Nyheter Sveriges skolchefer juni-augusti 2025
Dokument att ladda ner
Omvärldsbevakning i word-format från Nyheter Sveriges skolchefer juni-augusti 2025.
samt som presentation Nyheter Sveriges skolchefer juni-augusti 2025.
SOU: Delbetänkande av utredningen om en nationell skolpengsnorm
Den särskilda utredaren Lena Holmdahl har lämnat ett delbetänkande ”Verktyg för en mer likvärdig resursfördelning till skolan” SOU 2025:72. Utredningen har haft i uppdrag att föreslå ett system för resursfördelning med en nationellt bindande skolpengsnorm för förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan och fritidshemmet. I utredningen föreslås bland annat:
- En vägledande norm för kommunernas resursfördelning. Normen ska spegla den genomsnittliga resurstilldelningen i landet med hänsyn taget till skillnader i förutsättningar för att bedriva verksamheten.
- Ett avdrag för kommunens merkostnader för utbudsansvaret. Eftersom kommunerna har ett verksamhetsansvar som de fristående huvudmännen inte har, ska ett avdrag göras med 6 procent av grundbeloppet. Vid särskilda skäl kan kommunen avstå från att göra avdraget.
- Vid synnerliga skäl föreslås ett undantag från att ersätta fristående skolor när tillskott ges under året. Det avser situationer som går utöver de som är utgångspunkten för avdraget för kommunens utbudsansvar
- Villkorade belopp införs. Det avser särskilda satsningar eller inriktningar, till exempel resursskolor. Utredningen föreslår också att det ska bli möjligt att återkräva utbetalade belopp om villkor inte uppfylls.
Bestämmelserna. Föreslås träda i kraft den 1 januari 2027 och tillämpas första gången på bidrag kalenderåret 2028. Utbudsansvarsavdraget föreslås införas med 3 procent 2028 och 6 procent 2029.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2025/06/sou-202572/
Regeringen: Utredning om ledigheter och undantag från skolplikten
En särskild utredare har fått i uppdrag att utreda hur bestämmelserna som rör skolplikt och frånvaro ska ses över och kompletteras.
Utredaren har också i uppdrag att analysera och ta ställning till om det bör införas sanktioner när vårdnadshavare tar sina barn ur skolan utan tillstånd.
Josefin Malmqvist har utsetts till särskild utredare och uppdraget ska redovisas senast den 17 juni 2026.
Regeringen: Skärpta krav för sfi
Regeringen skärper kraven för deltagande i sfi-undervisningen och föreslår bland annat att:
- Rätten att delta i sfi i huvudregel ska gälla i tre år från den tidpunkt då personen för första gången togs emot till utbildningen.
- Huvudmannen ska kunna bedöma om en elev har särskilda skäl att få ett beslut om förlängning av tiden att läsa sfi, efter att treårsperioden har löpt ut. Förlängningen ska kunna göras för högst sex månader i taget och som längst kunna vara ytterligare tre år.
- När en elev tas emot till sfi ska elevens kunskaper bedömas, om en sådan bedömning inte är uppenbart onödig. Resultatet av bedömningen ska ligga till grund för den individuella studieplanen.
- Den individuella studieplanen för en elev i sfi ska innehålla en uppgift om den tidpunkt då eleven för första gången togs emot till utbildningen. Om eleven övergår till sfi hos en annan huvudman ska den huvudman som eleven lämnar överlämna elevens individuella studieplan till den mottagande huvudmannen.
Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2025/07/regeringen-gar-vidare-med-skarpta-krav-i-sfi/
Regeringen: Bättre stöd för lärare i våldsamma situationer
Regeringen har givit Skolverket i uppdrag att se över och komplettera sitt stödmaterial som behandlar hur lärare och annan skolpersonal ska hantera en akut eller våldsam situation.
Uppdraget ska redovisas senast den 27 februari 2026.
Regeringen: Nya bestämmelser för skolan hösten 2025
Från och med hösten 2025 börjar flera förändringar i skollagen och läroplanerna att gälla. De viktigaste är:
- Alla elever ska ha rätt till ett bemannat skolbibliotek.
