vara tillgänglig varje vecka.
- Psykolog – varannan vecka.
- Skolläkare – varje månad.
- Elever bör få en första bedömning vid lättare fysiska eller psykiska vårdbehov inom sju dagar.
- Elever och elevers vårdnadshavare ska kallas till stort hälsobesök i årskurs 1, 5 och 8 i samtliga obligatoriska skolformer.
- Elever ska kallas till stort hälsobesök i år 1 i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan.
- Elever ska kallas till litet hälsobesök i årskurs 3 och 6 i samtliga obligatoriska skolformer.
- Elever ska kallas till hälsosamtal i årskurs 9 i samtliga obligatoriska skolformer och i år 2 i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan.
- Varje skolhuvudman ska ha skyldighet att ingå en samverkansöverenskommelse med den region den har skolverksamhet i.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2025/11/sou-2025113/
Regeringen: Utredning för att komma till rätta med bristerna i komvux och sfi
Regeringen har tillsatt en utredning med syftet att komma till rätta med de brister som finns i komvux. Regeringen vill skärpa kontrollen av enskilda utbildningsanordnare och tydliggöra kommunernas ansvar för utbildningen. Syftet är att fler elever ska få en utbildning av hög kvalitet.
Utredaren ska också analysera varför arbetslösa som har anvisats utbildning i komvux i så liten utsträckning påbörjar och genomför utbildningen samt föreslå åtgärder för att fler ska genomgå en reguljär utbildning.
Till särskild utredare utses Jan Rehnstam, chef på Skolverkets enhet för kommunal vuxenutbildning och uppdraget ska redovisas senast den 15 juni 2027.
Regeringen: Utredning om en fullständigt ämnesutformad gymnasieskola
Regeringen har tillsatt en utredning med uppdraget att föreslå hur en fullständigt ämnesutformad gymnasial utbildning kan utformas samt hur dagens utbud av nationella program kan förändras för att bli relevanta i ett ämnesutformat system.
Utredaren ska nu även föreslå hur enskilda huvudmän ska ha krav på samverkan med andra huvudmän när de planerar utbildning i gymnasieskolan.
Utredare blir Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi. Uppdraget ska redovisas senast den 9 december 2027.
Regeringen: Stöd för bokutgivning till förskola och skola
Regeringen har beslutat att statsbidrag kan ges till förlag för utgivning av böcker som finns med på Kulturrådets och Skolverkets läslistor för förskolan och skolan och som annars inte skulle tryckas. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2026.
Regeringen: Spetsutbildning i musik ska utredas
Regeringen har utsett en utredare som får i uppdrag att biträda Utbildningsdepartementet med att ta fram ett förslag på hur spetsutbildningar i musik kan införas i grundskolan.
Utredaren ska bland annat ta ställning till vilka årskurser utbildningen ska finnas i, se över om det behöver bli möjligt göra undantag från timplaner och lärotider och vilka krav som ska ställas på huvudmannen som anordnar utbildningen för att den ska hålla god kvalitet.
Utredaren ska också föreslå vilka krav och villkor som ska få ställas för urval till utbildningen, till exempel om det ska vara tillåtet med antagningsprov. Utbildningen ska i ett första steg bedrivas som försöksverksamhet med målet att senare permanentas.
Kammarrättspresidenten Mattias Almqvist har utsetts till utredare. Uppdraget ska redovisas senast den 12 maj 2026.
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2025/11/spetsutbildning-i-musik-ska-utredas/
Regeringen: Satsning på internationella vetenskapstävlingar för unga
Statsbidraget för vetenskapstävlingar uppgår till 4 miljoner kronor per år och har de senaste åren varit översökt. I budgetpropositionen för 2026 utökas bidraget till 10 miljoner kronor. Den övervägande majoriteten av organisationer som har ansökt om medel tillhör STEM-området. (naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik) Skolverket fördelar statsbidraget och det kan även gå till att anordna tävlingar i Sverige.
Skolverket: Fler elever tar gymnasieexamen inom tre år
Skolverkets statistik för betyg och studieresultat för Sveriges gymnasieelever 2025 visar att andelen elever som tar gymnasieexamen inom tre år ökar på både högskoleförberedande och yrkesprogram. I våras var det 82,6 respektive och 75,9 procent av eleverna som tog examen. Det är en ökning på 1,2 procentenheter sedan förra året. Andelen elever som tar gymnasieexamen inom tre år är den högsta sedan Gy11 infördes.
