Nyheter Sveriges skolchefer september 2025
Dokument att ladda ner
Omvärldsbevakning i word-format från Nyheter Sveriges skolchefer september 2025.
samt som presentation Nyheter Sveriges skolchefer september 2025.
Nyheter Sveriges skolchefer september 2025
Regeringen: Skolbudgeten för 2026
Regeringen föreslår ingen ökning av de generella bidragen till kommunerna. De riktade statsbidragen till förskolan och skolan för 2026 är:
- 1,8 miljarder kronor till Kunskapsbidraget.
- 500 miljoner kronor till kvalitetshöjande åtgärder i förskolan.
- 300 miljoner kronor till säkerhet i skolan.
- 120,4 miljoner kronor till stärkt trygghet och studiero.
- 40 miljoner kronor till Skolverket för nya läroplaner.
- 24,9 miljoner kronor till Skolverket för nytt betygssystem.
- 40 miljoner kronor till läsfrämjande verksamhet i Folkbiblioteken.
- 200 miljoner kronor för mer personal i elevhälsan.
- 95 miljoner kronor till mobilfri skola.
Regeringen föreslår också 1 miljard kronor till sänkta avgifter i förskolan.
Regeringen: Reglering av lärarnas undervisningstid
Regeringen föreslår att tiden för lärares och förskollärares undervisningsuppdrag ska regleras från och med 2027. Det innebär att det ska sättas en högsta gräns för hur många undervisningstimmar en lärare kan ha. Det ska också finnas en lägsta gräns för hur mycket tid en förskollärare eller lärare ska ha för att planera och följa upp sin undervisning.
För regleringen av undervisningen avsätts cirka 1,3 miljarder kronor för 2027 (halvårseffekt) och cirka 2,6 miljarder kronor från 2028.
Regeringen föreslår även en satsning på stödundervisning från och med 2028. Kostnaden uppgår till cirka 570 miljoner kronor 2028 (halvårseffekt) och 1 140 miljoner kronor från och med 2029.
Dessutom föreslår regeringen att obligatoriska standardiserade tester ska införas. Testerna kan bidra till att tidigt identifiera elever som behöver stödinsatser, däribland stödundervisning. I samband med detta kommer regeringen även att gå vidare med att avskaffa de nationella proven i årskurs 3 i grundskolan och årskurs 4 i specialskolan.
Regeringen: Förändringar för sfi
I en proposition föreslår regeringen en rad förändringar för sfi.
Förslagen innebär bland annat att:
- ”Rätten att delta i sfi ska gälla i tre år från den tidpunkt då personen för första gången togs emot till utbildningen, med vissa möjligheter till förlängning.
- Huvudmannen ska kunna bedöma om en elev har särskilda skäl att få ett beslut om förlängning av tiden att läsa sfi, efter att treårs-perioden har löpt ut. Förlängningen ska kunna göras för högst sex månader i taget och som längst kunna vara ytterligare tre år.
- När en elev tas emot till sfi ska elevens kunskaper bedömas, om en sådan bedömning inte är uppenbart onödig. Resultatet av bedömningen ska ligga till grund för den individuella studieplanen.
- Den individuella studieplanen för en elev i sfi ska innehålla en uppgift om den tidpunkt då eleven för första gången togs emot till utbildningen. Om eleven övergår till sfi hos en annan huvudman ska den huvudman som eleven lämnar överlämna en kopia av elevens individuella studieplan till den mottagande huvudmannen.”
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2025/09/ett-steg-narmare-skarpta-krav-i-sfi/
Regeringen: Insatser för att förebygga kriminalitet hos barn och unga
I budgetpropositionen för 2026 satsar regeringen på det förebyggande arbetet riktat mot barn och unga i risk för kriminalitet. Regeringen satsar bland annat på Statens institutionsstyrelse, skolsociala team, och att ge nya verktyg till socialtjänsten.
Skolsociala team är ett sätt för skolan och socialtjänsten att samverka för att bidra till trygghet och studiero i skolan, ökad skolnärvaro och att elever får stöd i ett tidigt skede. Regeringen föreslår att dessa insatser stärks med 100 miljoner kronor under 2026. Totalt kommer alla insatser att kosta 972 miljoner kronor för 2026.
Skolverket: Marginell förändring av gymnasiebehörigheten
Skolverkets nya statistik visar att andelen niondeklassare som är behöriga till gymnasieskolans nationella program ökar marginellt jämfört med förra året.
Av eleverna som gick ut grundskolan i våras var 84,1 procent behöriga till gymnasiet jämfört med 83,7 procent av eleverna som gick ut grundskolan våren 2024. De 15,9 procent som saknade behörighet för ett nationellt gymnasieprogram motsvarar nästan 19 700 elever.
Behörigheten har ökat bland utlandsfödda elever och störst förändring syns för de elever som har invandrat före skolstart. Jämfört med våren 2024 har andelen behöriga till gymnasiet i den här gruppen ökat med 1,4 procentenheter våren 2025.