- Nya ändringar i förskolans läroplan som innebär att förskolan i huvudsak ska vara skärmfri.
- Nya allmänna råd för att förtydliga vikten av förskolepersonalens kunskaper i svenska språket.
- Nya bestämmelser i skollagen som innebär bland annat att förskolor och skolor ska ha beredskap för att hantera hot och allvarliga våldssituationer.
- Ett nytt statsbidrag för säkerhetshöjande åtgärder i skolväsendet.
- Ett tillägg i läroplanerna som förtydligar att utbildningen ska förmedla och förankra respekt för att de lagar som gäller i samhället ska följas.
- Riksrekryterande spetsutbildningar på högstadiet och gymnasiet blir permanenta.
- Ett nationellt professionsprogram införs för rektorer, lärare och förskollärare.
- Nya ämnesbetyg och ämnesplaner för gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan och komvux.
- Sveriges gymnasieelever ska få lära sig om Nato och totalförsvaret.
Skolverket: Flickors skolresultat sjunker
En rapport från Skolverket visar att könsskillnaden i skolresultat minskar och det kan framför allt förklaras av att flickor har försämrat sina resultat.
Flickor har under lång tid presterat bättre än pojkar i skolan men nu pekar statistiken på en ny trend: könsskillnaden i skolresultat har minskat och i årskurs 9 har skillnaden aldrig tidigare varit så liten som nu. Samma mönster syns i betygsstatistiken för årskurs 6 och i gymnasieskolan. Flickors resultatnedgång är särskilt stor i matematik där pojkarna nu för första gången har högre betyg än flickor.
Rapporten visar också att det framför allt är bland flickor med svensk bakgrund som skolresultaten har försämrats. Bland elever med utländsk bakgrund har behörigheten till gymnasieskolan ökat för både flickor och pojkar, men mest för pojkarna.
Skolverket: Kriminaliteten i förskolans och skolans närområde är kartlagd
Skolverkets kartläggning visar att kriminalitet i anslutning till verksamheterna är ett problem för många huvudmän men att långt ifrån alla skolor berörs. För de elever och skolpersonal som utsätts för brottslighet kan konsekvenserna vara allvarliga.
Skadegörelse och klotter är den vanligaste brottstypen både inom skolan och i skolans närområde. Inom skolan är kränkningar och mobbning den näst vanligaste brottstypen, följt av våld riktat mot elever. I skolans närområde är i stället bruk av narkotika näst vanligast, följt av langning av narkotika och stöldbrott.
Andra brottstyper förekommer också i anslutning till verksamheterna men anges av betydligt färre huvudmän som ett återkommande problem. Några enstaka procent av huvudmännen anger till exempel att de har återkommande problem med innehav av skjutvapen, rån och sexualbrott.
Kriminalitet i förskolans och skolans närområde
Skolverket: Var femte elev i grundskolan känner sig otrygg
Skolverkets enkätundersökning visar att merparten av eleverna i både grundskolan och gymnasieskolan alltid eller oftast känner sig trygga i skolan. Men två av tio elever i grundskolan och en av tio i gymnasieskolan känner sig inte trygga.
Rapporten visar också att cirka var tionde elev, i såväl grundskolan som gymnasieskolan, återkommande upplever rädsla i skolmiljön. Det är framför allt yngre elever som uppger att de känner sig rädda i skolan.
I grundskolan uppger tjejer i lägre grad än killar att de känner sig trygga i skolan. Skillnaderna gäller både den övergripande känslan av trygghet och specifika platser såsom toaletter, omklädningsrum och duschar – där tjejers upplevelse av otrygghet är särskilt framträdande.
Det är också betydligt vanligare att tjejer känner sig rädda i skolan. Bara hälften av tjejerna i grundskolan uppger att de aldrig känner sig rädda i skolmiljön.
I gymnasieskolan är könsskillnaderna i upplevd trygghet mindre.