Andelen elever som avbrutit eller förlängt sina gymnasiestudier har minskat med 1,2 procenthetenheter, från 13,8 procent år 2024 till 12,6 procent år 2025. Det är främsta orsaken till att en högre andel lyckats ta sin gymnasieexamen inom tre år.
En något större andel bland elever på högskoleförberedande program har också blivit godkända på gymnasiearbetet. Även det är en orsak till den ökade andelen elever som lyckats ta gymnasieexamen.
Skolinspektionen: Stora skillnader i uppföljning av komvux på entreprenad
Skolinspektionen har granskat 30 kommunala huvudmän som erbjuder utbildning inom komvux på gymnasial nivå på entreprenad. Granskningen visar att det finns stora skillnader i vilken omfattning huvudmännen följer upp utbildningarna. Det påverkar kommunernas möjligheter att analysera utbildningens kvalitet och vidta åtgärder för att utveckla denna.
Skolinspektionen: Många kommuner brister i ägarprövningen av fristående förskolor
Skolinspektionen har genomfört en granskning av hur kommuner arbetar med ägar- och ledningsprövning gällande fristående förskolor. Resultatet visar att 26 av de 30 granskade kommunerna behöver utveckla arbetet med att identifiera oseriösa aktörer.
Sedan 2019 ställs särskilda krav på att de som driver förskolor ska ha insikt i regelverket, vara lämpliga samt ha ekonomiska förutsättningar att bedriva utbildning. Dessutom skärptes kraven på lämplighet i form av ett demokrativillkor år 2023. Kommunerna har ett ansvar att pröva dessa aspekter – inte bara vid tillståndsansökningar, utan även inom tillsynen, för att kontrollera att huvudmännen fortlöpande uppfyller kraven.
Kommuners ägar- och ledningsprövning av enskilda huvudmän i förskolan
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor: Unga i utsatta områden halkar efter
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, har publicerat en rapport ”Olika plats – olika liv. Unga och socioekonomisk ojämlikhet.”
I Sverige bor cirka 80 000 unga i åldrarna 16–25 år i områden med stora socioekonomiska utmaningar. Rapporten visar att:
- knappt 70 procent av unga i områden med stora socioekonomiska utmaningar är behöriga till gymnasiet, jämfört med omkring 90 procent i områden med goda eller mycket goda förutsättningar.
- endast hälften av eleverna i områden med de största socioekonomiska utmaningarna tar gymnasieexamen inom fyra år, jämfört med omkring 80 procent i områden med goda eller mycket goda socioekonomiska förutsättningar.
- det är mindre vanligt att unga i områden med stora socioekonomiska utmaningar studerar vidare på högskola eller universitet jämfört med unga i andra områdestyper.
https://www.mucf.se/om-oss/aktuellt/unga-i-omraden-med-socioekonomiska-utmaningar-halkar-efter-redan-i-grundskolan
Olika plats – olika liv. Unga och socioekonomisk ojämlikhet.
Riksrevisionen: Svagt stöd för skolans vetenskapliga grund
Riksrevisionen har granskat regeringens och skolmyndigheternas arbete med att säkerställa att utbildningen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Riksrevisionen konstaterar att det finns flera brister. Lärarna får därmed inte tillgång till bästa tillgängliga kunskap om hur de kan utforma undervisningen för att förbättra elevernas kunskapsresultat.
Riksrevisionen rekommenderar regeringen att göra en översyn av myndigheternas uppgifter och ansvarsfördelning avseende stöd till skolväsendet. Den bör även se till att en lämplig aktör tar fram en struktur för att samla in beprövad erfarenhet.
Skolverket rekommenderas bland annat att utveckla sin process för att ta fram stöd till skolväsendet, så att den säkerställer att all relevant forskning beaktas och att forskningens trovärdighet får genomslag. Myndigheten behöver också se till att den har tillräcklig kompetens att arbeta med forskningsrelaterade frågor.
Skolforskningsinstitutet rekommenderas att på ett tydligare sätt lyfta fram forskning om undervisningens effekter på elevers kunskapsresultat.