Samtidigt har andelen behöriga minskat marginellt för elever med svensk bakgrund och bland elever med utländsk bakgrund som är födda i Sverige.
Den trend som synts under de senaste läsåren, att skillnaden mellan flickors och pojkars betygsresultat har minskat, syns även i årets resultat. Våren 2025 var 84,4 procent av flickorna och 83,8 procent av pojkarna behöriga till ett nationellt program. Skillnaden mellan könen i behörighet har aldrig varit så liten som nu.
Av vårens niondeklassare var 87,3 procent av flickorna med svensk bakgrund och 87,8 procent av pojkarna med svensk bakgrund behöriga till ett nationellt program. För elever med utländsk bakgrund var 77,0 av flickorna och 73,5 av pojkarna behöriga till ett nationellt gymnasieprogram.
Skolverket: Elever i glesbygd får inte samma möjlighet till en likvärdig utbildning
En rapport från Skolverket visar att glesbygdskommuner har sämre förutsättningar att ge elever en likvärdig utbildning, jämfört med andra kommuner. Det beror bland annat på svårigheter att rekrytera behöriga lärare och att lärarbehörigheten är lägre. Höga kostnader för små skolor gör det svårare för glesbygdskommuner att fördela skolpengen utifrån elevernas behov.
Skolverket: Ingen förbättring av likvärdigheten i grundskolan
Skolverkets rapport ”Likvärdigheten i slutet av grundskolan” har analyserar resultaten i årskurs 9 i förhållande till elevernas familjebakgrund och hur detta har förändrats under perioden 1998–2024. Rapporten visar ingen försämring men inte heller förbättring av likvärdigheten i skolan. Föräldrars utbildning och inkomst har fortsatt stor betydelse för elevers meritvärde i årskurs 9.
En nyhet är att rapporten visar på en tydlig försämring av skolresultaten för elever med svensk bakgrund. För elever födda i Sverige med svensk bakgrund var det över 12 procent som inte fick godkänt betyg i matematik, svenska och engelska år 2024. Mellan år 2000 och 2021 låg andelen på 8–9 procent.
Skolresultaten för utlandsfödda elever har däremot förbättrats de senaste åren. Det har ett samband med att utlandsfödda elever idag i genomsnitt är yngre när de kommer till Sverige. De har därmed hunnit vara längre i svensk skola och uppnår därför bättre resultat.
Skolsegregationen, det vill säga hur den socioekonomiska elevsammansättningen skiljer sig åt mellan olika skolor, fördubblades mellan åren 1998 och 2015. Därefter har skolsegregationen inte ökat.
Likvärdigheten i slutet av grundskolan – en kvantitativ studie av utvecklingen över tid
Skolinspektionen: Resultat av 2025 års etableringskontroll
Innan en fristående skola får starta genomför Skolinspektionen en etableringskontroll för att se till att skolans huvudman har rätt förutsättningar för att bedriva verksamhet. Inför höstterminen 2025 genomförde Skolinspektionen 31 kontroller på 31 skolenheter. 12 av de granskade skolenheterna hade brister, vilket motsvarar 39 procent av skolenheterna.
I ett fall har Skolinspektionen återkallat tillståndet eftersom huvudmannen saknat tillräckliga ekonomiska förutsättningar att bedriva verksamheten i enlighet med skollagens krav.
Skolinspektionen: Oreflekterat användande av engelska i undervisningen
”Skolinspektionen har granskat kvaliteten i undervisningen när den bedrivs på engelska i andra ämnen än språk. Granskningen har gjorts på 30 grundskolor med årskurs 7–9 som har tillstånd från Skolinspektionen att anordna delar av undervisningen på engelska. På endast 3 av de 30 skolorna bedömdes undervisningen hålla hög kvalitet.”
Kvaliteten i engelskspråkig undervisning när den ges i andra ämnen än språk.
Skolinspektionen: Många elever får fortfarande inte rätt stöd i rätt tid
”Ett kapitel i Skolinspektionens årsrapport med iakttagelser från 2024 visar på stora skillnader i hur skolor identifierar behov och organiserar stödinsatser, men också på goda exempel som kan göra skillnad.”
”Skolinspektionen konstaterar att garantin för tidiga stödinsatser inte har lett till att fler elever får hjälp i språk och matematik. Trots garantins syfte är det tvärtom färre elever som får stödinsatser nu än innan den trädde i kraft. En bidragande orsak är att skolors tolkning av regelverket varierar. Många upplever gränserna mellan ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd som otydliga.”
”Samtidigt finns skolor som lyckas bättre. På skolor där stödet fungerar väl är insatserna samordnade över hela dagen, både i skola och fritidshem, och bygger på nära samverkan mellan lärare och elevhälsa. Specialpedagogisk kompetens används aktivt vid bedömning, planering och uppföljning, vilket gör att rätt stöd kan sättas in i tid. Ett sådant förebyggande arbetssätt minskar risken att problem förvärras och stärker elevernas möjligheter att nå utbildningens mål.”