Attityder till skolan 2024 – delrapport 4
Skolinspektionen: Elevers mobiltelefoner är inte det främsta problemet
Skolinspektionen har granskat elevernas användning av mobiltelefoner och annan elektronisk kommunikationsutrustning i undervisningen. Granskningen har också omfattat rutiner för hantering av omhändertagande av digitala enheter.
Granskning visar att över hälften av skolorna (36 av 60) inte lever upp till författningarnas krav inom ett eller båda av de granskade områdena.
I bestämmelserna från 2022 förtydligas att det bara är tillåtet för elever att använda mobiltelefoner och annan elektronisk kommunikationsutrustning i undervisningen om läraren givit instruktioner om det, eller om de utgör extra anpassningar alternativt särskilt stöd, eller om det finns särskilda skäl.
Granskningen visar att när undervisningen inte är lärarledd är det främsta problemet de datorer och surfplattor som skolan tillhandahåller.
Användning av mobiltelefoner och annan elektronisk kommunikationsutrustning i undervisningen
Skolinspektionen: Vuxenutbildningen i behov av översyn
Skolinspektionens granskningar under 2024 visar att många vuxenstuderande inte får det stöd och den undervisning de har rätt till.
Granskningarna visar att det finns brister när det gäller undervisningstid, lärarstöd och styrning. Regelverket är komplicerat och svårt att tolka, vilket försvårar både uppföljning och möjligheten att utkräva ansvar. Skolinspektionen ser stora skillnader i förutsättningarna mellan de granskade vuxenutbildningar, som har valts ut för granskning.
Skolinspektionen: Brister på majoriteten av granskade skolor under 2024
Skolinspektionens granskningar under 2024 visar att det är vanligt med brister inom särskilt stöd och arbetet mot kränkande behandling. På några skolor är bristerna allvarliga.
Ibland handlar det om mer avgränsade brister i skolans dokumentation eller om enstaka händelser som borde ha anmälts till rektorn. Ibland handlar det om mycket mer omfattande brister som ofta hänger ihop med större problem i skolornas trygghetsskapande arbete. Det kan vara att skolorna saknar ett målinriktat arbete mot kränkande behandling och att eventuella kränkningar inte alltid tas på allvar.
Andra vanliga brister på granskade skolor är att man inte arbetar i tillräcklig grad för att se till att eleverna undervisas av behöriga lärare. Det kan också handla om att man inte agerar när många elever har hög frånvaro.
Skolinspektionen: Behov av stärkt studie- och yrkesvägledning i komvux
Skolinspektionen har granskat den individuella studie- och yrkesvägledningen i komvux. Rapporten visar att 29 av de 30 granskade verksamheterna behöver höja kvaliteten i arbetet.
”Studie- och yrkesvägledarna tar i regel reda på elevernas behov av vägledning, ger eleverna kännedom och självkännedom om olika studie- och yrkesval samt hjälper eleverna med planer för att nå deras mål. Det saknas dock ett proaktivt och medvetet arbete för att utmana begränsande föreställningar.”
Studie- och yrkesvägledningen i komvux
SKR: Stöd och verktyg för att möta demografins utmaningar
Sverige är i en ny demografisk situation med mindre barnkullar, marginellt fler i arbetsför ålder och en ansenlig ökning av äldre som innebär stora utmaningar för landets kommuner och regioner. SKR har därför sammanställt en rad olika underlag i frågor som rör demografi och samlat dem på organisationens hemsida.
Tidningen Skolledaren: Fler rektorer stannar på sitt jobb
Tidningen Skolledaren har belyst den höga rektorsomsättningen i en artikel. Efter tre år har varannan rektor slutat på sin skolenhet, efter fem år har sju av tio slutat enligt statistik från Skolverket.
Men sedan 2014/15, då den första mätningen gjordes, har andelen rektorer som stannat kvar på sitt jobb i grundskolan efter tre år ökat med 11 procentenheter och efter fem år med 9.
En liknande utveckling gäller för gymnasieskolan.